Till innehåll på sidan

Sök på tagg

Kategoriserade artiklar på KTHs webbplats.

Antal träffar: 42

  • Ny behandlingsmetod mot fettlever

    Forskare från KTH, Science for Life Laboratory och Göteborgs universitet har genomfört en studie som visar att det går att nyttja leverns egen förmåga att förbränna fett hos dem som drabbats av fettlever och typ 2-diabetes. Nu planerar forskarna att ta resultatet vidare till kliniska tester, vilket förhoppningsvis kan leda till färre fall av levercancer och skrumplever.

  • Storsatsning på skogsforskning ska ge batterier och medicinteknik

    Idag lanseras den nationella plattformen Treesearch för nya material från skogen. Inom ramen för detta samarbete, där KTH är en av de drivande parterna, ska materialforskning bedrivas baserat på det skogen har att erbjuda. Deltagarna hoppas att arbetet ska lägga grunden till framtidens biobaserade innovationer som nya typer av batterier, fönsterglas och medicinska implantat samt ge ny kompetens till den biobaserade ekonomin.

  • Delat utrymme ska ge bättre forskningsresultat

    Torsdagen den 20 oktober 2016 invigs den nya byggnaden Technology and Health i Flemingsberg. Huset samlar fyra verksamheter som alla sysslar med forskning och utbildning inom områdena teknik, medicin och hälsa.

  • Vill skapa en levande laser

    Fiberoptik som kan användas till exempelvis medicinska behandlingar på nanonivå och solceller. Det är vad KTH-professorn Fredrik Laurell och hans kollegor kommer att forska om för det anslag som nu tilldelats dem och lärosätet.

  • Då ser kirurgen var instrumentet är

    I samarbete med forskare på Karolinska institutet (KI) genomförs nu en förstudie på KTH om ett nytt sätt att assistera kirurger vid titthålsoperationer. Det handlar om en ny positioneringsteknik som hjälper kirurgen att hålla reda på exakt var någonstans i hjärnan, ryggmärgen eller någon annan del av kroppen som instrumenten befinner sig.

  • Forskare gör diagnoser billigare

    Forskare vid Avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH har utvecklat ett nytt sätt att formspruta och mönstra plastkomponenter. Den nya metoden kan hålla nere tillverkningskostnaden för medicintekniska produkter som diagnosverktyg för olika sjukdomar.

  • KTH får nyckelroll i nytt europeiskt forskningsprojekt

    KTH kommer att delta i ett prestigefyllt europeiskt forskningsprojekt inom EU:s mobilitetsprogram Marie Sklodowska-Curie. Syftet med projektet är att utveckla avancerade terahertzlösningar med hjälp av mikrovågselektronik och teknologi inom fotonik.

  • Ny röntgenteknik minskar stråldosen med 40 procent

    Kraftigt sänkta stråldoser för både patient och läkare, mindre hälsovådlig kontrastvätska samt bilder med avsevärt mycket bättre detaljrikedom än de från traditionell röntgen. Det är några av fördelarna med tekniken som en KTH-forskare och ett antal examensarbetare utvecklat.

  • Patientinformation platsar i pekplattan

    När en cancerdiagnos delas ut är det oftast bråttom med operation. För att snabbt få en överblick över den information som finns om patienten räcker det inte alltid med journalanteckningar och verbal kommunikation. KTH-forskaren Kristina Groth har tillsammans med kollegor utvecklat ett kommunikationsverktyg som körs på pekplattor som Ipad och som snabbt ger läkare en överblick över situationen.

  • Prisregn över KTH-students hälsoteknik

    Max M. Mohammadi med två KTH-examina i bagaget har tillsammans med sin bror Allen Ali Mohammadi utvecklat uppfinningen "Complex Disease Detector". Tekniken hjälper till att fastställa komplexa diagnoser som hjärtsjukdomar och cancer i ett tidigt skede innan uppenbara symptom uppstått. Under hösten har brödraparet prisats ett flertal gånger för sin innovation.

  • Miljonregn över bandbreddsforskning

    Trådlös kommunikation med drastiskt ökad bandbredd, bättre medicinsk diagnostik och högupplösande radarsystem. Där har du några av målen med den forskning som KTH-professorn Joachim Oberhammer och hans kollegor bedriver och som de nu fått finansiellt stöd till.

  • Nästa generations tv är här

    Kraven på tv-upplevelsen ökar hela tiden, något vi bland annat kan tacka internet för. Ett nytt forskningsprojekt vid KTH ska inte bara göra tv-tittaren till husbonde över sin egen fjärrkontroll, utan också över vad som händer i tv-rutan. Soffpotatisen uppgraderas därmed från passiv konsument till aktiv regissör.

  • Magnetiskt nanopapper visar vägen för nya skogsprodukter

    Forskare vid KTH, Wallenberg Wood Science Center (WWSC) och SU har lyckats skapa magnetiska nanopartiklar i superstarkt nanopapper. Det nya nanopapperet är extremt lätt, starkt och böjbart och kan bland annat användas för att hindra sedelförfalskning, och för att filtrera bort metallpartiklar.

  • Bakteriedödande blöjor bara början

    Den har kallats både mördarplast och smittvapen. Tekniken testas just nu av forskare på KTH och den går bland annat ut på att klä in cellulosafibrer med en polymer som kan döda bakterier och virus, samt ta kål på obehagliga dofter.

  • Världsrekord i DNA-analys

    Fram till idag har forskare varit begränsade till att köra ett fåtal DNA-prov i taget till en kostnad om 100 000 kronor per tillfälle. Nu har KTH-forskare kommit på en ny metod som innebär att 5 000 prov kan köras samtidigt till samma pris. Det kapar kostnaden per provsvar avsevärt och innebär världsrekord i antalet prover körda i en enda DNA-sekvensanalys.

  • Hudnära elektronisk doktor är framtiden

    Ett litet plåster som samlar in information om hur du mår. Det är framtiden enligt några forskare på KTH. De har utvecklat en sådan diskret liten plåsterlapp som innehåller elektronik och sensorer som samlar in allt från kroppstemperatur och hjärtslag till hjärnvågor och muskelaktivitet. Allt kan sedan betraktas av patienten själv i en smartphone för enklare analyser eller skickas via internet till utbildade läkare för en professionell diagnos.

  • Prisregn över KTH-students hälsoteknik

    Max M. Mohammadi med två KTH-examina i bagaget har tillsammans med sin bror Allen Ali Mohammadi utvecklat uppfinningen "Complex Disease Detector". Tekniken hjälper till att fastställa komplexa diagnoser som hjärtsjukdomar och cancer i ett tidigt skede innan uppenbara symptom uppstått. Under hösten har brödraparet prisats ett flertal gånger för sin innovation.

  • Virusvarnare ska stoppa vinterkräksjuka

    Perioden mellan november och april - det vill säga just nu - innebär högsäsong för den virusbaserade vinterkräksjukan. Tänk om det fanns en teknik som kunde varna för sjukdomar i luften så att människor kunde undvika sådana platser. Det gör det. KTH-forskare har uppfunnit en virusvarnare.

  • Amatörradion byttes mot blåljus

    Möt Kaj Lindecrantz, chalmeristen som precis blivit professor på KTH och som sett till att Sveriges ambulanser numera kan skicka information om patienters hjärtproblem direkt till sjukhusen. Hans nästa projekt är att hjälpa njursjuka till ett drägligare liv.

  • Grafikkortet ersätter superdatorn

    Morgondagens superdatorer har ett helt annat innehåll än dagens maskiner. De kommer nämligen att vara fyllda med processorer från helt vanliga grafikkort, sådana som du och jag har i våra datorer hemma. Anledningen till det stavas bland annat KTH och forskarna Erik Lindahl, Berk Hess och Szilárd Páll.

  • Nanoteknik blir allt billigare

    En dator, ett ritprogram och en skrivare. Det är allt som krävs för att tillverka avancerade sensorer i en nära framtid om några KTH-forskares arbete får ett genomslag. Deras nya tillverkningssätt för mikro- och nanoteknik är inte bara enklare än dagens krävande metoder, det innebär också minst en tiofaldig kostnadsreducering för den infrastruktur och de verktyg som krävs för tillverkning av sensorerna.

  • Stort framsteg för nanovätskor

    Under det senaste decenniet har så kallade nanovätskor befunnit sig i hetluften och varit flitigt ifrågasatta. Dessa vätskor innehåller bland olika typer av nanopartiklar vilket enligt vissa experter på området ska förbättra deras värmeledningsförmåga i jämförelse med traditionella kylvätskor. Nu har KTH-forskare bevisat nanovätskornas förträfflighet.

  • Forskarna som kan tillverka mänskliga reservdelar

    Den som idag slitit ut sin höftled, blivit allvarligt brännskadad eller råkat ur för allvarliga sjukdomar med skador på något de inre organen som följd får en ny höftled, ny hud eller exempelvis ny njure transplanterad. Dessa höftleder, vävnader eller organ kommer med så väl biverkningar och komplikationer, etiska problem, en hög prislapp eller kanske inte ens finns att tillgå på grund av akut organbrist. Nu har KTH-forskare tagit fram biomaterial som möjliggör att dessa mänskliga reservdelar kan produceras utan att ovanstående problem uppstår.

  • Speed-dating gav nya samarbeten

    Speed-dating har utvecklats till mycket mer än sökandet efter en livspartner. I mörkaste november möttes 24 forskare från KTH och Karolinska Institutet för ge varandra fyra minuters odelad uppmärksamhet. Tanken är att det intensiva mötet ska leda till nya samarbeten.

  • Så ska dolda skallskador upptäckas

    20 manår har det tagit att utveckla det nya verktyget som bland annat kan upptäcka dolda skallskador. Men det är väl investerad tid. Varje år inkommer cirka 50 000 patienter med trauma mot huvudet eller nacken och det finns ett flertal skadevarianter som antingen visar diffusa symptom eller är svåra att analysera med dagens diagnosmetoder. Med hjälp av det nya verktyget går det snabbare att lägga det pussel som krävs för att förstå vilken behandling som ska ges, samt ta beslut på bättre grunder och därigenom ge mer kvalitativ vård.

  • Effektivare bromsmediciner för HIV-smittade

    Bättre bromsmediciner, nya supereffektiva tvättmedel och nya plaster. Det kan bli resultatet av en KTH-doktorands forskningsframsteg.

  • Supersnabba allergitest snart här

    Ny forskning vid KTH ska göra allergitester snabbare, mindre smärtsamma och billigare. Komplett testresultat inom 15 minuter och en liten bekväm testutrustning på varje barnläkares skrivbord, det är vad forskarna vill åstadkomma.

  • Detta har vinterkräksjukan och tv-spel gemensamt

    Europeiska forskningsrådets utlysning ERC Advanced Grant riktar sig till etablerade forskare i världsklass. Göran Stemme, KTH-professor med mikrosystem som specialitet, är en sådan forskare. Nu får han 23 miljoner kronor till forskning som bland annat kan resultera i ny medicinteknik.

  • Individanpassad medicinering och träffsäker screening

    Så ser morgondagens sjukvård ut. Anledningen är enkel. Ungefär 90 procent av medicinerna på marknaden fungerar som tänkt bara på cirka 40 procent av de patienter för vilka de är avsedda. Översätter vi det i ekonomiska siffror för USA motsvarar det 350 miljoner dollar per år på medicinering som inte fungerar som den är tänkt. Situationen ser likadan ut i Sverige, och det är detta problem som KTH-professorn Jacob Odeberg nu vill ändra på.

  • Uppdaterad hjärnventil släpper på trycket

    Tillståndet skapar demensliknande symptom och drabbar varje år runt 2 000 svenskar. Det handlar om övertryck av hjärnvätska som ett resultat av fel på flödet av ryggmärgsvätskan. En lösning där en ventil opereras in bakom örat har tidigare löst problemet, men det har visat sig att ventilen ofta bara efter några år geggar igen fullständigt och måste bytas. Nu har KTH-forskaren hittat en lösning och kan därmed presentera Hjärnventil 2.0.

  • Enklare få ersättning för fibromyalgi

    Sjukdomen fibromyalgi får ofta klä skott för kritik och möts inte sällan av misstro och åsikter om att det handlar om en påhittad sjukdom. Nu har dock en forskare vid KTH börjat testa och nått framgång med en ny metod för att lättare kunna ställa diagnosen fibromyalgi. Det kan bland annat leda till att det blir enklare för de drabbade att få ersättning från Försäkringskassan, men också att de slipper försvara sin sjukdom.

  • Allvarliga fel i medicinsk utrustning

    En avhandling som visar upp fel i medicinska bildsystem kommer imorgon att läggas fram på Skolan för teknik och hälsa vid KTH. Bland annat visar avhandlingen att teknikutvecklingen gått så fort framåt att det idag finns medicinsk utrustning på marknaden som har sådana fatala fel att läkarna helt kan missa en diagnos av allvarlig natur.

  • Historisk satsning på SciLifeLab välkomnas

    Rektorerna på de fyra universitet som står bakom Science for Life Laboratory (SciLifeLab) välkomnar de satsningar som nu görs på den forskning som bedrivs där.

  • Hjärtanalys kan diagnostisera fräsverktyg

    Jari Repo har precis doktorerat vid KTH. Hans forskning visar hur man på ett enkelt sätt automatiskt kan övervaka skärande bearbetning, till exempel fräsning. Övervakningen skulle kunna ge färre kasserade produkter och maskinhaverier, och därigenom kostnadsbesparingar.

  • Medicinsk teknik för vårdens vardag

    Medicintekniska innovationer når inte alltid ut till de vårdkliniker som har bäst nytta av dem. Ett nytt utbildningsprogram ska råda bot genom att slå en brygga mellan klinikerna och den tekniska kompetensen. Programmet drivs av Centrum för teknik i medicin och hälsa.

  • De ska lösa 400 problem inom vården

    Två specialistteam med kompetens inom medicin, teknik och management ska det närmaste halvåret följa det dagliga arbetet på Karolinska Universitetssjukhuset. Målet är att hitta och lösa problem för framtidens vård.

  • Matteprofessur på KTH stöds med miljoner

    Varför ska pengar satsas på forskning som inte omgående ger avkastning? Sandra Di Rocco, professor i matematik vid KTH, vet svaret. - Om James Clerk Maxwell år 1860 inte hade utvecklat en teori om elektromagnetiska vågor skulle tv och mobiltelefoner aldrig ha existerat 150 år senare, säger hon.

  • Världens hetaste uppstartsföretag till KTH

    Sedan februari i år har 100 av världens mest intressanta uppstartsföretag konkurrerat om stöd från amerikanska Founder.org. Belöningen för de utvalda kommer i form av pengar men även kvalificerad hjälp med företagsbyggandet. Den 14 till 17 juni äger The World Founder Forum rum på KTH, och då kommer de företag som beviljats stöd till Sverige och universitetet.

  • Nytt hopp för personer med dödlig diagnos

    Varje år får 10 svenska barn diagnosen Duchennes muskeldystrofi, vilket är en dödlig muskelsjukdom. Varje år drabbas också 1 000 barn i Sverige av blodcancer. Nu har forskare vid bland annat KTH utvecklat teknik som i framtiden ska leda till att patienterna som drabbats av dessa två sjukdomar både får ett längre och drägligare liv.

  • Stora skillnader mellan vilda och tama kaniners hjärnor

    Vilda kaniner är mycket mer alerta och reagerar starkare på yttre stimuli än tama kaniner. Ett forskarteam där KTH ingår har studerat hur domesticeringen har påverkat hjärnans morfologi hos tama kaniner. Resultatet publiceras i går i den amerikanska vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.

  • Tekniken som gör diabeteslivet mindre smärtsamt

    Diabetes är en folksjukdom med 500 000 drabbade i Sverige. Internationellt är siffran betydligt högre, cirka 400 miljoner. Då diabetes inte ännu kan botas är det viktigt att göra livet för de som drabbats så drägligt som möjligt. En bra bit på vägen dit har forskare vid KTH kommit. De jobbar med teknik som är mindre smärtsam, innebär mindre risk för infektioner och potentiellt är mer noggrann än dagens lösningar.

  • Nytt vapen mot bakteriella infektioner

    Vad händer om vattenlöslig och icke vattenlöslig antibiotika kombineras i medicinteknik, till exempel sårförband? Fram till nyligen har forskare inte kunnat besvara den frågan, för de har inte lyckats med det. Nu har KTH-professorn Michael Malkoch och hans forskargrupp emellertid löst uppgiften, och fram träder ett ypperligt vapen mot bakteriella infektioner.

Tillhör: Välkommen till KTH
Senast ändrad: 2020-09-22