Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Befintliga p-platser pusselbit till modernare städer

Cars in parking area and mobility hub written above.
Publicerad 2020-11-10

Vad händer med de befintliga parkeringsplatserna i framtida städer som förväntas ha färre bilar och gemensamma transporter? Forskare vid Institutionen för maskinteknik vill kartlägga totalkostnaderna för parkeringsplatser och har en plan för hur ett nytänk kring befintliga p-platser kan få oss att ändra våra mobilitetsvanor - och minska koldioxidutsläppen.

Vad ska vi göra av våra befintliga parkeringsplatser när städerna förändras och vi får nya mobilitetsmönster? När bilar i framtiden blir tillgängliga som tjänster som både används och delas av flera, måste vi fundera över hur vi använder dessa utrymmen i stadsmiljön på bästa sätt. Det är precis vad en forskargrupp vid Institutionen för maskinteknik arbetar med.

Liridona Sopjani, lead researcher of the project

– Parkeringsplatser förbrukar inte bara mark och naturresurser utan ökar luft- och vattenföroreningar, och även bostadskostnaderna. Dessutom uppmuntrar de ett ohållbart resebeteende. Parkeringar är en värdefull resurs som inte utnyttjas effektivt, och är mogen för ett cirkulärt designperspektiv, säger Liridona Sopjani som leder forskargruppen.

Det läggs mycket krut på att utveckla teknik för att få ned CO2-utsläppen i transportsektorn - vi förbättrar effektiviteten i bränslen, tillverkar elbilar och vi till och med ändrar materialet i fordonen. Men miljöer där fordon, människor och varor interagerar tas sällan med i beräkningen, enligt Liridona.

– Hållbara transporter kan inte generaliseras till att bilar ska bli elektriska. Våra gemensamma utrymmen i städer idag gynnar privatbilism och är utformade efter bilar. När vi planerar bostäder måste vi utforma miljöer och strukturer som möjliggör nya eldrivna mobilitetstjänster, som gynnar olika typer av vardagsliv - inte bara bilägares preferenser.

Exempelvis skulle marken kunna användas för att bygga tätare, till urbana trädgårdar och sociala utrymmen eller till annat som tillför värde på ett bostadsområde.

Vad Liridonas team gör är att utveckla datadrivna modeller för att kartlägga de totala kostnaderna för parkeringsplatser för offentliga (och privata) bostäder i Sverige. Tanken är att hitta nya användningsområden för befintliga parkeringsresurser genom att ansluta dem till platser för mobilitets- och tillgänglighetscentrum. Forskarna vill utveckla en portfölj av tjänster för mobilitet och tillgänglighet som en del av bostadserbjudandet.

Och förhoppningsvis kan nya, innovativa sätt att använda parkeringsplatser skapa nya ekonomiska modeller för bostadsorganisationer, samtidigt som de mer hållbara mobilitetstjänsterna får det lättare att växa fram.

– Vi måste börja ändra den gamla formeln och låta människor få tillgång till nya mobilitetstjänster så att de blir mer överkomliga och attraktivare än de är idag.

Facts

KTH is collaborating with Sveriges Allmänytta, an umbrella organization of Sweden’s public housing organizations, and several partners such as Sustainable Innovation, MoveAbout funded by the Swedish Energy Agency. The project is beginning with 3 living lab experiments in different locations in Sweden in partnership with three housing organizations and engaging 173 other organizations across Sweden to conduct research.

Text: Anna Gullers