KTH delaktigt i upptäckten av Higgspartikeln

Vid en presskonferens på CERN under onsdagsmorgonen den 4 juli 2012 meddelade forskare vid de två stora experimenten ATLAS och CMS vid CERN att de senaste resultaten innebär upptäckten av en ny partikel kompatibel med Higgspartikeln.

Resultaten är ännu preliminära, men allting pekar på att Higgspartikeln nu är upptäckt – nästan 50 år efter att den postulerades för att beskriva hur den elektromagnetiska kraften och den svaga kärnkraften är två sidor av en enda kraft och som en förklaring för hur elementarpartiklarna kan erhålla sina massor.

– Den är en fantastisk upptäckt, och bara början på en spännande resa där vi nu måste utforska denna nya partikel, säger biträdande lektor Jonas Strandberg som deltagit i sökandet efter Higgspartikeln i ATLAS-experimentet.

Jonas Strandberg arbetar i gruppen för experimentell partikelfysik vid KTH. Ledare för gruppen är professor Bengt Lund-Jensen, som har varit medlem i ATLAS-experimentet i snart 20 år och ansvarig för KTH:s bidrag till experimentet. KTH är en ledande bidragare till konstruktionen av ATLAS elektromagnetiska presampler och ansvariga för att den fortsätter att fungera lika bra i framtiden.

– Otroligt roligt att se hur vårt jobb i partikelfysikgruppen vid KTH har bidragit till denna historiska upptäckt. Efter bara tre år av datatagning har vi redan lyckats uppnå ett av huvudmålen med att bygga LHC, nu blir det ännu mer spännande att se vad vi kommer att finna vid LHC i framtiden, säger Bengt Lund-Jensen.

Gruppen i teoretisk partikelfysik på KTH, som leds av professor Tommy Ohlsson, forskar på fysik bortom Standardmodellen som inkluderar neutrinofysik, extra dimensioner och mörk materia.

– Higgspartikeln är den sista pusselbiten i Standardmodellen, och om den finns så vet vi hur vi ska beskriva hur alla partiklar i den modellen får sina massor. Det är ett stort steg för standardmodellen i allmänhet och ett jätteviktigt resultat från LHC i synnerhet, säger Tommy Ohlsson-

Gruppen i teoretisk partikelfysik har bland annat konstruerat modeller för så kallade universella extra dimensioner. Sådana modeller kan begränsas med hjälp av kännedom om Higgspartikelns egenskaper.

– När vi känner till Higgspartikelns egenskaper, så kan vi begränsa modeller med extra dimensioner. Modeller med extra dimensioner innehåller också kandidater för den så kallade mörka materian som finns i universum. Om supersymmetri, som ger upphov till huvudkandidaten för mörk materia, inte påvisas vid LHC, så behöver man leta efter alternativa kandidater till den mörka materian”, och exciterade tillstånd av Higgspartikeln utgör alternativa kandidater till denna mörka materia, säger Tommy Ohlsson.

– Med ATLAS-experimentet vid LHC har vi ett fantastiskt globalt verktyg att under kommande decennier ytterligare utforska universums minsta beståndsdelar och undersöka giltigheten hos nya fysikmodeller”, säger Bengt Lund-Jensen avslutningsvis.

För mer information, kontakta Tommy Ohlsson på 070 - 493 83 76 eller tommy@theophys.kth.se.

Text: Tommy Ohlsson. Bearbetning: Peter Larsson