Professorn: Diskussion bästa vägen till varaktig kunskap
De som googlar Hedvig Kjellström kommer snart att förstå att hennes utbildningsgärning sträcker sig långt bortom KTHs seminariesalar och Zoomrum. Du finner henne i morgonsoffor och radiostudior, tryggt förklarandes artificiell intelligens och mycket annat. Den tryggheten återfinns även i undervisningen.
Hur möter man som lärare sina studenter på bästa möjliga sätt? KTH-professorn Hedvig Kjellström har ett stabilt svar på den frågan.
– Genom att ta dem på allvar, ha höga förväntningar på dem och låta dem komma i kontakt med aktuell forskning och utveckling tidigt. Men också att ställa rimliga krav, och att ha i bakhuvudet att studenterna läser tre-fyra kurser parallellt och måste hinna med alla.
Tolka människors och djurs beteende
För närvarande undervisar hon på programmet Teknisk matematik där hon håller en kurs i grundläggande datalogi. Sin forskning bedriver Hedvig Kjellström inom de senaste årens stora snackis på teknikområdet, det vill säga AI. Här forskar hon om hur datorer kan tolka människors och djurs beteende, och har en mängd tvärvetenskapliga samarbeten med läkare, veterinärer, psykologer och konstnärer.
Vägen dit, Hedvig Kjellströms egen akademiska karriär, har varit lätt mångfacetterad.
– Jag började plugga Teknisk fysik på KTH för att jag tyckte det var väldigt spännande med fysik i gymnasiet. Dock upptäckte jag ganska snabbt att det inte var fysik som var roligast, utan jag blev mer intresserad av matte och programmering.
Inte ens en mejladress
Just programmering var inget som Hedvig Kjellström sysslat med tidigare. Dessutom stod det tidigt 1990-tal i kalendern, och vid denna tidpunkt hade hon inte ens en mejladress när hon påbörjade sina KTH-studier. Hennes sista kurs handlade om datorseende, hur man får datorer att tolka bilder.
– Det var en så kul kurs att jag började doktorera inom detta ämne direkt efter examen. Efter några roliga år med utbyten i USA disputerade jag och jobbade på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Sedan 2007 är jag tillbaka på KTH, numera som professor inom datorseende. Ett av de ämnen som nu inkluderas i AI-området.
Ljusa framtidsutsikter
Men vad kommer studenter att arbeta med när de har examinerats från KTH? Hur ser framtidsutsikterna ut inom AI-området?
– De är ljusa. Jag kan inte direkt säga vad man kommer att jobba med - poängen med en civilingenjörsutbildning är att man lär sig teori och grunder som gör att man själv kan forma hur man jobbar i framtiden, definiera nya problemställningar och metoder och inte bara anpassa sig till att arbeta med metoder som andra hittat på.
Varför ska man plugga vid KTH?
– KTH är det största tekniska universitetet i Sverige och har en väldigt bred och komplett uppsättning ämnen och utbildningar. Vi är också långt framme internationellt och har många utländska studenter, lärare, forskare och utbyten. Ett spännande ställe helt enkelt.
Hör mest det negativa
Det brukar sägas att det går tio positiva kommentarer för att väga upp en dålig. Kanske kan Hedvig Kjellström skriva under på det. Som svar på frågan vad för typ av respons hon brukar få från studenterna så säger hon att hon tyvärr mest hör den negativa återkopplingen.
– Det är inte så vanligt att studenter spontant säger när de tycker något är bra... Men det negativa är väldigt bra information det med. Ofta ger det idéer om hur man kan förbättra kursen till nästa år.
Hedvig Kjellström har tagit med sig en del saker från den egna studietiden in i sin pedagogik. Till exempel vikten av att gå på föreläsningar och delta aktivt i undervisningen.
– Det är mestadels frivillig närvaro. Det kan kännas bekvämt att bara sitta hemma och plugga, särskilt om man vant sig vid det under pandemin, men det enda sättet att lära sig på djupet och att se saker från olika perspektiv är att diskutera med andra studiekamrater.
Slutligen, det kanske viktigaste av allt: Berätta om det roligaste ögonblicket som lärare vid KTH.
– Det var en polsk utbytesstudent som valde att åka ett år till KTH bara på grund av min kurs om hur man designar sökmotorer. Det var kul!
Text: Peter Asplund