Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Beyond the Charging Point

PEV Integration and Planning in Power Distribution Systems

Tid: Må 2026-12-14 kl 10.00

Plats: Kollegiesalen, Brinellvägen 8, Stockholm

Språk: Engelska

Ämnesområde: Energiteknik

Respondent: Priscila Costa Nascimento , Kraft- och värmeteknologi, Distributed Energy Resources and Smart Energy Networks

Opponent: Professor Filip Johnsson, Chalmers tekniska högskola

Handledare: Professor Björn Laumert, Kraft- och värmeteknologi; Dr. Silvia Trevisan, Kraft- och värmeteknologi

Exportera till kalender

Abstract

Elektrifieringen av vägtransporter tillför en betydande ny belastning till eldistributionssystemen. Utmaningen är inte bara den ökade efterfrågan på el, utan även osäkerheten i denna: när fordon laddas, var de ansluts och hur stor effekt de tar ut varierar mellan användare och platser. I takt med att andelen laddbara elfordon (PEV) ökar påverkar dessa osäkerheter både nätets drift och de antaganden som används vid planering och dimensionering av distributionsnäten. Osäkerheterna representeras i denna avhandling med en lokalt anpassningsbar probabilistisk modell av PEV-laddning och följs vidare till nätpåverkan, åtgärder för att begränsa denna påverkan och strategier för laddstyrning, samt till uppskattning av toppeffekt och beslut om transformatordimensionering.

En Monte Carlo-baserad laddmodell på fordonsnivå representerar den rumsliga och tidsmässiga variationen i PEV-laddning med hjälp av lokalt representativa data om mobilitet, fordon, laddning och elanvändning. Modellen kombineras med kvasistatisk tidsserieanalys av lastflöden och tillämpas på detaljerade modeller av verkliga distributionsnät i Brasilien och Sverige, från lågspänningsnät till ett urbant mellan- och lågspänningsnät i Stockholms län. En utvärdering mot ett års uppmätt hemmaladdning visar att modellen, med härledda indata och reviderade regler för laddning, återger den årliga energianvändningen och toppeffekten med avvikelser på cirka 3% respektive 5%.

Resultaten från fallstudierna visar att PEV-laddningens påverkan inte bara beror på antalet anslutna fordon, utan även på när och var de laddas. Spänningskvalitet är den främsta begränsande faktorn i båda nätpåverkansstudierna, trots skillnader i land, nättopologi, spänningsnivå och regelverk. Påverkan ökar inte proportionellt med PEV-andelen, eftersom överträdelser av nätets gränsvärden beror på att laddhändelser sammanfaller i tid och koncentreras till elektriskt svaga delar av nätet. Varken åtgärder för att minska påverkan eller laddstyrning är nödvändigtvis gynnsamma: åtgärder som inte beaktar effekterna på nätet som helhet kan försämra driftförhållandena. På nätsidan kan justeringar av lindningskopplarlägen på distributionstransformatorer flytta problemet från underspänning till överspänning, medan lågspänningsregulatorer avsevärt minskar spänningsöverträdelser och kan utgöra en kortsiktig åtgärd när PEV-andelen ökar. På efterfrågesidan kan laddning som minimerar ägarnas kostnader mot ett gemensamt elpris synkronisera efterfrågan. I de publicerade fallstudiescenarierna minskar detta nätets anslutningskapacitet för PEV, det vill säga den största andel PEV som nätet kan ta emot, från 27% vid ostyrd laddning till 8%. Om samma prissignal i stället kombineras med en begränsning av den sammanlagda toppeffekten i nätet ökar kapaciteten till 49%, samtidigt som nätbelastningen minskar och, vid högre PEV-andelar, även laddkostnaderna.

En ökande PEV-andel förändrar också egenskaperna hos den efterfrågan som distributionsnätsplaneringen försöker förutsäga. Vid nätstationer minskar graden av sammanlagring i lasten först och ökar därefter i takt med att elektrifieringen fortskrider. Detta icke-monotona, U-formade beteende förändrar sambandet mellan årlig energianvändning och sammanlagrad toppeffekt, vilket innebär att mönster som härletts från historisk efterfrågan inte förblir representativa under hela omställningen. Följaktligen blir konventionella metoder för uppskattning av toppeffekt mindre tillförlitliga, särskilt under elektrifieringens mellanliggande skeden. Datadrivna modeller som uttryckligen tar hänsyn till PEV-relaterade lastegenskaper minskar uppskattningsfelet för toppeffekt med upp till 70% jämfört med Velanders formel, som traditionellt används i Sverige för att uppskatta toppeffekt. Noggrannheten i uppskattningen är dock inte tillräcklig som enda kriterium vid val av uppskattningsmetod. Metoder som ger fel i samma riktning med liknande frekvens kan få väsentligt olika konsekvenser för transformatorernas dimensionering, eftersom även felens storlek har betydelse. Metoder för uppskattning av toppeffekt bör därför bedömas efter hur ofta de under- eller överskattar den kapacitet som behövs och hur stora dessa fel är, särskilt eftersom en ökande PEV-andel minskar transformatorernas kapacitetsmarginaler.

Sammantaget visar avhandlingen att hanteringen av transportsektorns elektrifiering kräver metoder som beaktar osäkerheter från enskilda fordons laddbeteende till drift och planering av distributionsnät. För det första behövs probabilistiska analyser för att identifiera var och när nätbegränsningar uppstår. För det andra måste flexibilitetsåtgärder och andra åtgärder för att minska nätpåverkan utvärderas med dessa begränsningar uttryckligen representerade. För det tredje måste metoder för uppskattning av toppeffekt förbli representativa när elektrifieringen förändrar lastens sammanlagring. Avhandlingen tillhandahåller metoder som uppfyller dessa tre krav, så att planerare kan bedöma när befintlig infrastruktur kan hantera fortsatt elektrifiering, när operativ flexibilitet eller riktade åtgärder kan vara tillräckliga och när nätförstärkning eller reviderad dimensionering bör övervägas. På detta sätt bidrar metoderna till att andelen PEV kan öka utan att nätets tillförlitliga drift äventyras.

Link to DiVA