Mot samskapad och tvärvetenskaplig energi och integrerad systemanalys för hållbar utveckling
I den här docentföreläsningen kommer Francesco Gardumi att presentera sin senaste forskning och reflekterar kring metoder och verktyg för kunskapsdelning om energi och integrerad systemanalys och systemplanering.
Tid: Fr 2024-12-13 kl 11.00 - 12.30
Plats: Sal M2, Brinellvägen 64A, vån 2
Språk: Svenska
Medverkande: Francesco Gardumi
Kontakt:
För att lösa klimatförändrings- och klimatanpassningsutmaningarna som ligger framför oss krävs stora investeringar i alla sektorer av ekonomin världen över och nya sätt för samordnad hantering av resurser som vatten, mark och energiresurser nationellt och internationellt. Modelleringsverktyg har använts alltmer för att stödja långsiktig planering av resursanvändning i länder världen runt under de senaste 50 åren. Men det har inte ännu lett till att länderna åtgärdar klimatförändringarna snabbt nog. För att modellering ska bli mer påverkande inser forskarna att man behöver öka deltagandet från olika intressegrupper i modelleringsprocessen. Detta kräver, bland annat, mer tvärvetenskapliga metoder för energi- och integrerad systemanalys.
Francesco Gardumis forsknings- och undervisningsarbete reflekterar över modellerings roll i planeringsekosystemet. Han syftar till att skapa metoder och verktyg för kunskapsdelning om energi och integrerad systemanalys och systemplanering. Han fokuserar på utveckling av klimat, markanvändning, vatten och energisystems modeller och kunskap, med särskilt fokus på låg- och medelinkomstländer.
Francesco strävar efter att främja användningen av de modelleringsmetoderna inom forskning, undervisning och statliga institutioner. Med grupper bestående av forskare, studenter på avancerad nivå, lärare, yrkesverksamma, teknisk personal från ministerier och utvecklingspartners som är involverade i tekniska biståndsprogram, skapar han och kollegor modelleringsmetoder och tillämpningar som alla i gruppen kan använda inom sina institutioner. Samtidigt reflekterar de tillsammans över processen för kunskapsdelning, dess kvalitet och dess fördomar. Det viktigaste resultatet är att nationella lärosäten börjar samarbeta med sina regeringar för att skaffa vetenskaplig grund för klimatbegränsnings- och klimatanpassningsbeslut på landet.