Sök på tagg

Antal träffar: 6

• Där fick forskarkarriären raketfart

  Louise Ågren har precis fått 150 000 kronor i form av Anders Wall-stipendiet. Pengarna innebär en flygande start för den egna forskarkarriären och förhoppningsvis en bättre tillvaro för de som drabbats av den dödliga, neurologiska sjukdomen ALS.

• Hjärnans hälsa kan påverkas av moderns bakterieflora

  Att bakterier i den egna tarmen påverkar hjärnans utveckling och funktion vet vi sedan tidigare, men nu har forskare från bland annat KTH även upptäckt att hjärnan hos möss påverkas av moderns bakterieflora. – En förståelse kring de här mekanismerna kan ha viktig betydelse för förebyggande arbete och behandling av neurologiska sjukdomar som autism hos människor, säger Hans Hebert, professor i bioteknik vid KTH.

• Hudnära elektronisk doktor är framtiden

  Ett litet plåster som samlar in information om hur du mår. Det är framtiden enligt några forskare på KTH. De har utvecklat en sådan diskret liten plåsterlapp som innehåller elektronik och sensorer som samlar in allt från kroppstemperatur och hjärtslag till hjärnvågor och muskelaktivitet. Allt kan sedan betraktas av patienten själv i en smartphone för enklare analyser eller skickas via internet till utbildade läkare för en professionell diagnos.

• Forskningsframsteg i kampen mot sjukdomen ALS

  I Sverige får omkring 200 personer diagnosen ALS varje år. Sjukdomen, som än så länge är obotlig och dödlig, angriper människors motoriska nervceller som styr musklernas rörelser. Patienten förlamas, och till slut upphör hjärta och andning att fungera. Forskning från KTH kan emellertid kasta nytt ljus över ALS bakomliggande mekanismer.

• Den datoriserade dojan

  Några KTH-forskare har uppfunnit en sko som innehåller en liten dator. Skon ska inte bara rädda liv, den ska också underlätta vardagen för så väl brandmän, idrottare som patienter med neurologiska sjukdomar. Det bästa av allt är att princip vem som helst kan tillverka skon.

• Genombrott i kampen mot hjärnsjukdomar

  Neurologiska diagnoser som Alzheimers sjukdom är en av vår tids absoluta utmaningar när det kommer till forskning och läkemedelsutveckling. Det återstår mycket arbete för att hitta en eller flera behandlingsformer som är riktigt effektiva. Forskare vid KTH och Karolinska institutet har tagit fram en ny cellmodell som de tror kan komma att spela en stor roll i framtidens sjukvård.