Kursanalys

Kursanalys av Programmeringsteknik och Matlab för CINEK, läsåret 2016/2017

Författare: Sten Andersson, stene@kth.se

Nedan följer en kursanalys av kursen Programmeringsteknik för CINEK.

Kursdata

Sammanfattning

Kursen får mestadels ett gott omdöme och studenterna anser kursen relevant för studierna.

Mål

Se "Kurs och programkatalogen"

Undervisning

Föreläsningarna uppskattas av de flesta studenterna och det har varit hög närvaro. Även övningarna får bra kritik.

Kurslitteratur

Vi använder "Python Programming for the Absolute Beginner" av Michael Dawson, tredje utgåvan. Den är ett komplement till det material som används på föreläsningar och övningar och en del studenter väljer att inte inhandla den.

Studenternas arbetsbelastning

Kursens upplevs väldigt tidskrävande men det är också det mest tidskrävande momentet (projektet) som upplevs roligast (förmodligen då de skapar något eget)

Kursinnehåll

Se "Kurswebben"

Genomförda förändringar

1. Mindre övningsgrupper & gruppansvar
   • Istället för fyra stora övningsgrupper infördes en uppdelning i tio grupper där varje assistent har "gruppansvar" för sina egna studenter vad gäller både hjälp & rättning. Några extra assistenter behövs dock utöver dessa som backup och vikarier.
2. Hälften av kursdeltagarna laborerar samtidigt
   • Laborationerna uppdelats i två pass med hälften av kursdeltagarna samtidigt. Har tidigare prövat detta (innan gruppansvar infördes) med mindre gott utfall, assistenterna känner inte igen studenterna som då ibland närvarar på den andra hälftens labpass för att få mer hjälp. Infördes under kursens första period.
3. Inga redovisningar sker vid laborationerna utan dessa rättas i efterhand av den gruppansvarige (projektet har separata redovisningstider likt tidigare år).
4. En timmes föreläsningar (dubbelt så många)
5. En timmes övningar (lika många)

Utvärdering av införda förändringar

Fördelar

1. Gruppansvaret (jämfört med ~15 assistenter som ambulerar bland ~160 studenter) gör att assistenterna lär känna sina egna studenter och vet deras förmågor och svagheter samt att vid återkommande hjälp minns de frågeställningen sedan tidigare (under projekten tar det betydande tid i anspråk för en assistent att sätta sig in i ett för dem obekant program)
2. Att hälften labbar vid ett givet laborationstillfälle ger mer arbetsro / lugn i salarna.
3. Att examination sker utanför laborationstid ger mer tid över till hjälp, kortare kö till hjälp.
4. En timmes föreläsningar gör att det blir mer kontinuitet samt att då föreläsningarna främst är monologer kan möjligen behållningen bli större.
5. En timmes övningar visade sig tillräckligt när de möter samme assistent i laborationssal.

Nackdelar

1. Då inte alla assistenter kan närvara på samtliga pass blir det mer pyssel med att lägga assistenternas schema då syftet är att försöka få studenterna att möta ett minimum av assistenter samt betydligt mer behov av synkning mellan kursledare och assister då assistenterna har ökat ansvar som utgör ett lager mellan kursledaren och studenterna. Vi har flitigt använt "slack" på denna kursomgång.
2. Under kursens andra period laborerade alla samtidigt vilket ofta ledde till långa köer då det inte fanns tillräckligt många handledare tillgängliga.
3. Möjligheten till fusk ökar vid inlämning i förhållande till muntlig redovisning
4. -
5. -

Funderingar till nästa år

• Separata laborationer kommer att införas även under kursens andra period, i övrigt får den nya strukturen med gruppansvar sätta sig innan nya idéer prövas.

Bilaga: Studentenkät