Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Bättre förståelse för hjärnsjukdomar

En modell av en hjärna, inte olik sådana som man använder på biologilektionerna på högstadiet och gymnasium.
Foto: Robina Weermeijer
Publicerad 2020-03-06

Forskare från bland annat KTH och Karolinska institutet har gjort en kartläggning av hjärnans proteiner. Sammanställningen, en hjärnatlas, ingår i den sextonde versionen av The Human Protein Atlas. Forskarna hoppas att det ska leda fram till bättre diagnoser och vård av neurologiska och psykiska sjukdomar.

Hjärnan är det mest komplexa organet i vår kropp både vad gäller struktur och funktion. Den nya hjärnatlasen är baserad på analyser av närmare 1 900 prover som täcker 27 hjärnregioner och kombinerar data från den mänskliga hjärnan med motsvarande information om hjärnan hos gris och mus.

Mathias Uhlén, professor vid institutionen för proteinvetenskap på KTH och chef för Human Protein Atlas-konsortiet, berättar att hjärnans grundläggande uppbyggnad är samma för både människa, gris och mus. Den nya kartläggningen visar emellertid också på flera intressanta skillnader.

 - Precis som vi förväntade oss finns det många likheter. Det visade sig dock att många proteiner involverade i olika neurologiska sjukdomar återfinns på helt olika platser beroende av om hjärnan kommer från djur eller människa. Denna kunskap måste forskare ta hänsyn till om de använder djurmodeller för att utveckla läkemedel för neurologiska och psykiska sjukdomar, säger Mathias Uhlén.

Porträttfoto av Mathias Uhlén sittandes på en stol i ett labb.
Mathias Uhlén

Ett vapen mot Alzheimer

Med bättre förståelse för vilka proteiner som ska involveras när nya läkemedel utvecklas hoppas forskarna att nya framsteg ska nås och användas för behandlingar av diagnoser som Alzheimer, ALS, Parkinson och bipolär sjukdom.

Evelina Sjöstedt är forskare på avdelningen för neurovetenskap vid Karolinska institutet och huvudförfattare till en vetenskaplig artikel om arbetet. Hon berättar att studien visar att Cerebellum, lillhjärnan, spelar den tydligaste rollen i hjärnan. Många proteiner med ett förhöjt genuttryck återfanns i lillhjärnan, bland annat ett flertal gener som är associerade med psykiska sjukdomar, vilket stödjer teorin om lillhjärnans viktiga funktion att ta hand om känslor.

Ett annat intressant fynd forskarna gjort är att olika celltyper i hjärnan delar specialiserade proteiner med andra organ i kroppen. Ett exempel är astrocyter, de celler som fungerar som ett typ av filter i den extracellulära miljön i hjärnan. Astrocyterna har en hel del metaboliska enzymer gemensamt med levern, det organ som renar blodet.

Forskningsarbetet har lett till en vetenskaplig artikel, "An atlas of the protein-coding genes in the human, pig and mouse brain", som precis publicerats i Science. Här hittar du den . (DOI: 10.1126/science.aay5947)

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Mathias Uhlén på 08 - 790 99 87 eller mathias.uhlen@scilifelab.se.

Fakta

  • Forskningsarbetet har finansierats av Knut and Alice Wallenbergs stiftelse och är ett samarbete med BGI-forskningscentret i Shenzhen och Qingdao i Kina och Aarhus universitet i Danmark.
  • Arbetet har utförts inom ramen för Science for Life Laboratory (Scilifelab), ett samarbete mellan KTH, Karolinska institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet.
  • Hjärnatlasen (The Brain Atlas) liksom The Human Protein Atlas  är en öppen och fri resurs som alla har tillgång till.
Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2020-03-06