Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Sök på tagg

Kategoriserade artiklar på KTHs webbplats.

Antal träffar: 16

  • Snabbare och trevligare virusdiagnoser

    Den som någonsin fått en provtagningspinne upptryckt i näsan eller ned i svalget vet. Det måste rimligtvis finnas trevligare sätt att få diagnosen influensa fastställd. Forskare vid KTH jobbar nu med en ny diagnosteknik i form av en behållare som du andas ut i. Några minuter senare ska provsvaret anlända.

  • De gör din smartphone inbrottssäker

    90 procent av svenskarna i åldern 12 till 45 år använde en smartphone förra året enligt siffror från Stiftelsen för internetinfrastruktur. I kölvattnet på ett ökat bruk av kompetenta mobiler följer tyvärr intrång, virus och andra tråkigheter. KTH-professorn Mads Dam håller tillsammans med några andra forskare på att ta fram en lösning som radikalt förbättrar säkerheten i mobiler. Så väl bankärenden som känslig kommunikation ska inte längre vara ett problem.

  • Mätningar i rekordfart stärker läkemedelsindustrin

    KTH-forskaren Stefan Wennmalm har utvecklat en ny och unik teknik för att analysera nanopartiklar och virus. Tanken är att tekniken i förlängningen bland annat ska göra medicinutveckling både billigare och snabbare än idag.

  • Nytt vapen mot antibiotikaresistens

    Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC uppskattar att 25 000 européer dör varje år till följd av antibiotikaresistens. Nu sparkar mångmiljonprojektet RAPP-ID igång, vars syfte är att råda bot på antibiotikarestistensen i och med framtagandet av nya mediciner. Med i båten finns förstås en rad KTH-forskare.

  • Bakteriedödande blöjor bara början

    Den har kallats både mördarplast och smittvapen. Tekniken testas just nu av forskare på KTH och den går bland annat ut på att klä in cellulosafibrer med en polymer som kan döda bakterier och virus, samt ta kål på obehagliga dofter.

  • Forskningsgenombrottet runt terpener

    Vetenskapsrådet utvärderade Per-Olof Syréns forskning och kom fram till att den har stor potential för framtiden. Således fick han finansiering för att tillsammans med Mathias Uhlén bygga upp en ny forskningsgrupp på KTH runt sina och forskarkollegan professor Bernhard Hauers resultat. Vad Per-Olof Syrén kommit fram till? Han har studerat naturens sätt tillverka terpenmolekyler, och genom detta fått en förståelse för hur denna byggsten kan användas i helt nya former av läkemedel mot virus, bakterier och cancer.

  • Virusvarnare ska stoppa vinterkräksjuka

    Perioden mellan november och april - det vill säga just nu - innebär högsäsong för den virusbaserade vinterkräksjukan. Tänk om det fanns en teknik som kunde varna för sjukdomar i luften så att människor kunde undvika sådana platser. Det gör det. KTH-forskare har uppfunnit en virusvarnare.

  • Detta har vinterkräksjukan och tv-spel gemensamt

    Europeiska forskningsrådets utlysning ERC Advanced Grant riktar sig till etablerade forskare i världsklass. Göran Stemme, KTH-professor med mikrosystem som specialitet, är en sådan forskare. Nu får han 23 miljoner kronor till forskning som bland annat kan resultera i ny medicinteknik.

  • Erkännande av stora insatser i liten skala

    Deras mest framgångsrika projekt inom medicindiagnostik är en trycksensor som mäter förträngning i hjärtat och förebygger hjärtinfarkter. Idag säljs hundratals trycksensorer varje år världen över. När Europeiska forskningsrådet (ERC) korar forskare i världsklass kammar Göran Stemme och hans forskarkollegor på Mikrosystemteknik hem 23 miljoner kronor. Forskning kan bland annat resultera i ny medicinteknik.

  • Här är hackarhoten mot våra elnät

    Hur sårbara är våra elnät mot hackerattacker, hur kan vi motverka potentiella attacker och hur kostsamma kan de vara? Svaren på dessa tre frågor får du imorgon på seminariet "Cyberhot mot elkraftsystem" som arrangeras på KTH.

  • KTH utvecklar testmetod för covid-19

    Forskare på KTH har inlett utvecklingen av en effektiv så kallad serologisk metod för att säkerställa om individer haft sjukdomen covid-19. Bra tester av den här typen ger ett säkrare beslutsunderlag för att avgöra vilka personer som kan återgå till arbetet utan att föra smitta vidare, vilket är av särskild vikt för personer som arbetar inom sjuk- och äldrevård.

  • KTH-studenters verktyg hjälper epidemiologer

    Hallå där, Robin Sandström, student vid KTH. Du och André Gerbaulet har skapat ett prognosverktyg för Covid-19. Kan du berätta mer?

  • Hemtestning för covid-19 fungerar utmärkt

    När två forskare vid KTH för drygt ett år sedan bestämde sig för att använda egenutvecklad blodprovsteknik för ett helt nytt ändamål - mäta förekomsten av antikroppar hos befolkningen i Storstockholm - hade de ingen aning om vad detta skulle leda till. Men att mäta är att veta, och tiden skulle visa att testmetoden fungerade utmärkt. Nu har forskarnas arbete genererat en vetenskaplig artikel i tidskriften Nature Communication, och öppnar dörren för fler screeninginsatser med hjälp av hemprovtagning.

  • Antikroppar binder till smittämnen på ett lekfullt sätt

    En ny forskningsstudie visar hur antikroppar väljer antigener att binda till när de rör sig över olika smittämnens ytor, till exempel coronavirus. Forskare vid KTH och Karolinska institutet har skapat en modell som kan berätta att dessa virus- och bakteriejägare förflyttar sig på ett sätt som liknar hur lekande barn går på stenar i en bäck.

  • Nytt, unikt sätt att ta fram vaccin mot virus

    Forskare vid KTH har tagit fram en ny metod för att utveckla vaccin mot virus. Genom att titta på olika virus utvecklingshistoria ska det bli enklare att ta fram ett bredare vapen mot kommande pandemier.

  • Så ska HIV-virusets farligaste del attackeras

    En ny vetenskaplig metod ska kunna göra det möjligt att identifiera de farligaste delarna av HIV-viruset, så att de kan pekas ut och oskadliggöras. Forskare vid KTH i Sverige har skapat ett sätt att belysa virala molekyler som då blinkar, vilket möjliggör mer exakta mätningar av ett virus progressiva tillväxt än vad som är möjligt idag.