Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Årskurs 3, Studio 3 - 2015-16

Logga in till din gruppwebb

Du är inte inloggad på KTH så innehållet är inte anpassat efter dina val.

MÖTESPLATS

KTH-A, åk3 2016, Landskapsprojekt

bild

Miracle in Milan

Ni har nu arbetat storslaget med stadsbyggnad. Nu är uppgiften att ta hand om mellanrummen och gestalta en mötesplats. Era stadsbyggnadsprojekt genomförda under hösten 2015 är er utgångspunkt. Se gärna på begreppet mötesplats i en vidare bemärkelse; allt från Sergels torgs trappa till att bara vara en lite varmare och lite soligare plats i ett övrigt kallt klimat som på bilden ovan från filmen Miracle in Milan.

Definiera vad er mötesplats handlar om.

Kom ihåg att mellanrum är de platser där olika miljöer, människor och evenemang tar plats. Uppgiften är både att gestalta landskapsrummet i stort men också att förstå dess olika komponenter och hur de hänger samman. Vi vill att ni fördjupar er förståelse för landskapets gestaltning samt relationen mellan byggnader och de stadsrum i vilka de agerar. I uppgiften kommer ni att behöva förhålla er mycket dynamiskt till skala; snabbt växla från det stora landskapet ned till detaljeringen av er mötesplats.

Vi har ett antal uppslag utifrån de olika gruppernas projekt, på några ställen har vi inflikat med lite referensprojekt:

  1. Main street
    1. Platserna framför; mellan gata och byggnad
    2. Platserna bakom; mellan byggnad och omkringliggande miljö
  2. Naturaband
    1. Skapa en verktygslåda för de olika nedslagen utmed loopen. Varje deltagare gör ett eget nedslag men det kan finnas styrkor i att vidareutveckla de olika nedslagen i relation till varandra.
  3. Flemingsbergsormen
    1. Utveckla noder på eller bredvid ormen.
  4. Vervremdung
    1. Hur kopplas konsten samman med stadsväven?
    2. Hur relaterar konsten till det reellt byggda?
  5. Gränser som binder samman, grid:

Det finns en pågående debatt om innergårdar och utsläppsgårdar (se debatter i Arkitekten, DN, SvD mfl) samt om att man idag i huvudsak förordar slutna stadskvarter.

  1. Gestalta en gårdsmiljö och relatera till hur den förhåller sig till det öppna eller slutna kvarteret, vilka krav ställer gården på bebyggelsehöjder, relationen privat/offentligt mm.
  2. I rutnätet, hur kan stadsrummet gestaltas för att skapa levande gatumiljöer och mötesplatser (ref Eixample, Barcelona med sina avskurna hörn).
  1. Så samman
    1. Utveckla ett stråk; landskapstyp, stadsrum, kommunikation och mötesplatser.
    2. Utveckla mötet mellan dalen och stråken (ref Diagonal i Barcelona och Broadway i NY)
  2. ”Röd-Blå-Extensions”
    1. Gestalta ett av de stadsrum som skapas när de olika delarna av Flemingsberg möts i enhetlighet med ert koncept: Perforerar, förlängs eller blandas upp.

 

Inlämningskrav gemensamt för hel åk 3.

  • Situationsplan (1:10 000-1:1000) Ska beskriva kontext och samband
  • Plan (1:500-1:100) Ska beskriva lokala aspekter
  • Sektion (1:50-1:10) Ska beskriva rumsliga kvalitéer
  • Bild (rendering, fotomontage eller illustration) Ska beskriva karaktär
  • Materialet ska visas på en stående A1 ritning.
  • Ni förväntas att addera relevanta processbeskrivningar och beskriva konceptuella ställningstaganden.

 

Litteraturtips:

  • Stan Allen: Field Conditions
  • Jan Gehl; finns flera texter och böcker, mycket om livet mellan husen.
  • Jane Jacobs: Death and Life of Great American Cities (bla Sidewalk safety)
  • Rem Koolhaas: Bigness (bla Fuck context)

 

Ori Merom & Olof Philipson

 

 

Skärmavbild 2015-10-02 kl. 16.11.28.png

Huddinge på spåret

ETT STADSBYGGNADSPROJEKT OM UTVECKLINGEN I HUDDINGE.

HT 2015

 

INLEDNING OM PROJEKTET

Den moderna staden, den urbana strukturen, utgör en plats för komplexa relationer (ekonomiska, politiska, ekologiska, sociala och kulturella). Den är livsmiljö för många människor och en spegling av rådande (och historiska) samhälleliga normer. Den har utvecklats under århundraden och kommer fortsätta att byggas, rivas, förändras, omdefineras. Kursen fokuserar på stadens förutsättningar och utmaningar som livsmiljö för många olika människor, livsstilar och processer. Hur kan arkitektonisk intelligens* hjälpa oss förstå och svara på stadens utmaningar?

 (*förmågan att identifiera, hantera och strukturera komplexa samband).

I frågan om en av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna, bostaden, står Stockholm och dess närliggande kommuner inför stora framtida utmaningar. Allt fler människor flyttar till storstadsregionen och utbudet på bostäder motsvarar inte på långa vägar efterfrågan. Kranskommunerna utvecklas dramatiskt då Stockholm växer och det krävs bostäder och stadsplanering som möter samtida och framtida bostadsbehov! Men hur? Och hur säkerställer vi samtidigt att staden blir en miljö där människor känner sig ”hemma”?

Huddinge kommer vara platsen där vi undersöker hur en kranskommun kan utvecklas som livsmiljö. Samtidigt som det handlar om en lokal utveckling vill vi försöka förstå hur de idéer vi har för Huddinge kan bli principer för stadsutveckling i andra kranskommuner. Analys och förståelse av lokala förutsättningar och regionala/nationella/globala tendenser skapar förutsättningar för vårt projekt och blir till en dynamisk spelplan för stadens framtida utveckling.

PEDAGOGIK

Djupgående analys och egna ställningstaganden kan öppna nya förutsättningar och ge frihet inför gestaltningsarbetet. Vi kommer vara noga med att vi i inledningsskedet inte försöker 'hitta lösningar' utan istället formulera potential och utmaningar; relevanta angrepssätt och gestaltningsproblem som arkitekter kan ta sig an. Vi kommer så småningom närma oss stadens gaturum, d.v.s. vi zoomar in och söker förstå och visualisera det urbana på t.ex. kvartersnivå. Att arbeta i konsekvens med tidigare beslut i designprocessen är ett viktigt pedagogiskt grepp.

Detta är det första projektet under utbildningen som helt genomförs som grupparbete. Det liknar alltså arkitektens ”verkliga” arbetssituation där en gemensam process för arbetet framåt och många olika åsikter behöver tas i beaktande. Vi tror att tydliga (ideologiska, etiska...) principer och ställningstaganden i projektets första faser kommer vägleda gruppen genom den komplexa process som stadsplanering innebär.

Att undervisa arkitektur innebär, i vår mening, en förtroendepakt mellan lärare och elever. Utmaningar i arkitekturundervisning ligger i lärarens dubbla roll: i att vara samtidigt vägledande som stödjande. Eleverna får lära sig att utveckla och agera utifrån sin egen vision och kreativitet. Detta innebär att eleverna självständigt lyckas bilda sig en egen arkitektonisk identitet. Vi vill coacha – men bara du själv kan ta ledningen.

 

CENTRALA MOMENT I ARBETET:

Närvaron i följande moment är obligatorisk.

 

måndag 21/9            09:00-10:00 Årskursgemensam introduktion av kursen och de diverse studios upplägg. Erik Wingqvist

 10:00-12:00 Studion träffas och diskuterar era tankar. Inför detta möte skulle vi vilja att ni identifierar och med några få ord formulerar det som inspirerar er och få er att gå igång i den byggda miljön. Vad är ni intresserade av och vad får ni energi från?

13:00-17:00   Portföljgenomgång

 

 

tisdag 22/9               09:00-10:00 Introduktion om stadsbyggnad och dess komplexitet. En Inspirationsföreläsning om mapping och analys. Analysens spektrum och potential. Ori Merom.

                                   10.00-10.15  Tilldelning av Uppgift 1: Inventering och analys. Genom en övergripande kartläggning och analys av områdets förutsättningar belyser man problem, kvalitéer och utmaningar för projektet. Varje grupp analyserar ett tema.

Grupparbete med 8 fördelade teman:

  1. Naturvärden och topografi, 2.Rörelser, 3.Historisk, 4.Verksamheter, Service, Kultur och Offentliga rum, 5.Typologier, 6.Fastighetsindelning och ägandeförhållanden, 7.Rekreation, friluftsliv och sport, 8.Kommunala direktiv och önskemål om Huddinges utveckling.

 

 

onsdag 23/9                 09:00-16:00         Besök i Huddinge. Medtag kamera, skissbok (och varma  kläder).

 

torsdag 24/9              9.00-12.00  ÅRSKURSGEMENSAMT MOMENT 1 Filmseminarium.

                                  13:00-17:00 Handledning i grupper om uppgift 1 enligt separat schema.

 

måndag 28/9                                 09:00-09:30             Måndagsmöte

 09:30-17:00     Studiolärare i ritsalen. Handledning enligt separat schema.

 

 

torsdag 1/10                        09:00-17:00 ÅRSKURSGEMENSAMT MOMENT 2

                                                     WORKSHOP: LYFTA BLICKEN.

Gemensam dagsworkshop för hela årskursen. Inspirationsinput om trender, tendenser och urgencies i kopplade till stadsbyggnad runt från hela världen. Flera kortare gruppövningar.

 

fredag 2/10                 09:00-17:00          Gemensam redovisning av inventerings- och analysarbetet.            PIN UP samt digital redovisning.

 

 

måndag 5/10             09:00-11:00 Introduktionsföreläsning & tilldelning av Uppgift 2 MIND MAP. En inspirationsföreläsning om mindmap. Mind Map i gemensam A0 format.

                                  11:00-12:00 Tilldelning av Uppgift 3: Projektbrief. Med utgång från inventering, analys och omvärlden formuleras konceptet för framtidens Farsta. Konceptet skildrar det som kommer att utmärka och karakterisera det nya området. Konceptet styr innehåll, utbredning och utformning på det som senare kommer att utredas i projektet.

Kortpresentation om uppgiften. Hur sortera information och idéer till en brief och en väg framåt? (Intro om program/ komplexitet i frågan: att bo.). Varje grupp ombeds att definiera sitt eget projekt och att ge ett komplex svar på ämnet att bo. Uppgiften redovisas i form av en brief och en handlingsplan för det fortsatta arbetet.

13:00-17:00 Samtal om mindmap och projektbrief med varje grupp.

 

torsdag 8/10             09:00-12:00 ÅRSKURSGEMENSAMT MOMENT 3

                                 13:00-17:00 Studiolärare i ritsalarna. Samtal enl. separat schema om gruppernas arbete med uppgift 2 och 3. Framtagande av grafisk material och prövning av hypoteser inför mellankritiken. Schema följer. ämnet att bo.

 

måndag 12/10           09:00-10:00         Måndagsmöte.

                                  10:00-17:00          Studiolärare i ritsalarna. Samtal enl. separat schema.

 

onsdag 14/10                                        9.00 -17.00Mellankritik

 

torsdag 15/10                                       9.00-17.00Mellankritik

Inlämningskrav: Tydlig redovisning av processen. Presentation av analys, slutsatser och ställningstaganden. Mindmap i A0 format och Projektbrief. Även ideer på innehåll, utbredning och utformning på det som kommer arbetas vidare med i projektet ska redovisas i mittgenomgången.

 

Utökat schema tillkommer snart. Vissa viktiga moment är dock:

 

  1. GESTALTNING

Med konceptet som bas utformas en stadsplan, där alla idéer från koncept/visionsfasen ska konkretiseras och översättas till gestaltning. Stadsplanen utvecklas i enlighet med det underlag och faktorer som förankrats i de båda tidigare faserna. Detta skede innefattar även relevanta inzoomningar för djupare förståelse.

 

måndag 2/11              09:00-17.00  Gemensam busstur för hela årskursen

 

torsdag 5/11               14:00-17:00  ÅRSKURSGEMENSAMT MOMENT 4

 

fredag 13/11               09:00-12:00  ÅRSKURSGEMENSAMT MOMENT 5

 

torsdag 19/11              09:00-12:00  ÅRSKURSGEMENSAMT MOMENT 6.

 

måndag 30/11             09:00-17:00 Hängning inför slutgenomgång

 

tisdag 1/12                  09:00-17:00 Slutgenomgång

 

onsdag 2/12                09:00-17:00       Slutgenomgång

 

 

INLÄMNINGSKRAV FÖR SLUTINLÄMNINGEN:

Redovisningen till slutinlämningen kommer att grunda sig på de enskilda projektens omfattning och inriktning.

 

 

LITTERATURLISTA:

 

Vi kommer under projektets gång att komplettera litteraturlistan men här är några förslag på böcker som ni kan börja titta på:

 

  1. Collage City, Colin Rowe
  2. The Situationist City, Simon Sadler
  3. Made in Tokyo, Atelie Bow Wow
  4. Tokyo Metabolizing
  5. Living / Frontiers of Architecture III-IV.Louisiana Museum of modern Art
  6. Cities Full of Space, Qualtieis of Densities, Rudy Uytenhaak
  7. Sociopolis Project for a City of Future, Vicente Guallart
  8. The Urban Design Reeder, Michael Larice, Elizabeth MacDonald
  9. The architecture of Hapiness, Alain de Botton
  10. Pro Domo, Yona Friedman
  11. The Landscape Urbanism Reader, Waldheim
  12. Ecological Urbanism, Mostafavi and Doherty
  13. Spatial Agency: Other ways of doing Architecture, Awan, Schneider and Till

 

 



Vi ser mycket fram emot att köra igång!

Ori, Maria och Hanna