Högskoleingenjörer i Södertälje stärker industrikontakter

– Högskoleingenjörsutbildningarna har fokus mot svensk produktionsindustri. Nu samlar vi de utbildningarna på ett campus som har förutsättningar att bli framgångsrikt i kontakten med avnämarna, säger han.

Mälardalen är det tyngsta industriproduktionsområdet i landet, påpekar Anders Flodström. Inom en radie av några få mil finns industrier som Astra Zeneca, Scania, Bio Vitrum, Volvo, Alfa Laval och Atlas Copco.

Södertäljesatsningen vilar på tre ben. Förutom högskoleingenjörerna omfattar planerna en nysatsning på tvååriga yrkesinriktade utbildningar. Vilka och hur många är ännu inte klart. Skolan för teknik och hälsa (STH) har nyligen fått rektors uppdrag att ta fram en strategi för de nya 80-poängsutbildningarna.

Det tredje benet i satsningen är företagsutbildningar. KTH planerar att tillsammans med företagarna i Södertäljes industriella råd ta fram ett fort- och vidareutbildningspaket för företagens personal.

I dag finns cirka 700 studenter på KTH i Södertälje. Hur många de kommer att bli i framtiden bestäms i praktiken mer av antalet sökande än av antalet utbildningsplatser. Behovet av högskoleingenjörer avgörs ju av arbetsmarknaden och det är i dagsläget dokumenterat stort, konstaterar Anders Flodström.

– Men en rimlig dimensionering ligger väl på cirka 2000 studenter inom högskoleingenjörsutbildningen, vilket är lite fler än vi har i dag, och omkring 1000 studenter på de tvååriga utbildningarna.

Genom att koncentrera högskoleutbildningarna till ett campus vill KTHs ledning också få en bättre samordning. Därför samlas utbildningarna även inom en organisation, STH. Kemiteknik, som flyttar från Valhallavägen till Södertälje, kommer dock att behålla sin skoltillhörighet och bedrivas i ett samarbete mellan STH och Skolan för kemivetenskap.

Men alla nuvarande högskoleingenjörsutbildningar flyttar inte till Södertälje. Utbildningarna som ges av Skolan för informations- och kommunikationsteknik i Kista och Medieteknik på Valhallavägen kommer att omvandlas till tekniska kandidatutbildningar.

Campus Haninges framtid är än så länge mer oklar. KTHs ledning vill gärna se ett byggtekniskt centrum i Haninge, men för att det ska bli av krävs en gemensam satsning från KTH och byggindustrin. Byggbranschen har uttryckt att de är beredda att satsa på detta, enligt Anders Flodström.

– Men det finns samtidigt industriföreträdare som hävdar att byggindustrin närmat sig produktionsindustrin så mycket att särskilda byggteknikcentra blivit mindre intressanta. Vad som ska hända med byggutbildningarna är alltså ännu en öppen fråga. Men den ska få sitt svar till styrelsens möte i december, säger Anders Flodström.

Christer Gummeson