Nytt och noterat

Publicerad 2020-02-05

Vem har fått vilka anslag? Vilka rön, resultat och forskare har uppmärksammats i omvärlden? Under vinjetten Nytt och noterat ges ett axplock av senaste nytt och händelser från KTH.

Då blev dingon en vildhund

Dingo. (Foto: Henry Whitehead)

Dingons ursprung har länge varit ett hett diskussionsämne bland biologer. Nu kan forskare från bland annat KTH genom genforskning visa att vildhunden härstammar från tama sällskapsdjur i människans absoluta närhet. Peter Savolainen , professor vid avdelningen för genteknologi vid KTH, har kommit fram till att gener kopplade till beteende, matsmältning och reproduktion visar hur dingon anpassat sig till att leva i vilt tillstånd i stället för tillsammans med människor. Forskningsresultatet berättar också att dingon kom till Australien för cirka 8 300 år sedan. Den vetenskapliga artikeln, "Genomic regions under selection in the feralization of the dingoes"  är publicerad i Nature Communications.

Snabbare tillverkning av perfekt partikel

Michael Malkoch.

Forskare vid KTH, med professor Michael Malkoch  i spetsen, har utvecklat ett sätt att snabba upp tillverkningen av så kallade dendrimerer, en precisionspolymer med flera tillämpningsområden inom medicin. Den tidigare tillverkningstiden, cirka åtta timmar i åtta steg, har förkortats till två timmar och 20 minuter, och till ett steg, vilket resulterat i en mer avancerad dendrimer. De kan laddas med aktiva ämnen som cytostatika, diagnostiska färgämnen och målsökande molekyler. Enligt forskarna är dendrimer den ultimata, syntetiskt framställda bäraren av läkemedel och med terapeutiska användningsområden som ett högst relevant tillämpningsområde. Forskarnas arbete är publicerat i ansedda kemitidskriften Journal of the American Chemical Society .

Kirurgers nackbesvär under lupp

Mikael Forsman , professor i ergonomi, har fått medel för att utveckla ny teknik för glasögonluppar för kirurger. Forskningsidén kom när han höll ett föredrag om ergonomi för kirurgiska föreningen. En ögonkirurg berättade att hon och kollegorna inte längre klarade av att backa sina bilar på grund av nackbesvären de fått i arbetet. Att jobba framåtlutade med förstorande glasögonluppar och pannlampa sätter sina spår. Mikael Forsman ska nu undersöka om det går att använda så kallade prismatiska, förstorande luppar inom precisionskirurgi. Lupparna fungerar som en kikare, med inbyggda speglar som gör att ögats synfält vinklas nedåt. Forskningen finansieras av AFA Försäkring med 2,3 miljoner.

AI och radar övervakar skogsbränder

Yifang Ban.

Forskarna Yifang Ban , Puzhao Zhang  och Andrea Nascetti  vid avdelning för geoinformatik, som utvecklar teknik för bättre övervakning naturkatastrofer, har fått sina senaste rön publicerade i Nature Scientific Reports . Tekniken som används är syntetisk aperturradar-bilder från satelliter i kombination med artificiell intelligens för att i nästintill realtid kunna övervaka hur exempelvis översvämningar och bränder utvecklar sig. Tekniken kan penetrera moln och rök och ge en snabb överblick av enorma bränder som exempelvis nyligen drabbat Australien, Kalifornien, förra årets skogsbränder i  och översvämningskatastrofen i .

Alternativ arkitektur prisas

Antonia Myleus, arkitekturstudent, har fått Arwidssonstiftelsens pris för bästa examensarbete inom Tillämpad Stadsbyggnad år. Priset, ett stipendium, går till hennes arbete om en alternativ arkitektur  för en textilfabrik med en cirkulär textilproduktionslinje och ekonomi, där råvaran kommer från offentlig donation av textilier.

Ett steg närmare bättre malariamedicin

Forskare från KTH och Stockholms universitet har i detalj kunnat visa hur malariaparasiter tar upp socker, en upptäckt som kan leda till bättre läkemedel mot malaria. Enligt forskarna är det ett tag kvar innan ett nytt läkemedel kan utvecklas baserat på forskningsresultatet, men med den nyvunna kunskapen kan ämnen som är kända för att påverka malariaparasiten förbättras så att de inte medför biverkningar som exempelvis stoppar sockertransporten i människans celler. Detta fynd ökar i sin tur sannolikheten att ämnen som blockerar parasitens sockertransport kan utvecklas till ett läkemedel. Forskningsresultatet, som tagits fram av bland andra Sarah E. McComas och Lucie Delemotte  från institutionen för Tillämpad fysik vid KTH och SciLifeLab, har publicerats i tidskriften Nature .

Cancerdiagnos genom blodprov

Exosomer. (Foto: Sara Cavallaro)

Ett forskningsprojekt som utvecklar ny teknik för cancerdiagnostik och leds av Jan Linnros , professor i materialfysik, har fått fortsatt finansiering på 20 miljoner kronor av Familjen Erling-Perssons Stiftelse. Forskningen är inriktad på detektion av så kallade exosomer, som bildas i våra celler och finns i blodet. I projektet utvecklas en sensor baserad på mikrochip som kan upptäcka exosomerna genom en elektrisk signal vid mycket låg koncentration. Målet är att utveckla en snabb och billig teknik för att diagnostisera en viss typ av cancer genom ett vanligt blodprov. Ungefär 25 forskare är involverade, projektet är tvärvetenskapligt, leds av KTH och sker i samarbete med KI, Uppsala universitet och forskningsinstitutet RISE/ACREO.

Prisad för hållbar kollektivtrafik

Mark Pearce.

Kevin Lloret Cendales, masterstudent vid institutionen för byggvetenskap, har fått pris för årets bästa masteruppsats inom hållbar mobilitet. Priset delas ut av K2, Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning i kollektivtrafik. Enligt juryn håller arbetet en mycket hög kvalitet och kan leda till effektivare och robustare busstrafik i städer.

Fysikprofessor invald i KVA

Mark Pearce , fysikprofessor vid KTH med inriktning mot astropartikelfysik har blivit invald som ledamot i KVA, Kungliga vetenskapsakademien. Hans forskning rör sig bland annat inom experimentell fysik och han utvecklar instrument och metoder som gör det möjligt att studera kosmisk strålning från rymdplattformar. Att bli invald som ledamot av KVA är ett erkännande för starka insatser inom framstående forskning eller andra stora insatser till stöd för vetenskaperna.

Text: Christer Gummeson

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2020-02-05