”Pengar och betalningar rör alla”
INDEK:s Niklas Arvidsson förutsåg det kontantlösa samhället och säger att en rad spännande innovationer är på ingång som kommer förändra betalningssystemen för oss alla. Niklas är en av tre nya professorer på ITM-skolan – troligen den som lagar godast moussaka.
Beskriv din forskning och vad den kan göra för skillnad i framtiden
Jag har under lång tid forskat på varför Sverige blivit ett i stort sett kontantlöst samhälle. Vi är - liksom våra nordiska grannländer – unika i att nästan inte använda kontanter. Det beror på en kombination av en mängd olika faktorer, bland annat tillit till staten, lagstiftning, snabb teknologisk utveckling, affärsmodeller, och inte minst hur snabbt vi svenskar tar till oss ny digital teknologi. Under de 15 år jag forskat på ämne har förändringskraften i branschen aldrig avtagit, så vi har spännande innovationer att vänta även under det kommande årtiondet. Om tio år kanske pappersbaserade kontanter blivit digitala, identifiering sker helt biometriskt eller är direkt kopplat till den digitala pengen och betalningar sker i realtid på global nivå. Men detta bygger samtidigt på att våra samhällen fortsätter att utvecklas som starka, fria demokratier och rättsstater. Som sagt, vi kan förvänta oss ett spännande årtionde vad gäller förändringen av betalningar och pengar.
Hur och när väcktes ditt intresse för forskningsområdet? Vad inspirerades du av?
Jag har alltid varit intresserad av innovation och förändring både inom större innovationssystem och inom företag, vilket präglat hela mitt forskarliv. Runt 2008 lanserade jag ett forskningsprojekt kallat Det kontantlösa samhället som byggde på scenarier kring framtiden för kontantanvändningen. Detta var precis när kontantanvändningen var som störst i Sverige. Projektet pekade på att vi drastisk skulle minska användandet av kontanter. Och mycket riktigt, därefter har den minskat kraftigt och står idag för ungefär 1 procent av BNP. Grovt förenklat kan vi säga att 1 procent av den svenska ekonomin bygger på kontanter medan resten bygger på elektroniska betalningar. Detta är alltså inte område där den digitala tekniken gör ett kraftigt intåg utan snarare ett område där icke-digitala teknologier håller på att försvinna helt. Då pengar och betalningar är centrala för en marknadsekonomi och berör alla – stora företag såväl som alla privatpersoner – växte mitt redan stora intresse dag för dag när denna radikala förändring tog fart under 2010-talet.
En viktig faktor för denna omvandling är den starka digitala innovationskraft som finns i Sverige – både genom banker, fintechs och andra teknologiföretag – vilket varit spännande att följa och studera på nära håll. Idag är den svenska fintech-branschen mycket stark och vi kan förvänta oss fler tongivande innovationer inom området. Min och andras forskning om Sveriges radikala samhällsomvandling har också fått stor internationell uppmärksamhet, vilket givetvis också stärkt mitt intresse för detta innovationsområde.
Hur skulle du beskriva dig själv som person på jobbet?
Det är ju alltid svårt att beskriva sig själv men jag skulle säga att jag framför allt är envis och nyfikenhetsdriven. Jag tror att framgångsrikt arbete bygger på långsiktighet, fokuserat och hårt arbete. Jag hoppas att jag också är trevlig och hjälpsam mot mina kollegor men det ska man nog fråga dessa om.
Vilken blir den största skillnaden med den nya titeln?
Det är jag inte helt säker på, men jag kommer sträva efter att bygga en stark forskningsnod kring hur digitala teknologier kommer att förändra branscher som exempelvis banker och betalningar, men samtidigt forska kring hur digitala teknologier förändrar innovationsprocesser, branschgränser och konkurrensfaktorer.
Berättat för: Anna Gullers