Sök på tagg

Antal träffar: 13

• Betydande brister i EU:s kemikalielagstiftning

  Forskning vid KTH pekar på betydande brister i EU:s lagstiftning som rör kemikalier i konsumentprodukter. Varor som vi kommer i kontakt med dagligen, som leksaker, textilier, elektronik och byggmaterial, har på senare tid uppmärksammats för sitt kemikalieinnehåll. Genom att studera hur EU bedömer och hanterar risker kring kemikalieanvändning i varor kan det konstateras att människor och miljö inte skyddas tillräckligt.

• 36 miljoner till superavancerat mikroskop

  Nu har KTH-forskaren Jonas Weissenrieder tillsammans med forskarkollegor beviljas 36 miljoner kronor i anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Pengarna går till att köpa utrustning som möjliggör studier av kemiska reaktioner på atomnivå.

• Nationell satsning på träforskning

  I syfte att både uppnå regeringens vision om ett koldioxidfritt samhälle år 2050 och behålla Sveriges särställning med en konkurrenskraftig skogsbaserad industri sker nu en satsning på forskning om skogen och dess möjligheter. Det första steget i denna kraftansträngning sker genom ForMAX, ett samarbetet mellan industri och akademi som ska generera skogsbaserade produkter för en biobaserad ekonomi.

• Ett steg närmare total trådlöshet

  Forskare på KTH och Göteborgs universitet, som lett ett internationellt samarbete med amerikanska och italienska forskare, har för första gången experimentellt visat att två typer av magnetiska vågor kan skapas i en spinntronisk oscillator. Detta är ett steg närmare datorer som är betydligt mer avancerade och mindre än idag och att öppna för nya möjligheter inom trådlös kommunikation.

• Tuffingen som tål 600 graders hetta

  Dödlig strålning, 600 graders hetta och en rejält spännande tillvaro om flera kilovolt. Det är vad KTH-forskarnas elektronik ska klara av när de tas i bruk i brutala miljöer som kärnkraftverk och på oljeplattformar. 24,2 miljoner i forskningsanslag ska hjälpa forskarna att lyckas.

• Detta har vinterkräksjukan och tv-spel gemensamt

  Europeiska forskningsrådets utlysning ERC Advanced Grant riktar sig till etablerade forskare i världsklass. Göran Stemme, KTH-professor med mikrosystem som specialitet, är en sådan forskare. Nu får han 23 miljoner kronor till forskning som bland annat kan resultera i ny medicinteknik.

• 45 miljoner till forskningsinfrastruktur

  Stiftelsen för Strategisk Forskning lanserat nu programmet Research Infrastructure Fellows, RIF. Syftet är att stärka svensk forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Av 225 utdelade miljoner får KTH 20 procent av pengarna.

• Han får KTH:s guldmedalj

  När KTH:s prestigefulla pris i industrisamverkan ska delas ut tillfaller det en person som i mycket hög grad bidragit till Scanias framgångar och som har ett 20-tal patent bakom sig. Det är Hasse Johansson som kommer att få ta emot medaljen vid KTH:s installationshögtid i Stockholms stadshus fredagen den 16 november 2012.

• Nanosprickor kan ge snabbare DNA-sekvensering

  Mindre, snabbare och billigare utrustning för DNA-sekvensering. Det kan bli verklighet med en ny metod där man använder nanosprickor, ytterst små sprickor eller luftgap, i elektriskt ledande material. Det visar en ny avhandling som läggs fram på KTH idag.

• Värmetålig elektronik spar vikt

  En grupp forskare, bland annat från KTH, har utvecklat ett elektromekanisk relä i nanometerskala. Syftet är att kunna utveckla elektronik som tål höga temperaturer runt 200 grader Celsius utan att fungera sämre. Detta bidrar till att vikten kan bantas när elektroniken exempelvis används i elflygplan eller elektriska bilar.

• Tillplattad elektronik kan vara framtiden

  Om det var möjligt att krympa halvledare ytterligare skulle en ny elektronikrevolution äga rum. Men då detta är omöjligt står hoppet till integrerade halvledare baserade på atomtunna material i två dimensioner istället för tre. Grafen är ett material som möjliggör sådana otroligt små elektroniska kretsar. En grupp forskare från bland annat KTH har gjort detta möjligt, inklusive tillverkning på industriell skala.

• KTH-professorn om 2023 års Nobelpristagare i fysik

  Hallå där, Fredrik Laurell, professor i fysik vid KTH med inriktning mot laserfysik. Nobelpriset i fysik 2023 tilldelas Anne L'Huillier, Ferenc Krausz och franska Pierre Agostini - vad har de tre forskarna utfört?

• Halvledarbrist kommer fortsätta i åratal

  Först när någon av de få stora tillverkarna av halvledare hunnit uppgradera sin fabrik för större tillverkningsvolymer kommer dagens halvledarbrist att minska. Det säger Per-Erik Hellström, universitetslektor på KTH.