Till innehåll på sidan

Sök på tagg

Kategoriserade artiklar på KTHs webbplats.

Antal träffar: 28

  • Kastar nytt ljus över jordens mittpunkt

    Även om det är hetare vid jordklotets mittpunkt än på solens yta så förblir vår planets kärna, till större delen bestående av järn, solid. En ny studie från forskare på KTH visar hur detta är möjligt, och kan sätta punkt för en mångårig vetenskaplig diskussion. De nya kunskaperna kan också öka förståelsen för jordens seismiska aktivitet.

  • Spinner proteintrådar av mjölk

    Forskare vid KTH och det tyska forskningscentret DESY har lyckats spinna trådar av proteiner som kommer från komjölk. Nya biomaterial med medicinska tillämpningar skulle kunna vara ett framtida användningsområde. Enligt KTH-forskaren Christofer Lendel kan dock möjligheterna att använda forskningsframsteget till olika material vara snudd på oändliga.

  • Filter för flyktingläger

    Vad kan de skandinaviska skogarna erbjuda migranter i flyktingläger runt om i världen? Jo, rent vatten. Forskare på KTH har nämligen tagit fram ett träbaserat material som klarar av att fånga in och döda bakterier. Nu undersöks möjligheterna att använda materialet i portabla vattenreningsfilter med målsättningen att kunna finnas tillgängligt på platser som saknar infrastruktur och rent vatten.

  • Stort anslag till forskare bakom genomskinligt trä

    Nu har tio svenska forskare fått stora forskningsanslag från Europeiska forskningsrådet. En av dem är professor Lars Berglund på KTH som tillsammans med forskarkollegor erhåller 2,5 miljoner euro fördelat över åren 2017 till 2022.

  • Prestigefullt pris till KTH-forskare

    Nu står det klart att Börje Johansson, gästprofessor i materialteori vid KTH, får ta emot priset Humboldt Research Award. Förutom äran får han i och med priset också 60 000 euro, vilket motsvarar cirka 570 000 kronor.

  • Forskare gör diagnoser billigare

    Forskare vid Avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH har utvecklat ett nytt sätt att formspruta och mönstra plastkomponenter. Den nya metoden kan hålla nere tillverkningskostnaden för medicintekniska produkter som diagnosverktyg för olika sjukdomar.

  • Här är KTH:s nya superdator

    I oktober anländer KTH:s nya superdator till universitetet. Vi pratar om Nordens snabbaste dator för akademiskt bruk som presterar nästan 2 petaflops.

  • "KTH kan utvecklas till ett svenskt CERN"

    KTH har låtit 100 internationella experter utvärdera all sin forskning. Resultatet visar bland annat att forskningsfältet bioteknologi vid KTH omnämns av experterna som Sveriges flaggskepp med möjlighet att utvecklas till ett svenskt CERN samt att KTH-forskningen har stor påverkan på samhället.

  • Sveriges snabbaste superdator till KTH

    KTH investerar tillsammans med samarbetspartners 170 miljoner kronor för att införskaffa en ny dator. Men det är inte vilken simpel räknedosa som helst vi pratar om, utan Sveriges snabbaste superdator.

  • Grafikkortet ersätter superdatorn

    Morgondagens superdatorer har ett helt annat innehåll än dagens maskiner. De kommer nämligen att vara fyllda med processorer från helt vanliga grafikkort, sådana som du och jag har i våra datorer hemma. Anledningen till det stavas bland annat KTH och forskarna Erik Lindahl, Berk Hess och Szilárd Páll.

  • Slut på textil-slöseriet

    Varje år slängs hundratusentals ton kläder bort för att brännas upp. Hittills har orsaken varit att det saknats teknik för textilåtervinning, men nu har KTH-forskare lyckats hitta en effektiv recycling-process. – Tack vare vår återvinningsteknik kan vi äntligen stoppa resursslöseriet, säger Gunnar Henriksson, KTH-professor i träkemi och delägare till kemiföretaget re:newcell.

  • Medger bättre självdiagnos av många sjukdomar

    KTH-forskare har utvecklat en ny typ av syntetiskt papper som kan användas i medicinska tester. Papperet gör inte bara att man kan testa för flera olika sjukdomar på en och samma gång, tillförligheten är också betydligt bättre än dagens teknik. Framtida användningsområden kan vara tester som visar om en människa drabbats av hjärtinfarkt eller allvarlig njursjukdom, och självtester människor kan använda hemma.

  • "KTH kan utvecklas till ett svenskt CERN"

    KTH har låtit 100 internationella experter utvärdera all sin forskning. Resultatet visar bland annat att forskningsfältet bioteknologi vid KTH omnämns av experterna som Sveriges flaggskepp med möjlighet att utvecklas till ett svenskt CERN samt att KTH-forskningen har stor påverkan på samhället.

  • KTH-forskare har upptäckt nytt material

    KTH-forskare har upptäckt en ny typ av material, topologiska kristallina isolatorer. Än så länge är det lite klurigt att uttala sig om framtiden för materialet, men att det kan utgöra en viktig byggsten i till exempel kvantdatorer är ingen omöjlighet säger en av KTH-forskarna som står bakom upptäckten.

  • Ny smart polymer möjliggör medicinsk diagnostik

    Under de senaste fem åren har några KTH-forskare utvecklat en ny sorts plast. Materialet är unikt eftersom dess yta är kemiskt reaktivt utan att man tillför något eller förbereder ytan på ett särskilt sätt.

  • KTH-duo förbättrar aluminium

    Forskare vid KTH har studerat hur aluminium korroderar. De nyfunna kunskaperna ska leda till bättre skyddande ytskikt genom till exempel nya sätt att anodisera aluminium. Detta öppnar i sin tur för aluminium som håller bättre i tuffa miljöer men också nya användningsområden för metallen.

  • Så ska bil- och byggbransch bli mer hållbar

    Ett stort EU-projekt som involverar bland annat KTH, den italienska biltillverkaren Fiat och spanska byggföretaget Acciona träder nu in i en ny fas. Den forskning som sker inom ramen för projektet går ut på att tillverka bland annat hållbara bilinredningar av restprodukter från majs. Behovet är stort: varje år skrotas åtta miljoner bilar bara i Europa där samtliga inredningar består av plast baserad på olja.

  • Här är världens starkaste biomaterial

    Forskare vid KTH, University of Michigan i USA och DESY i Tyskland har producerat ett biobaserat material som överträffar styrkan hos alla kända konkurrenter. Det gäller så väl tillverkade som naturliga biobaserade material, inklusive spindeltråd som allmänt anses representera naturens starkaste material.

  • Plattform för världsledande forskning kring skogsmaterial invigd

    Med den nya forskningsplattformen Treesearch skapas en ny världsledande miljö för forskning inom skogsbaserade material. KTH och Treesearch lanserade satsningen den 31 maj genom att arrangera seminariet ”Forskning och samverkan kring framtidens material från skogen”. På plats var Kungen, som varit engagerad i skapandet av Treesearch.

  • Nu ska stålproduktion bli mindre hälsovådlig

    Nya stålsorter som är mer hållbara än dagens metallegeringar, både ur ett hälso- och miljöperspektiv. Det kan bli verklighet tack vare ett forskningssamarbete mellan KTH, Pohang-universitetet i Sydkorea och det svenska företaget Sandvik Coromant. I en studie, som publiceras i dag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications, har forskarna nått en fördjupad förståelse för egenskaperna hos så kallade högentropi-legeringar.

  • Färre trasiga tandfyllningar med nytt material

    Forskare vid KTH har tagit fram ett superstarkt och biokompatibelt material som är mycket bättre än det som idag används för att laga tänder. Materialet härstammar från forskarnas arbete med att ta fram ett benlim, och insatsen är så pass betydelsefull att den resulterat i en vetenskaplig publicering.

  • Ny upptäckt kan ge effektivare solceller

    Nu har forskare vid KTH tillsammans med kollegor från bland andra Siberian Federal University i Ryssland noga undersökt ett material som baseras på palladium. Resultatet visar att materialet har stor potential att kunna göra solceller mer effektiva. Arbetet har resulterat i en publicering i den vetenskapliga tidskriften Physical Review.

  • Kolfiber byter skepnad med elektricitet

    Konstruktioner som ändrar form har många fördelar när de används inom flygindustrin, i robotar eller vindkraftverk. Problemen fram till idag har emellertid varit flera. Delarna har varit endera tunga, svåra att styra eller saknat den mekaniska styvhet som krävts. Forskare från KTH har hittat en lösning på problemet.

  • Forskare har uppfunnit en superelastisk metallegering

    Olika metallegeringar som kan ändra form och storlek reversibelt med hjälp av belastning, kyla och värme har funnits ett tag. Fenomenet kallas superelasticitet och materialen för minneslegeringar. Nu har forskare vid bland annat KTH uppfunnit en metallegering som är inte är beroende av temperatur på samma sätt som tidigare.

  • De forskar om Terminator-material

    Kommer du ihåg roboten T-1000 i filmen Terminator 2? Då minns du säkert att denna maskin kunde byta form till vad som helst, människor inbegripna. Mikrorobotarna i den animerade filmen Big Hero 6 är ytterligare ett exempel på materia som på en given signal kan ändra skepnad. En liknande substans, kallad robotikmaterial, är vad tre KTH-professorer jobbar med i ett nytt forskningsprojekt.

  • Så funkar ytor som inte gillar vatten

    Vad har hoppstjärten, lotusblomman och daggkåpan gemensamt? Deras skal och blad är så sinnrikt konstruerade att dessa klara av att stöta bort vatten och därmed smuts. Termen för detta är superhydrofoba ytor, och nu har ett samarbete där bland andra forskare från KTH ingår kartlagt hur effekten uppstår. Forskarna hoppas att de nyvunna kunskaperna ska leda fram till självrengörande och isfria ytor på allt från ytterkläder till vindkraftverk.

  • Tekniken som förlänger sista förbrukningsdag

    Mat, dryck, lim, läkemedel och parfymer - det är några exempel på varor som påverkas och delvis bryts ner vid kontakt med syre. Processen kallas oxidation och nu har forskare verksamma vid KTH tagit fram en förslutningsteknik som släpper ut vätska åt ena hållet men inte släpper in syre åt det andra. Innovationen är lika enkel och genial som den är billig att tillverka, och skulle kunna användas för att förlänga sista förbrukningsdag för en mängd olika produkter.

  • Grafen möjliggör världens minsta accelerometer

    För varje dag som går gör nanoteknik och materialet grafen nya framsteg. Det senaste steget framåt har tagits av forskare vid KTH som lyckats skapa en pytteliten accelerometer av just grafen. Bland de tänkbara framtida applikationerna finns övervakningssystem för hjärt- och kärlsjukdomar samt kroppsnära teknik.

Tillhör: Välkommen till KTH
Senast ändrad: 2020-09-22