Till innehåll på sidan

Sök på tagg

Kategoriserade artiklar på KTHs webbplats.

Antal träffar: 14

  • Nu testas morgondagens blåljusteknik i Stockholm

    Flera tragiska dödsolyckor de senaste åren där brandmän förolyckats i trafiken visar att KTH-studenternas nya blåljusteknik behövs. Nu börjar de testa tekniken i både de södra delarna av huvudstaden och innerstaden. EVAM System, som tekniken kallas, är ett nytt sätt att uppmärksamma bilister på annalkande utryckningsfordon.

  • Lättsam stämning gynnar forskare

    Hallå där, Maria Börjesson, transportforskare, som ska medverka på politikerveckan i Almedalen. Hur känns det? – Jättekul. Jag känner mig väl förberedd och tänker bara njuta.

  • KTH leder storsatsning på smarta och hållbara städer

    1 miljard kronor. Så mycket pengar satsas nu på det nya innovationsprogrammet Smart Sustainable Cities som ska pågå i tolv år.

  • Söker gränsen mellan lösliga och olösliga problem

    Vid Knut och Alice Wallenbergs stiftelses årliga anslagstilldelning står det klart att KTH får finansiering för ett forskningsprojekt som handlar om komplicerade beräkningsproblem och studier av metoder för att om möjligt lösa dem.

  • Bättre trafiksituation i Stockholm gav pris

    På KTH pågår just nu ett projekt för att förbättra trafiksituationen i Stockholmsområdet. Det är så uppskattat bland svenskarna att det igår fick ta emot "Priset för en smartare planet".

  • Tågens punktlighet under lupp

    Punktlighet och tillförlitlighet är bland de viktigaste frågorna för järnvägssektorn. Tågtrafik bedrivs för kunderna och kunderna måste kunna lita på att de som resenärer eller deras varor kommer fram vid utlovat tidpunkt. De flesta håller dock förmodligen med om påståendet att järnvägstrafiken inte är på en önskvärd nivå i detta hänseende idag. Vad är orsakerna och vad behöver göras för att förbättra situationen?

  • 30 procent lägre energiförbrukning i elbilar

    Forskning vid KTH på termoelektriska material har resulterat i att materialets verkningsgrad ökat med 300 procent. Detta får positiva konsekvenser för många olika branscher och områden, bland annat fordonsindustrin, it-, transport och energibranschen, jordbruket och inte minst vår miljö.

  • Ökad återvinning avgörande för hållbar framtid

    I en tid när våra samhällen – och själva naturen – hotas av klimatförändringar, verkar det rimligt att fråga sig: Har återvinning fortfarande någon betydelse? Två svenska forskare menar att det har det.

  • Miljö och transport flyttar ihop

    KTH:s miljö- och transportforskare flyttar samman i en ny byggnad som ska stå färdig om två år. Byggstarten för det fem våningar höga huset är i juni.

  • KTH:s och Scanias samarbete stärker svensk industris konkurrenskraft

    Nu satsar KTH och Scania på ökat utbyte mellan akademi och industri. Ett fördjupat samarbete stärker KTH:s forskning och utbildning liksom Scanias framtida kompetensförsörjning.

  • Transporttema i nya KTH&Co

    Nya idéer och tydligare ingångar för näringslivet. Med en strategisk plattform kopplar KTH greppet om transportfrågorna. Transportplattformen är ett av inslagen i temat om transport i årets andra nummer av tidningen KTH&Co.

  • Annika samlar styrkan inom Transport

    Framtidens fordon, transportsystem och flygsäkerhet är bara några exempel – på KTH finns spetskompetens inom i stort sett alla transportforskningens nyckelområden. Tillsammans kan forskningen bli ännu vassare. Den 2 februari anordnas KTH Transport Day där forskarna ska brainstorma kring nya samarbeten.

  • Pengar och tid viktigare än miljö

    Många företag har tydliga riktlinjer som syftar till att antalet affärsresor ska minska till förmån för resfria möten. En forskargrupp på KTH har tittat närmare på faktorer som avgör hur möten sker, och resultatet är bland annat att pengar, tid och teknikrädsla spelar en avgörande roll.

  • Genombrott i kampen mot spårhalka

    Spårhalka orsakad av löv på rälsen kostar 100 miljoner kronor årligen, enligt en studie gjord av Banverket. En lösning på problemet, som enligt KTH-forskare är störst i Stockholmsområdet runt månadsskiftet oktober/november, är dock nära. Den speciella lövhalkans uppkomst är klarlagd, och nu forskas det intensivt runt hur den lättast upptäcks och bäst avlägsnas.

Tillhör: Välkommen till KTH
Senast ändrad: 2020-09-22