Matteprofessur på KTH stöds med miljoner

NYHET

Publicerad 2015-06-01

Varför ska pengar satsas på forskning som inte omgående ger avkastning? Sandra Di Rocco, professor i matematik vid KTH, vet svaret.
- Om James Clerk Maxwell år 1860 inte hade utvecklat en teori om elektromagnetiska vågor skulle tv och mobiltelefoner aldrig ha existerat 150 år senare, säger hon.

Den finansiering som finns tillgänglig i Sverige idag för grundforskning inom matematik räcker inte till. Sverige som forskningsnation men också exportland kommer att halka efter om inte mer resurser läggs på matematikforskning, enligt Sandra Di Rocco. Andra länder har redan insett detta, och en brittisk rapport från 2012 visar på den ekonomiska nyttan av grundläggande matematikforskning.

– 10 procent av arbetstillfällena och 16 procent av bruttoförädlingsvärdet i Storbritannien härstammar från forskningsverksamhet inom de matematiska vetenskaperna. Matematikforskning är ett effektivt sätt att skapa jobb, säger Sandra Di Rocco.

Att utveckla nya matematiska metoder bedöms dock inte få ögonblickliga konsekvenser för samhället. Forskningsarbetet ska istället bidra till genombrott i framtiden.

Det hoppas forskarna i alla fall. Därför får man nu efterlängtad hjälp från Brummer & Partners som avsätter 15,5 miljoner kronor till en ny matematikprofessur på KTH. Denna är döpt till "Brummer & Partners professur i matematik med inriktning mot analys av komplexa data". Syftet är att rekrytera en internationell stjärnforskare inom området och starta forskning inom komplex dataanalys, ett för Sverige nytt matematiskt forskningsfält.

– Vad händer om den matematiska forskningen inte visar sig vara användbar? Då börjar vi om. Detta är själva definitionen på risktagande forskning som Brummer & Partners stöd möjliggör och som är så behövd. Detta kan vara svårt att värdesätta i dagens snabba samhällsutveckling. Likväl har långsiktig forskning ett mycket stort värde sett ur ett längre perspektiv, säger Sandra Di Rocco.

Exemplet ovan med James Clerk Maxwell och hans elektromagnetiska vågteorier står knappast ensamt. Johann Radon, matematiker från Österrike, disputerade 1910 vid Wiens universitet. Han forskade inom analys och differentiell geometri och 1917 definierade och beskrev Johann Radon den matematiska idé som kom att kallas Radontransformen.

Få utanför den matematiska världen har nog hört talas om Radontransformen, men de allra flesta har på ett eller annat sätt kommit i kontakt med resultatet av denna forskning: magnetkamera eller datortomografi.

– Tomografi som teknik utvecklades mellan 1960 och 1980, och används idag till allt från att diagnostisera cancer till att ta reda på mer om olika frakturer och skelettskador. Johann Radon skulle ha aldrig gissat att en sådan viktig och revolutionär tillämpning skulle kunna uppstå som ett resultat av hans forskning, säger Sandra Di Rocco.

De kommande matematiska metoderna behöver dock inte bara vara tillämpbara inom ämnesområden som medicin och hälsa. De kan komma till användning inom en rad olika områden, alla lika viktiga för samhället.

– Traditionell matematisk modellering inom natur- och ingenjörsvetenskaperna har hittills inte varit så framgångsrik för att beskriva samhällsvetenskapliga fenomen. Ett exempel är att modellera och förstå dynamiken i sociala nätverk, som Facebook, och dess koppling till observerade samhällsförändringar, säger Sandra Di Rocco.

Det kan handla om kortsiktiga förändringar, som hur pandemier sprider sig, eller mer långsiktiga trender.

Inom ekonomi- och klimatforskning fyller matematikforskningen också viktiga funktioner.

– Finansiella system som hanterar hundratals miljoner transaktioner dagligen är ett typexempel på komplexa adaptiva system. Finanskrisen 2008 visar på skadeverkningarna med att inte förstå dynamiken i sådana system. Den krisen kostade enbart USA 12,8 biljoner dollar och tvingade flera europeiska länder till konkursens brant, säger Sandra Di Rocco.

Hon berättar vidare att flera ekologiska system visar på icke-linjärt beteenden. Störningar - som exempelvis en storm eller extremtemperaturer - kan få dessa ekosystem att snabbt och ofta irreversibelt ändra karaktär.

– Klimatforskningen uppvisar flera dramatiska exempel, som försurning av hav och förtvinade av korallrev. Från ett systemperspektiv står det klart att den stora utmaningen sträcker sig bortom utsläppsminskningar av växthusgaser. Det handlar dessutom om att skapa en klimatpolitik där konstant vetenskaplig osäkerhet och plötsliga, språngartade och negativa ekologiska förändringar är en verklighet. Här spelar globala klimatmodeller en viktig roll, säger Sandra Di Rocco.

Privatfinansierade professurer är en ny företeelse i Sverige, men inte ovanlig utomlands. Matematikinstitutionen på Massachusetts Institute of Technology, MIT, har till exempel fyra stycken professorer betalda av näringsliv och donatorer.

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Sandra Di Rocco på 073 - 984 71 68 eller dirocco@kth.se.

Faktaruta

  • Den brittiska rapport som nämns ovan kommer från den internationella revisionsbyrån Deloitte och har genomförts på uppdrag av Council for the Mathematical Sciences (CMS) och Engineering and Physical Sciences Research Council (EPSRC). Rapporten heter "Measuring the economic benefits of mathematical science research in the UK".
  • Samarbetet med KTH innebär inrättandet av en professur i matematik. Utöver professor knyts doktorand och post-doc-forskare till projektet. Samarbetet sker inom ramen för Brummer & Partners samhällsengagemang som är inriktat mot just matematik. Det finansiella åtagandet uppgår till 3,1 miljoner kronor per år i fem år (totalt 15,5 miljoner kronor). KTH åtar sig att allokera 1,2 miljoner kronor per år till projektet (totalt 6 miljoner kronor under fem år). Efter fyra år utvärderas samarbetet och Brummer & Partners har då möjlighet att förlänga samarbetsavtalet. Projektet beräknas starta i januari 2016 och pågå till utgången av 2020, med möjlig förlängning.
  • Syftet med professuren från Brummer & Partners sida är en professur med stor vetenskaplig frihet och samarbetet handlar inte om beställningsforskning.
  • Den nyinrättade professuren och samarbetet är unikt då det handlar om att rekrytera en internationell superprofessor, något som sällan sker i Sverige. Universiteten här har snarast svårt att behålla duktiga forskare i landet.
  • I Sverige finns ingen utbildning på mastersnivå inom data science/complex data/big data. KTH har genom professuren därmed en möjlighet att ligga långt framme med en utbildningssatsning. Detta till exempel genom ett kurspaket inom mastersprogrammet i Tillämpad matematik, en ny inriktning inom detta mastersprogram, eller till och med ett nytt mastersprogram inom området. Detta gagnar KTH:s matematikinstitution och även KTH som helhet.
  • KTH:s institution för matematik består av fyra avdelningar: Numerisk analys, Matematik, Matematisk statistik, Optimeringslära och Systemsteori. Alla avdelningar driver världsledande forskning inom matematik och institutionen beskrivs som en av KTH:s flaggskepp i den senaste forskningsutvärderinge, RAE. Den höga vetenskapliga nivå bevisas inte minst genom att forskare för sin gärning vid KTH tilldelas en rad prestigefulla internationella priser som Fieldsmedaljen 2010 och Abelpriset 2006.
Till sidans topp