Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Den datoriserade dojan

NYHET

Publicerad 2012-12-10

Några KTH-forskare har uppfunnit en sko som innehåller en liten dator. Skon ska inte bara rädda liv, den ska också underlätta vardagen för så väl brandmän, idrottare som patienter med neurologiska sjukdomar. Det bästa av allt är att princip vem som helst kan tillverka skon.

Isaac Skog, en av KTH-forskarna bakom OpenShoe.
Isaac Skog, en av KTH-forskarna bakom OpenShoe.

OpenShoe, så kallar KTH-forskarna Isaac Skog, John-Olof Nilsson och Peter Händel sin sko. Väldigt enkelt förklarad skulle den kunna beskrivas som en avancerad stegräknare. Men egentligen är skon mycket mer än så då den har en inbyggd dator med avancerade sensorer som accelerometer och gyroskop.

– Skon håller inte bara reda på antalet steg, utan också hur långa de är och i vilken riktning de tas. Och då talar jag om riktning i tre dimensioner. Viss liknelse kan göras med Nikes löparsko som mäter hur långt man sprungit, vår sko är dock mer avancerad och mäter förflyttning och riktnings förändringar. Det spelar ingen roll om skobäraren går, springer, hoppar eller krälar. Skon kommer fortfarande att mäta vart bäraren beger sig, säger Isaac Skog.

Han tillägger att det också är en av finesserna med skon. Det är när vi rör oss som konstigast som behovet av skon är som störst. Då fungerar inte en vanlig stegräknare. Skon däremot ger en väldigt detaljerad bild av fotens rörelser.

Så här kan skodatorn bäddas in i skon.
Så här kan skodatorn bäddas in i skon.

En av de viktigaste användningsområdena för OpenShoe är att hjälpa räddningspersonal, till exempel brandmän, att navigera i miljöer där vanliga GPS-sändare inte fungerar. Till exempel inomhus eller i tunnelbanor. Varuhus och gallerior är två andra typiska miljöer där skon fyller en viktig funktion.

– Vid en brand är det viktigt att brandmän, exempelvis rökdykare, både vet var de själva är men också var kollegorna befinner sig. Givetvis är detta ännu viktigare för insatsledningen som kan styra räddningspersonalen så effektivt som möjligt, säger Isaac Skog.

Därmed har OpenShoe möjlighet att öka säkerheten och effektiviteten hos Sveriges 17 000 poliser, 16 000 brandmän och 3 000 militärer på internationell tjänstgöring. Men det är inte bara räddningspersonalens egen säkerhet som blir bättre med OpenShoe. Kan brandmän jobba på ett säkrare sätt än idag kan de också rädda fler liv. Detta enligt den räddningspersonal som tillfrågats om poängerna med KTH-forskarnas arbete.

Forskningen kan också användas inom helt andra områden, som biomekanik och biomedicin. Genom att skon brukas av människor kan deras gång studeras. Genom att analysera den kan olika mönster skönjas. Symptom som tyder på Parkinsons sjukdom ger exempelvis stabilitetsproblem.

– Balanssvårigheter är ett tidigt symptom vad gäller neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom. Istället för att människor skulle behöva ta sig till doktorn, gå på ett rullband, filmas med kameror och sedan få resultatet analyserat skulle de kunna låna hem skon. Det skulle bli avsevärt mycket billigare för samhället, säger Isaac Skog.

Idrottsmedicin är ett annat område där skon skulle kunna göra en insats.

– Skon kan hjälpa till med att mäta rörelsemönster, samt se om idrottaren kan optimera sin rörelser för maximal avkastning. Detta genom att jämföra med redan gjorda mätningar, man vet ju sedan tidigare till exempel hur idrottare ska springa så energieffektivt som möjligt. Skon kan hjälpa till med förståelse för hur nära det optimala resultatet en idrottare ligger, samt notera konstiga avvikelser, säger Isaac Skog.

Här är skodatorn.
Här är skodatorn.

Han tillägger samtidig att skon är den enda i sitt slag i världen vad KTH-forskarna själva känner till. Kanske finns där ett orsakssamband kopplat till hur forskningen gått till.

– När vi har kollat hur andra forskare arbetar och tillverkat sina system för att forska så har det visat sig att de köpt en dyr sensor för runt 2 000 dollar som de sedan kopplat till en vanlig, bärbar dator. Rörelsemönstret blir ju märkligt när man släpar runt på en dator, och det blir inte en realistisk situation att forska om när det handlar om exempelvis brandmän. De flesta tejpar dessutom fast sensorn på skon, vi har istället byggt in hela datorn med sensorerna i skon, säger Isaac Skog.

Men det är inte bara KTH-forskarna som kan bygga en sko numera. De har nämligen bestämt sig för att alldeles gratis ge bort all kunskap om hur skon konstrueras.

– OpenShoe är ett så kallad Open source-projekt. Vem som helst kan bygga en sådan här sko. Statlig forskning ska vara öppen och tillgänglig för alla. Det finns en amerikan som har ett litet företag som redan byggt en skoprototyp och håller på att testa den, säger Isaac Skog.

Om amerikanen eller något annat företag bestämmer sig för att masstillverka skon så kommer priset att hamna på ungefär 500 dollar, motsvarande 3 400 kronor. Då är det främst sensorerna som kostar pengar. Men som Isaac Skog uttrycker det hela:

– Kan man rädda liv med skon så är det tämligen lite pengar.

För mer information, kontakta Isaac Skog på 0708 - 18 68 05, 08 - 790 84 34 eller isaac.skog@ee.kth.se.

Peter Larsson