Frågor och svar om KTH:s kompletterande pedagogiska utbildning

Nedan finns svaren på några vanliga frågor om KTH:s kompletterande pedagogiska utbildning som ska starta sommaren 2018. Om svaren motsäger något som sägs i programmets utbildningsplan, KTH:s examensordning, högskoleförordningen eller jämförbart dokument gäller det och inte svaren nedan.

Om den första veckan

DU MÅSTE HA MED LEGITIMATION FÖR ATT KUNNA
SKRIVAS IN SOM STUDERANDE PÅ PROGRAMMET.

När och var börjar utbildningen?

måndag 11 juni 2017, kl. 09.15 i sal E2, KTH:s huvudbyggnad i centrala Stockholm, ingång från Lindstedtsvägen 3.
Karta och vägbeskrivning fås via tjänsten KTH Places.

Måste jag ha dator med mig?

Du bör ha dator, mikrofon och hörlurar med dig under den första undervisningsveckan. Vi kommer att pröva konferenssystem, titta på studieplattformen m.m.

Måste jag ta med mig alla böcker?

Det är bra om du har med dig böckerna. De som kommer att behövas mest är Brounäs & Runebou (2015), Gibbons (2013), Gulliksson & Holmgren (2015), Jarl & Rönnberg (2015), Mathiasson (2012). Övriga kan du klara dig utan.

Måste man vara med hela tiden?

Ja. Undervisningen är obligatorisk. Om det finns synnerliga skäl kan man vara borta från några enstaka inslag. Kontakta ansvarig lärare. KPU är inte någon distansutbildning, utan man måste vara på plats när det är schemalagd undervisning för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Ansökan, antagning och behörighet

När kan jag söka?

Ansökningsperioden var den 22 februari–15 mars 2018. Att söka till 2018 års omgång är inte längre möjligt.

Vad gör jag om jag inte vill gå utbildningen?

Logga in på antagning.se och tacka nej till platsen. Först då kan vi kalla in reserver. Det var över 300 sökande till de drygt 50 platserna, så det är många som står på kö.

Hur gör jag om jag vill gå utbildningen? Måste jag tacka ja på något sätt.

Om du vill gå utbildningen måste du infinna dig till registreringen den 11 juni.

Vad krävs för att vara behörig?

Eftersom studenter kommer till KPU med väldigt olika förkunskaper kommer många att behöva en individuell bedömning av behörigheten. Huvudreglerna är dessa:

• För att bli ämneslärare på gymnasiet krävs normalt minst 120 hp i ett ämne (fysik, kemi, matematik eller teknik). I ett eventuellt andraämne krävs 90 hp.
• För att bli ämneslärare på grundskolans högstadium krävs normalt minst 90 hp i teknik. I eventuella andra- och tredjeämnen (fysik, kemi, matematik) krävs 45 hp per ämne. Att förstaämnet måste vara teknik har att göra med hur KTH:s examensrätt ser ut.
• För att kunna få examen i två ämnen på gymnasiet eller tre på grundskolan krävs dessutom att man har utfört ett självständigt arbete (examensarbete, uppsats) om minst 15 hp och har läst minst 90 hp på avancerad nivå. 30 hp på avancerad nivå kan ingå i KPU-programmet.

Poängkraven styrs av högskoleförordningen (SFS 1993:100) och förordningen om kompletterande pedagogisk utbildning (SFS 2011:686).

Ämnesstudierna måste ha tillräcklig bredd för att svara mot en betydande del av ämnesinnehållet i ämnet i respektive skolform. Det behöver dock inte vara precis samma innehåll som man läser på ämneslärarprogrammen.

Poänggränserna för andraämnet för högstadiet kommer att höjas till 60 hp i juli 2018. För dem som påbörjar sina KPU-studier i juni gäller de gamla reglerna.

När väljer man vilka ämnen man ska undervisa i och på vilka nivåer i skolsystemet?

Du behöver inte välja ämnen eller åldrar nu. Om det finns flera möjligheter väljer du bland dem när programmet har börjat.

Vilka ämnen och åldrar man kan få examen för bestäms av ens meriter i undervisningsämnena, vilka valbara kurser man väljer inom programmet och vilken nivå man gör examensarbetet på. Programmet har inga ”inriktningar” eller ”spår” som man behöver söka till.

Vad är högskolepoäng (hp)? I mitt gamla betygsutdrag/examensbevis står det poäng (p).

Före 2007 användes i Sverige ett system med 40 poäng per läsår, en poäng skulle motsvara en veckas heltidsstudier.

Sedan 2007 räknar man i högskolepoäng (hp). 1,5 hp motsvarar en veckas heltidsstudier. För att räkna om från poäng till högskolepoäng multiplicerar man poängen med 1,5.

Vad räknas som poäng i ett ämne? Vilket innehåll är obligatoriskt?

Eftersom universitets- och högskoleutbildning inte är ämnesindelad på samma sätt som grund- och gymnasieskolan måste varje kurs bedömas för sig. Svårast att bedöma är ämnet teknik, som på grund- och gymnasieskolan är väldigt brett och kan omfatta såväl hållfasthetslära och elektroteknik som programmering, teknikhistoria m.m. Även andra ämnen kan vara svårbedömda, inte minst för att de tekniska högskolorna har en lång tradition av att blanda tekniskt och naturvetenskapligt innehåll i samma kurs.

För att poängen i en kurs ska räknas krävs att den har en tydlig koppling till ämnesinnehållet i teknik, fysik, kemi och/eller matematik på grundskolan och/eller gymnasiet.

Poängen räknas av KTH efter ansökan. Den sökande behöver inte dela in poäng efter ämne.

Genomförande och uppläggning

När och var börjar utbildningen?

Måndag 11 juni 2018 i sal E2, KTH:s huvudbyggnad i centrala Stockholm, ingång från Lindstedtsvägen 3.
Karta och vägbeskrivning fås via tjänsten KTH Places.

När blir man färdig?

Studenter som börjar sommaren 2018 läser sommarterminen 2018, höstterminen 2018, vårterminen 2019 och sommarterminen 2019. Den som läser enligt plan kommer att vara färdig med utbildningen kring månadsskiftet augusti–september 2019.

Hur kommer sommaren att se ut? Hinner jag sola och bada?

Du måste vara på KTH under veckorna 24 och 34. Dessutom ska du göra några dagars verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på ett science center, ett museum, en sommarskola eller liknande. Däremellan kan det förekomma enstaka schemalagda aktiviteter som sköts via webben. Studierna är på heltid och beräknas ta tio veckor under sommaren, men stor del av tiden disponerar du själv.

Sommaren 2018 ägnas främst åt att skriva examensarbete.

Hur mycket schemalagd undervisning är det?

Det kommer att variera under utbildningens gång. Vissa kurser lämpar sig bättre för distansundervisning än andra. Räkna med cirka fyra dagar per månad på KTH i Stockholm i genomsnitt. Däremellan kan det förekomma schemalagda aktiviteter som videokonferenser eller chattar.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är studenterna ute på skolor och upplever lärarrollen på nära håll, både genom auskultation och genom att själv undervisa och delta i lärares andra arbetsuppgifter. Under de långa VFU-perioderna (8 veckor på hösten och 10 på våren) måste man räkna med att vara på en skola på heltid.

Kan man arbeta parallellt med studierna?

Den schemalagda undervisningen är till stor del obligatorisk, liksom VFU:n. Att arbeta deltid parallellt med självstudieperioderna kan gå om man har ett flexibelt schema, men rekommenderas inte. Kom ihåg att studierna förväntas ta 40 timmar per vecka.

Kan man tillgodoräkna sig kurser om man har en påbörjad lärarutbildning från något annat lärosäte?

Om ämnesinnehållet i de tidigare lästa kurserna är tillräckligt likt kan det gå att tillgodoräkna sig kurser eller kursmoment. Varje fall måste prövas individuellt. Lärarutbildningen ändrades ganska mycket genom reformerna 2003 och 2011. Kurser från äldre lärarutbildningar är därför ofta inte gångbara i dag.

Ansökan om tillgodoräknande kan göras så snart man är antagen till utbildningen. Förhandsbesked kan inte ges.

Får man betalt under utbildningen?

Nej.

Får man betalt under VFU?

Nej.

Får man studiemedel?

Det går att söka studiemedel för studier på programmet. Studiemedelsfrågor hänvisas till Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Ett högre bidrag kan utgå till studenter som läser KPU (mer information finns på CSN:s webbplats). Det intyg som behövs kan utfärdas av utbildningskansliet efter registrering på programmet. Frågor om detaljer kring stödet hänvisas till Centrala studiestödsnämnden (CSN).

Jag bor långt från Stockholm. Kan jag göra min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) närmare hemmet?

I största möjliga mån ska studenter som så önskar få göra VFU på sin hemort eller så nära som möjligt. Det kommer tyvärr inte alltid att gå, exempelvis finns det inte gymnasieskolor med lämpliga program i alla kommuner.

Jag har tidigare arbetat som lärarvikarie/obehörig lärare. Kan jag tillgodoräkna mig VFU:n?

Nej. VFU är kurser där studenterna ska öva sig på att undervisa och göra annat som ingår i lärarrollen, men också observera verksamheten, relatera den till utbildningsvetenskapliga teorier m.m. VFU kräver att man följer en kursplan och har en utsedd handledare. Det kan inte ersättas av arbete som lärarvikarie eller obehörig lärare.

Jag arbetar som obehörig lärare på en skola. Kan jag göra VFU där?

Det kan gå, men kräver speciell planläggning. När du är registrerad på utbildningsprogrammet kan du kontakta VFU-administratören och den VFU-kursansvarige för att diskutera saken.

Både du och dina kolleger måste kunna skilja mellan din roll som VFU-student och din roll som lärarvikarie eller obehörig lärare. Du måste ha en handledare som är behörig i dina undervisningsämnen och har tid avsatt för dig. VFU:n är en kurs med ett bestämt innehåll och uppgifter som ska göras. Det handlar inte bara om att undervisa. 

Vilken utrustning behöver jag?

En dator med internetuppkoppling, mikrofon och hörlurar. Du måste också ha möjlighet att installera program på datorn.

Examen, lärarlegitimation och rätt att undervisa

Vilka ämnen kan jag bli lärare i? För vilka åldrar?

Genom KTH:s KPU kan du få examen som ämneslärare i något eller några av ämnena fysik, kemi, teknik och matematik. Beroende på vilka ämnen och hur många poäng man har med sig kan man få en examen med följande inriktningar:

• ett ämne på gymnasieskolan
• två ämnen på gymnasieskolan
• teknik på grundskolans högstadium
• teknik och ytterligare ett ämne på grundskolans högstadium
• teknik och ytterligare två ämnen på grundskolans högstadium

Man behöver inte ange ämnen eller åldrar vid ansökan. Det avgörs av ens meriter i undervisnings­ämnena samt hur man väljer kurser och examensarbete under utbildningens gång. De valbara kursmomenten väljs efter att utbildningen har börjat.

Vad är det för skillnad på lärarexamen och lärarlegitimation?

Efter avslutad lärarutbildning ansöker man till sitt lärosäte om att få ut en ämneslärarexamen.

När man har fått sin lärarexamen kan man ansöka om lärarlegitimation hos Skolverket.

Lärarlegitimationen beskriver vilka ämnen man har rätt att undervisa och sätta betyg i och i vilka skolformer. Vid utfärdandet av legitimation utgår Skolverket från vad som står i examen. Inga universitet eller högskolor utfärdar lärarlegitimationer. Alla frågor hänvisas till Skolverket, som har en särskild informationssida om lärarlegitimationer.