Sök på tagg

Antal träffar: 17

• Tidskrifter vilseleder om forskningsresultat

  De forskare på KTH som anklagar tidskrifterna Nature och Science för sensationslystnad får stöd av franska studier. Undersökningar från Bordeaux visar att de mest ansedda tidskrifterna undviker att publicera artiklar som motbevisar häpnadsväckande forskningsresultat.

• Ojämställt när forskningsmedel fördelas

  Gamla könsrollsmönster är med och spökar när KTH:s största forskningsfinansiär Vetenskapsrådet, VR, beviljar forskningsmedel. Det visar en studie som VR gjort av sina egna beredningsgrupper.

• ”Vi behöver fler Science och Nature”

  Sensationsjournalistik eller tidskrifter som breddar samtalet om framtidens forskning? Åsikterna går isär bland KTH:s forskare om den kritik som materialprofessor John Ågren riktade mot prestigepublikationerna Nature och Science i förra veckan.

• Hård strid för samhällsnyttig forskning

  Den förväntade samhällsnyttan har avgörande betydelse när forskningsrådet Formas delar ut anslag. Anna Ledin, förra huvudsekreteraren, tonade ned vikten av forskarnas meriter när Formas gjorde om bedömningssystemet för några år sedan. – Men jag har fått mycket smäll på skallen under resans gång, säger Anna Ledin, numera chef på KTH:s nya miljöinstitution.

• Ny vicerektor värnar om kvalitet

  Arne Johansson, professor i mekanik, blir KTH:s nya vicerektor för forskningen. Kvalitetsfrågor ligger honom varmt om hjärtat. Han vill se en tydligare strategi för att locka fler av de tunga finansiärerna att satsa på KTH.

• Hoppas på fördubblat anslag till forskning

  Hallå där, Björn Ottersten, professor i signalbehandling vid KTH, som utsetts till styrelseledamot för statliga forskningsfinansiären Vetenskapsrådet (VR). Hur känns det? – Jag är mycket hedrad för förtroendet som jag fått. Nu måste jag snabbt lära mig mer om VR:s verksamhet.

• ”Svenska forskningsanslag en skandal”

  KTH behöver kraftigt ökade fasta statliga anslag. I dag tvingas forskarna ägna mer tid åt att skriva medelsansökningar än att undervisa och handleda doktorander, skriver materialforskaren Bo Sundman i en debattartikel. Själv flyttade han utomlands för att kunna förverkliga sina forskningsprojekt inom materialvetenskap.

• Tufft i USA – självständigt i Sverige

  Större rörlighet och tuffare process för att få fast anställning som lektor eller professor i USA jämfört med Sverige. Här är det å andra sidan mindre hierarkiskt. Björn Birgisson och Harry Dankowicz delar med sig av sina erfarenheter från båda systemen inför starten av KTH:s samarbete med University of Illinois.

• ”Vetenskapligt samtal riskerar att dö ut”

  Om allt fler forskare väljer att publicera sig i tidskrifterna Nature och Science kommer det vetenskapliga samtalet att sakta dö ut. Tidskrifternas inriktning på sensation och högt nyhetsvärde kväver en seriös diskussion om forskningens framsteg. Det varnar John Ågren, professor i materialvetenskap.

• "Vi behöver fördjupa berättelsen om KTH"

  KTH borde satsa mer på fördjupad information om forskningens samhällsnytta. Och det är forskarna själva som ska stå för den genom så kallade akademiska berättelser. Utvecklas informationsarbetet i den riktningen ökar också chanserna att hämta hem framtida forskningsanslag. Det menar en arbetsgrupp ledd av tidigare dekanus Folke Snickars.

• Formasmiljoner till KTH inom cirkulär och biobaserad ekonomi

  I förra veckan presenterade forskningsrådet Formas de projekt som får finansiering i en utlysning inom cirkulär och biobaserad ekonomi. Fyra av de fjorton projekt som beviljas medel är från KTH. Därmed är KTH det lärosäte som tagit hem flest projekt. Dessutom har KTH en stor del i det projekt där Stiftelsen The Stockholm Environment Institute är huvudsökande.

• KTH får nära hälften av anslagen i Wallenbergs matematikprogram

  En djupare förståelse av Einsteins relativitetsteori. Matematik i gränslandet mellan algebra, kombinatorik och geometri. Numeriska metoder för simulering av gas- och vätskeflöden. Det är fokus för några av de KTH-projekt som får anslag i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses satsning på framstående svenska matematikforskare, Matematikprogrammet. Av de 14 projekt som får finansiering kommer sex från KTH.

• ”Roligt och coolt att vara forskare”

  I dag grundas Sveriges Unga Akademi, ett nytt tvärvetenskapligt forum och en efterlängtad forskningspolitisk plattform för landets yngre forskare. Ordförande blir Helene Andersson Svahn, professor i nanobioteknik vid KTH.

• Katarina levde sin forskardröm i USA

  Förväntningarna överträffades. Stanford University bjöd på en mycket öppen och generös forskningsmiljö. För Katarina Larsen blev forskningsåret i Kalifornien en dörröppnare till en fantastisk kontaktyta mot forskare inom hennes område.

• Samhällsnyttig forskning skördar framgång

  Excellent forskning är grunden för att lyckas i en stor utlysning. Men konkurrensen om pengarna hårdnar – forskare som kan sälja in sitt budskap med en välformulerad ansökan har större chanser.

• Lättare att lyckas med rätt partner

  Två forskare som knäckt finansieringskoden är Danica Kragic och Erwin Laure. De är bland de KTH-forskare som fått mest EU-pengar.

• Extern finansiering av forskning

  KTH har en hög andel extern forskningsfinansiering både från den offentliga sektorn och från andra aktörer i Sverige och utomlands. År 2022 kom nästan 62 procent av de totala forskningsintäkterna från externa finansiärer. KTH har ett stort antal finansiärer, men de som står för de största intäkterna är Vetenskapsrådet, Wallenbergstiftelserna och EU.