Till innehåll på sidan

Sök på tagg

Kategoriserade artiklar på KTHs webbplats.

Antal träffar: 7

  • Storsatsning på hållbar konsumtion

    Nu står det klart att Mistra beviljar ett anslag om 45 miljoner till ett forskningsprogram om hållbar konsumtion. KTH kommer att leda arbetet där ett antal betydelsefulla aktörer från akademin, näringslivet och den offentliga sektorn ingår, och dessa bidrar med ytterligare åtta miljoner i medfinanisering.

  • Förvandlar djurmat till människoföda

    Varje år används hundratusentals ton svenskt vetekli till djurfoder. Nu har forskare hittat ett hållbart sätt att förädla kliet så att det istället kan användas till något värdefullare. Som miljövänligt emballage till livsmedel, medicinkapslar eller tillsats som ger matvaror goda hälsoeffekter.

  • Elektronisk näsa upptäcker cancer, bomber och vin

    Vad sägs om en elektroniska näsa som klarar av att identifiera exakt vilken tidpunkt det är dags att skörda vindruvor, särskilja gris- från nötkött, lukta sig till bomber, knark och skämd mat eller hitta den perfekta parfymblandningen. Detta till en bråkdel av priset av vad nuvarande teknik som klarar av samma sak kostar. Forskare vid bland annat KTH har skapat en sådan näsa.

  • KTH-professorn expert i SVT

    Hallå där Åsa Emmer, professor i analytisk kemi, som två torsdagar på rad är med i SVT:s tv-program Plus.

  • Nu ska det vara närodlat på tallriken

    Rebecka Milestad, forskare på FMS, har studerat hur den ökade efterfrågan på närodlat och ekologiskt kan förändra svenskt lantbruk.

  • Så kan vi minska matsvinnet

    Varje år kastar varje svensk bort 100 kilo mat. Nästan hälften, 45 kilo, är onödigt matavfall. Det vill säga mat som skulle kunna ätas istället för att slängas om det hade tagits hand om på rätt sätt. Nu har KTH-forskare genomfört en studie, och kommit fram till en rad åtgärder för att minska matsvinnet. Detta genom att påverka konsumenters beteende. 

  • Så funkar ytor som inte gillar vatten

    Vad har hoppstjärten, lotusblomman och daggkåpan gemensamt? Deras skal och blad är så sinnrikt konstruerade att dessa klara av att stöta bort vatten och därmed smuts. Termen för detta är superhydrofoba ytor, och nu har ett samarbete där bland andra forskare från KTH ingår kartlagt hur effekten uppstår. Forskarna hoppas att de nyvunna kunskaperna ska leda fram till självrengörande och isfria ytor på allt från ytterkläder till vindkraftverk.

Tillhör: Välkommen till KTH
Senast ändrad: 2020-09-22