KTH:s forskare tror på ett spännande 2014

Jakob Kuttenkeuler, Farkost och flyg:
– 2014 blir fantastiskt! Jag och mina kollegor inom Marina system är mitt i en spännande process. Tillsammans med forskargrupper inom robotik och reglerteknik etablerar vi ett tvärdisciplinärt samarbete för att rampa upp KTH:s forskning inom undervattensteknik. Forskningen kommer att fokusera på autonoma undervattensfarkoster för miljömonitorering och kanske provtagning.

– Visionen är att bidra till miljöarbetet i Östersjön med små, uthålliga, robusta och billiga farkoster som i synkroniserade kluster levererar mätdata till basstationer i land. Utmaningarna är många. De huvudspår vi arbetar med är till exempel navigation baserad på terrängigenkänning och autonom dockning där farkosterna söker upp laddstationer för att fylla på energi.

Gunnar Karlsson, Kommunikationsnät:
– Jag har insett att litet av det jag gjort under 2013 var vad jag faktiskt hade planerat. I stället har jag deltagit i debatter om radio- och TV-avgiften, om nätutbildning och om högskolan. Alla bidragen finns på min KTH-hemsida. Nu hoppas att 2014 ger mig en andra chans.

– Jag har länge forskat på kommunikation mellan mobiler, utan nät. Nu vill jag få det i användning! En app ska kartlägga hur människor rör sig i byggd miljö. Inte för att spåra individer utan för att se flödena och hur väl miljön och transportsystemet passar människorna. Nästa app ska ge ljuseffekter för publiken vid konserter där mobilernas skärmar synkas i intressanta mönster, från norrsken till myrkrig. Och jag vill hjälpa människor på platser där nät saknas eller censureras, som stöd för räddning och demokratisering.

Rakel Wreland Lindström, Tillämpad elektrokemi:
– Troligtvis kommer jag inte att få träffa Obama igen som jag fick förmånen att prata bränsleceller med när han besökte KTH i september. Men jag hoppas att både vårt forskningsområde och KTH som lärosäte och forskningsinstitution under 2014 ska få åtnjuta följderna av allt ståhej kring besöket. Vi har märkt en ökad tilltro till bränsleceller och fått berätta om vad vi gör för personer långt utanför KTH, allt från skolklasser och företagsledare till statsmän. Förhoppningsvis öppnade Obamabesöket upp ögonen för att det vi gör på KTH är betydelsefullt, relevant och roligt!

– Under 2014 kommer vi att starta ett nytt projekt för att undersöka nyutvecklade polymera elektrolyter och ädelmetallfria katalysatorer i polymera bränsleceller. Målet är att få fram ett bränslecellskoncept som är konkurrensmässigt, både vad gäller pris och hållbarhet för framtidens bränslecellsfordon.

Jonas Eliasson, Centrum för transportstudier:
– De största projekten vi är inblandade i utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm och förslagen till förändrade trängselskatter i Stockholm och Göteborg. De utredningarna ska förhoppningsvis gå i mål 2014. Jag ser också fram emot uppföljningen av Stockholm stads framkomlighetsstrategi, där man ska prioritera bussar och cyklar framför till exempel parkerade bilar – en bra idé som blir intressant att följa.

– En annan forskning gäller infrastrukturinvesteringar, som oftast blir dyrare än planerat. Under 2014 kommer vi bedriva flera projekt som undersöker vad det beror på och vad man kan göra åt det. Slutligen hoppas jag att vi kan bidra till en bättre process för tåglägestilldelning, alltså vilka tåg som ska prioriteras när inte alla operatörers önskemål ryms på spåren – det är centralt för järnvägens effektivitet och attraktivitet.

Jonas Strandberg, Partikel- och astropartikelfysik:
– Eftersom jag sysslar med partikelfysik och var med och upptäckte Higgspartikeln, som lade grunden till årets Nobelpris, har jag inga förhoppningar på att 2014 kommer att bli lika händelserikt som det gångna året. Just nu håller vi på att uppgradera acceleratorn och detektorerna vid CERN, och vi kommer därför inte att få några nya data under nästa år.

– Under det kommande året ska vi i stället sammanställa ett ”paper” om Higgspartikeln innehållande den slutgiltiga analysen av data vi redan har och dessutom förbereda oss för nystarten av acceleratorn som kommer att ske våren 2015. Eftersom vi då kommer att ta ut data vid en mycket högre energi än hittills innebär det många spännande utmaningar med att optimera om analysen för att uppnå den bästa prestandan.

Åsa Moberg, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik:
– Jag fortsätter med tvärvetenskaplig forskning inom området ”ICT for Sustainability” i nära samverkan med företag och andra samhällsaktörer.  Det är kul! De framtidsbilder av ICT (Informations- och kommunikationsteknik) i samhället som vi utvecklar och de analyser över vilka konsekvenser dessa framtidsscenarior kan få för miljö och samhälle hoppas jag får stort genomslag. Resultaten kommer att bidra till mer informerade beslut och medvetna val, både politiska, företagsmässiga och individuella. 

– Vår forskning inom CESC (Centre for Sustainable Communications) bidrar till att ICT:s potential för hållbar utveckling utnyttjas på bästa sätt. Under 2014 kommer vår forskning bli mer uppmärksammad i samhället, bland beslutsfattare och individer både i Sverige och internationellt. En höjdpunkt blir konferensen ICT4S 2014 som jag är med och anordnar via CESC i augusti.

Mikael Östling, Komponenter och kretsar:
– Vi har många nya spännande projekt på gång med start under 2014. Jag ser mycket fram emot vårt nya KAW-projekt ”Working on Venus” där vi ska ta fram helt nya integrerade kretsar för mycket höga temperaturer. Jag har också ett nytt VR-projekt som handlar om grafen som fotodetektor i en ny lösning för kostnadseffektiv höghastighetselektronik. Vi har investerat i ett nytt metalldeponeringssystem som ska installeras i januari och ger oss och KTH en helt ny möjlighet för nanofabrikation.

– I april står vi värd för en internationell konferens med fokus på nanoelektronik – spännande och viktigt för KTH:s internationella synlighet. Jag ser också fram emot att tre doktorsavhandlingar blir klara under första halvåret.

Nina Cyrén Wormbs, Avdelningen för historiska studier:
– Min första förhoppning är att jag faktiskt ska få tid att forska nästa år! Det är framför allt två projekt jag ser fram emot att få fördjupa mig i. Det ena är mitt VR-projekt som handlar om fjärranalys och bilder av världen. Vi är flera i projektet, bland andra en doktorand, och det ska bli spännande att få arbeta närmare ihop.

– Det andra är ett par mer begränsade forskningsuppgifter i ett större projekt finansierat av Mistra. En av artiklarna undersöker hur vetenskapliga ”assessments”, av till exempel klimatet i Arktis, också uttalar sig om mer samhällsvetenskapliga och humanistiska frågor som hur samhällen ska ställa om som följd av förändringar. Båda är viktiga pusselbitar i en bredare förståelse av den förändrade miljön.

Enkät: Jill Klackenberg och Christer Gummeson