Bergsskolan – där allting började för 200 år sedan

Sveriges första högre civila tekniska utbildning fyller 200 år. Bergsskolan i Falun utgör grunden till såväl dagens KTH som till ämnet materialvetenskap. (Bild från början av 1900-talet)
Publicerad 2019-11-20

Sveriges första högre civila tekniska utbildning fyller 200 år. Bergsskolan i Falun är ursprunget till både dagens KTH och materialvetenskap.

Bergs- och materialforskning får många att tänka på gruvindustrin. Men verksamheten vid institutionen för materialvetenskap handlar i första hand om att utveckla och producera metalliska material som bidrar till ökad hållbarhet.

– Många tänker på stålindustrin som smutsig. Branschen vill tvärtom bidra till att ta fram hållbara material – vi förädlar metalliska material för att göra dem starkare och mer hållfasta, säger professor Annika Borgenstam, prefekt för Institutionen för materialvetenskap på KTH.

”Genom att fira Bergsskolans 200-årsjubileum och Materialens år vill vi visa upp vår stora kompetens inom materialforskning. Industrin måste lösa hållbarhetsfrågorna, och för det behövs fler studenter som kan bidra till framtidens lösningar”, säger KTH-prefekt Annika Borgenstam.

Hon berättar att om man exempelvis skulle smälta ner Eiffeltornet och ersätta gjutjärnet med dagens höghållfasta stål, så skulle man med samma mängd material kunna bygga hela fyra nya Eiffeltorn.

– Det nya materialet är så mycket starkare. Utvecklingen innebär också att transportbehoven vid större byggen kan minska, och resulterar dessutom i lättare fordon och bilar, med lägre utsläpp som följd.

Annika Borgenstam framhåller vidare att det i dagens materialforskning ingår spännande, nya initiativ som utvecklingen av fossilfritt stål.

– Företagen Vattenfall, SSAB och LKAB har tillsammans bildat initiativet HYBRIT, som vill utveckla världens första fossilfria, malm-baserade ståltillverkning. Initiativet presenterades på FN:s klimattopp-möte Climate Action Summit 2019.

Genom att ersätta kol med fossilfri el och vätgas kommer HYBRIT-tekniken  att kunna nå netto-noll-utsläpp, och enligt initiativtagarna bidra till att mildra klimatförändringar.

– Om vi inte får fler att intressera sig för materialutbildning framöver ser vi en stor risk för kompetensbrist inom industrin, poängterar Annika Borgenstam.

– Därför är vår utbildning så viktig från svenskt perspektiv. En förhoppning är att fler unga studenter får upp ögonen för materialutbildning och forskning , och ser hur de kan bidra till att påverka vår miljö positivt genom att jobba med framtidens hållbara material.

Text: Katarina Ahlfort

Fakta KTH:s firande av Bergsskolan 200 år

-2019 har utsetts till ”Materialens år”.
-Högtidligt firande av Bergsskolan 200 äger rum i Stadshuset den 23 november.
-En jubileumskonferens hölls den 17–18 juni på KTH, med drygt 200 deltagare, 45 programpunkter och föredragshållare från Sverige, Finland, USA, Tyskland, Kina och Japan. KTH:s Materialplattform höll sin årliga träff bland studenter, bergsmän, internationella gäster och forskare på konferensen, med föreläsningar av olika industriföretag.

Bergsskolans historia

1819 Karl XIV Johan inrättar Bergsskolan i Falun.
1868 Bergsskolan flyttas till Stockholm och slås samman med Teknologiska Institutet.
1877 Teknologiska Institutet byter namn till Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Bergsskolan blir avdelningen för Bergsvetenskap.
1971 flyttas de geotekniskt inriktade delarnas av KTH:s bergsvetenskapliga verksamhet till Luleå, som en del av nuvarande Luleå tekniska universitet. De metallurgiska delarna stannade på KTH, och utbildningen ”bergsvetenskap” bytte namn till ”materialteknik”.
1993 Avdelningen för Bergsvetenskap blir institutionen för materialvetenskap.
Bergsskolans historia

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Forskning
Senast ändrad: 2019-11-20