Geographic Analysis of Distance and Accessibility for Wheeled Vehicles

Abstract

Den snabba urbaniseringen av den globala befolkningen och den växande betydelsen av hållbar stadsutveckling har gjort transportsystemen centrala för att hantera både miljömässiga och sociala utmaningar. Denna avhandling utforskar två viktiga aspekter av geografiskt avstånd i samband med hållbar urban mobilitet. Den första studien fokuserar på rullstolsanpassning i stadsmiljöer genom att utforma och implementera en spatial databas med hjälp av geografiska informationssystem (GIS). Denna databas integrerar topografiska och infrastrukturella data och identifierar områden med betydande tillgänglighetsutmaningar för rullstolsanvändare jämfört med fotgängare. Genom att göra anrop till databasen kan studien identifiera specifika hinder för mobilitet och ge insikter om potentiella förbättringar för att skapa mer inkluderande stadsutrymmen. Den andra studien utvecklar en beräkningsmodell för att noggrant uppskatta trampningsarbetet som krävs för cykling genom kuperad terräng. Genom att integrera en arbete-hastighetsrelation med GIS tar modellen hänsyn till gravitation, rullmotstånd, luftmotstånd och kinetisk energi för att simulera de fysiska lagar som påverkar cyklister under varierande förhållanden. Detta tillvägagångssätt förbättrar precisionen i beräkningar av trampningsarbete och ger cyklister bättre beslutsunderlag för ruttplanering. Modellen implementerades som ett exekverbart program kompatibelt med befintliga GIS, och dess noggrannhet testades mot data från en faktisk cykeltur. Resultaten från den första studien avslöjar kluster av platser som antingen är helt otillgängliga eller avsevärt mindre tillgängliga för rullstolsanvändare, kallade "rullstolskalla platser." Dessa platser orsakas av både vanliga hinder som branta backar och oväntade faktorer som estetiska inslag (t.ex. kullerstensbeläggningar) och säkerhetsförbättringar (t.ex. upphöjda trottoarer). Enkla rumsliga anrop kan hjälpa till att identifiera lämpliga platser för mobilitetshjälpmedel som ramper. Studien framhäver att tillgänglighet varierar för olika grupper och betonar behovet av en grundligare behovsanalys och spatial databasutformning för att främja inkluderande stadsplanering och hälsosammare offentliga utrymmen. Resultaten från den andra studien visade modellens noggrannhet och användbarhet, där det uppskattade trampningsarbetet rimligen matchade den inmätta data. Detta tyder på att modellen har potential att integreras som ett värdefullt tillskott till GIS. Båda studierna understryker potentialen för GIS som ett kraftfullt verktyg för att analysera urban mobilitet, informera hållbara transportpolicys och främja social jämlikhet i städer.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-355506