KTH:s satellit nådde ej omloppsbana

NYHET

Publicerad 2017-11-29

Igår lyfte raketen Soyuz-2-1b från Vostochny Cosmodrome i Ryssland. Ombord fanns KTH:s första satellit. Tyvärr nådde den aldrig omloppsbana.

Anledningen till haveriet är ännu ej klarlagt vilket gör att KTH-forskarna Nickolay Ivchenko och Christer Fuglesang avstår från att spekulera i vad som har hänt.

Det forskarna emellertid vet är att SEAM, som KTH:s satellit heter, aldrig började skicka ut några signaler. Det skulle ha skett runt klockan 14:00 igår, men inträffade alltså aldrig.

Det var tänkt att SEAM skulle mäta magnetfält och elektromagnetiska vågor på 600 kilometers höjd. Data från dessa mätningar skulle sedan användas för forskning om jordens närmaste omgivning, exempelvis norrsken och strålningsbälten..

Nickolay Ivchenko, som jobbar som universitetslektor på avdelningen för rymd- och plasmafysik vid KTH, berättar att universitetet tidigare byggt instrument som bland annat skickats upp ombord på NASA-satelliter. SEAM var dock den första egna satelliten med en del ny teknik utvecklat speciell för rymdfarkosten.

Även om misslyckade uppskjutningar är sällsynta påminner förekomsten av dem om att rymdbranschen är förknippad med risk. För 20 år sedan drabbades KTH hårt av haveri vid uppsändningen av de europeiska Cluster-satelliter med KTH-instrument ombord, då på en europeisk raket. Cluster-satelliterna fick byggas på nytt, och blev en stor succé.

SEAM har varit ett samarbetsprojekt finansierat av EU. KTH har haft en ledande roll i konsortiet där företag från Danmark, Italien, Tyskland, Ukraina och Ungern ingår. Även de svenska företagen SSC och ÅAC Microtec är samarbetspartners i satellitprojektet. Enligt Crister Fuglesang och Nickolay Ivchenko är det idag oklart om det finns möjlighet att bygga en ny variant av SEAM. Detta är en fråga som kommer att diskuteras inom ramen för konsortiet.

Ombord på Soyuz-raketen fanns sammanlagt 19 satelliter, bland annat ryska vädersatelliten Meteror-M samt en norsk satellit tänkt att övervaka sjöfart. Ingen av satelliterna har nått omloppsbana.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Christer Fuglesang på cfug@kth.se.

Till sidans topp