Determinants and deterrents of urban cycling: evidence from Europe
Tid: Må 2025-12-01 kl 13.00
Plats: D37, Lindstedtsvägen 5, Stockholm
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/65572735770
Språk: Engelska
Ämnesområde: Transportvetenskap, Transportsystem
Licentiand: Matt Davoudizavareh , Transport och systemanalys, Transport and Systems Analysis
Granskare: Docent Katarina Lättman, Högskolan i Gävle
Huvudhandledare: Universitetslektor Maria Håkansson, Urbana och regionala studier
QC 20251112
Abstract
Stadscykling är bidrar till klimatneutral och resilient mobilitet, men dess utbredning beror på ett samspel mellan beteendemässiga, miljömässiga och infrastrukturella faktorer. Denna licentiatuppsats sammanför evidens från tre empiriska studier i Braga, Istanbul, och Tallinn (paper A & B), samt Paris och Barcelona (paper C) för att identifiera och kvantifiera drivkrafterna för ökadcykling och översätta resultaten till policyrelevanta insikter. Den förstaartikeln visar att ett GPS-verifierat, spelifierat belöningsprogram med cirka 1500 deltagare ökade vardagscyklingen under arbetsdagar. Den andra artikeln använder mixed ordered logit på sex månaders data från samma program och finner att högre vindhastigheter och tillgång till privat bil minskar cykling, medan användning av kollektivtrafik ökar den. Den tredje artikeln använder ARIMAX-tidsseriemodeller på cykelräkningar och påvisar ett strukturellt nivåskifte under pandemin, med cirka 35 000 fler cykelresor per vecka i Parisoch 26 000 per vecka i Barcelona, samt ytterligare bidrag fråninfrastruktursatsningar och graden av nedstängningsåtgärder. Tillsammans lyfter studierna tre övergripande drivkrafter i cykelsystemet: beteendeincitament, miljöförhållanden och snabbt etablerad infrastruktur. Dessa faktorer hjälper till att förklara när, var och för vilka grupper ökningar i cykling materialiseras. Uppsatsen bidrar med robust evidens från olika städeri Europa och indikerar att riktade belöningar, vindskyddade cykelbanor, bilpoolsystem och bättre integration mellan cykelvägar och kollektivtrafik kan påskynda färdmedelsskiften. Den ger vägledning för att vidmakthålla och öka stadscyklingen i olika stadskontexter, i linje med de europeiska klimatmålen.