KTH-forskare med vid upptäckten av Higgspartikeln

Publicerad 2013-10-08

Forskare i gruppen för partikel och astropartikelfysik vid KTH har varit delaktiga i upptäckten av Higgspartikeln vid CERN-laboratoriet. Upptäckten bekräftar den teori för hur partiklar får sin massa som nu ger François Englert och Peter Higgs årets Nobelpris i fysik.

Foto: Sara Strandberg
– Higgspartikeln är ren grundforskning, målet är bara att förstå hur universum fungerar, säger Jonas Strandberg forskar på KTH

KTH-forskaren Jonas Strandberg är medlem i ATLAS-experimentet och har varit delaktig i de datanalyser som ledde fram till upptäckten av partikeln förra året. Forskningen går i dag ut på att undersöka vilka egenskaper Higgspartikeln har och att jämföra mätningarna med förutsägelser från Nobelpristagarnas teorier kring den. Delar av ATLAS-detektorn, som används för att mäta partiklars energi, är byggda vid KTH.

– Upptäckten av Higgspartikeln är en av de största framstegen någonsin inom fysiken. Man kan jämföra med upptäckten av relativitetsteorin. Att det nu belönas med ett Nobelpris är viktigt för uppmärksamheten kring den här grundforskningen, säger Jonas Strandberg, forskare vid KTH.

Vad är Higgspartikeln?

–  Higgspartikeln ger, lite förenklat, massa till alla partiklar i universum. Utan massa skulle alla partiklar färdas i ljusets hastighet och inga atomer skulle kunna bildas – och därmed inga stjärnor eller planeter. Higgspartikeln är inte bara ansvarig för att ge massa till allting, teorierna bakom den är också centrala för att förklara hur två av de fyra fundamentala krafterna i universum bara är två sidor av en och samma kraft, säger Jonas Strandberg.

Vad betyder upptäkten av Higgspartikeln för samhället på kort och lång sikt?

–  Higgspartikeln är ren grundforskning, målet är bara att förstå hur universum fungerar. Däremot kan vi lära av historien att viktiga upptäckter inom grundforskningen ofta blir centrala för samhället långt senare, även om man inte kan förutse när det kommer att ske eller på vilket sätt teorierna kommer att komma till nytta, säger Jonas Strandberg.

Upptäckter som fått betydelse långt senare...

  • Elektronen. När den upptäcktes visste man inte att den skulle spela en central roll i all elektronik ett halvt sekel senare.
  • Relativitetsteorin. När den formulerades kunde man inte se några praktiska tillämpningar av den. Idag används den för GPS-tekniken till exempel.

För mer information kontakta Jonas Strandberg forskare vid partikel och – astropartikelfysik vid KTH, 070-315 55 05, jostran@kth.se .

Hör forskarna diskutera Higgspartikel i Crosstalks TV

KTH och Stockholms universitet står bakom programmet som sändes den 28 februari 2013. I samtalet deltar Jonas Strandberg från KTH, Rahman Amanullah och Sten Hellman båda från Stockholms universitet samt John Ellis från Kings College.

Is physics changing our understanding of the world?

Jenny Axäll