Mångmiljardsatsning på innovationer som främjar äldres hälsa

Antalet människor på jorden som är äldre än 60 år väntas enligt FN:s prognoser öka från 841 miljoner förra året till över 2 miljarder år 2050. Detta ställer naturligtvis stora krav på vårt samhälle. EU-kommissionen har givit InnoLIFE, ett europeiskt konsortium där KTH ingår, i uppdrag att upprätta en så kallad EIT KIC. Med en budget på 700 miljoner euro ska InnoLIFE arbeta med innovationer för ett hälsosamt liv och ett aktivt åldrande.

Det är inom ramen för European Institute for Innovation and Technology (EIT) som medlen fördelas genom inrättandet av tematisk styrda KIC:ar (Knowledge and Innovation Communities). Varje KIC är ett konsortium som adresserar ett specifikt tema och utgörs av aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor.

I den skandinaviska delen av InnoLIFE ingår förutom KTH bland andra Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Köpenhamns universitet samt en rad företag, organisationer och offentliga aktörer, såsom Stockholms stad. 

Fokus ligger på att dra nytta av forskningsresultat för att utveckla tjänster och produkter som förbättrar medborgarnas hälsa samtidigt som jobb skapas och konkurrenskraften hos europeiskt näringsliv stärks.

– Det finns mycket bra forskning som inte nyttjas och InnoLIFE handlar om att tillgängliggöra denna forskning i form av nya produkter och tjänster. Projekten som kommer att drivas inom InnoLIFE avser att adressera konkreta samhälleliga utmaningar relaterat till en åldrande befolkning, säger Ozan Öktem, forskare på KTH och ansvarig för att koordinera KTH:s InnoLIFE-aktiviteter.

Flera av dessa utmaningar är kopplade till varandra och kräver samverkan mellan ämnesområden såsom medicin, teknologi, och natur- och samhällsvetenskaperna. 

– Exempelvis innebär en höjd pensionsålder att arbetsplatser och pensionsförsäkringslösningar måste anpassas, levnadsmiljöer för äldre kan dra bättre nytta av teknologin för att bryta social isolering och en åldrande befolkning innebär en större andel sjuka med multipla diagnoser, något som ställer nya krav på vård och omsorg, säger Ozan Öktem.

Han fortsätter med att berätta att en åldrande befolkning inte enbart innebär nackdelar utan också erbjuder möjligheter. Kan samhället anpassas på ett konstruktivt sätt går det att dra fördel av denna demografiska förändring, exempelvis genom att nya marknader för produkter och tjänster kommer att uppstå.

– Många av de kroniska sjukdomarna och tillstånden som bryter ut längre upp i åldern beror på ohälsosamma levnadsvanor som grundläggs långt tidigare. Därför är det viktigt att erbjuda individanpassade produkter och tjänster som hjälper medborgare att ändra ohälsosamma vanor i god tid. En stor del av InnoLIFE initiativet fokuserar därför på hälsosamt leverne, säger Ozan Öktem.

Träningsarmbandet, som är årets julklapp, är ett exempel på en produkt som stödjer en individ i sin strävan att skaffa sig hälsosamma levnadsvanor.

– En framtidsvision om förebyggande arbete som InnoLIFE skulle kunna vara med och utveckla är att erbjuda integrerade teknologier och analysverktyg för att samla in och analysera data för enskilda individer. Mycket som idag utgår från schabloner kan anpassas till enskilda individer. Exempelvis kan dieter anpassas till enskilda individers ämnesomsättning och deras mag- och tarmflora och träningsscheman kan anpassas till individens rörelseschema. Här kan KTH spela en viktig roll med expertis inom molekylära verktyg, sensorteknologier, data analys och modellering, säger Ozan Öktem.

Han lägger till även beslutsfattande kan dra nytta av dataanalys. Exempelvis är det relativt enkelt att uppskatta besparingar förknippade med en personaländring på en vårdavdelning, säg att två sjukskötersketjänster tas bort. Det som är svårare är att uppskatta hur denna ändring i verksamheten påverkar nyckeltal som mäter kvalitén, såsom risken för vårdrelaterade skador. 

– Det blir två löner mindre att behöva betala ut, men vilken risk innebär detta för patienterna? Hur påverkar denna ändring risken för vårdrelaterade skador?! Om dessa går upp med, säg 2 promille, är det då en samhällsvinst att genomföra organisationsändringen? Blir det verkligen en besparing? Genom att kunna simulera och uppskatta riskerna kan beslut fattas på mer rationella grunder istället för ideologiska, säger Ozan Öktem.

Detta är några exempel på vad som kan komma att göras inom ramen för InnoLIFE. Då medellivslängden ökat med 4-5 år per generation under de senaste 150 åren så behövs detta initiativ. Åldrandets konsekvenser i form av minskad mobilitet, social isolering och sjukdomar är i stort behov av nya angreppsvinklar. Dessutom ställs ökade krav på att samhällets resurser används på bästa sätt.

Övriga noder inom InnoLIFE finns i Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Spanien och Benelux-länderna. Tillsammans disponerar de olika noderna 100 miljoner euro per år under sju år. Pengarna ska användas till att driva utvecklingsprojekt och utveckla nya utbildningar där medicin, teknologi och entreprenörskap integreras. 

Tre KIC:ar startades 2009. KTH medverkar i två av dem: KIC Innoenergy som bland annat utvecklar smarta elnät och elektrisk energilagring och EIT ICT Labs som är inriktat mot mjukvara och IT-tjänster.

Här kan du läsa mer om InnoLIFE: inno.life/

Arbetet med InnoLIFE har pågått under flera år. Forskare från KTH med expertis från vitt skilda områden (bland annat modellering och simulering, bildgivande system, dataanalys, mikro- och nanosystem, bioteknologi, och logistik, organisation & beslutsstöd) har bidragit till ansökan och deltagit i att identifiera de tematiska områden som nu är i fokus för InnoLIFE.

Detta arbete har koordinerats av Ozan Öktem, vice föreståndare för Life science technology-plattformen. Vidare har vicerektor Ramon Wyss lett stora delar av det strategiskt viktiga arbetet med att utforma organisationen för InnoLIFE, både på europeisk och skandinavisk nivå.

Framöver företräds KTH i InnoLIFE av Jerker Widengren, föreståndare för Life science technology-plattformen, Det operativa arbetet inom KTH leds av Ozan Öktem och fyra KTH-forskare ansvarar för att koordinera KTH:s vetenskapliga aktiviteter relaterade till de tematiska områdena. Mario Romero (hälsosamt leverne), Stefan Lundberg (aktivt åldrande), Jeanette Hellgren-Kotaleski (vårdgivande) och Erik Aurell (nya teknologier och dataanalys).

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Ozan Öktem på 08 - 790 66 06 eller ozan@kth.se.