Transportsektorn hittar nya vägar genom krisen
Stängda gränser, restriktioner och krav på karantän har stoppat och försenat varuleveranser till svenska hushåll och företag. Nu ska forskare vid KTH kartlägga transportsektorns utmaningar under pandemin.
I en studie ska KTH:s transportforskare undersöka vilka transportkedjor som drabbats värst och vilka lösningar olika branscher i Sverige kommit fram med för att hantera situationen.
När länder världen över med kort varsel införde restriktioner för att stoppa smittspridningen tvingades också transportsektorn ställa om snabbt, konstaterar Liselotte Mulder , en av flera forskare vid transportforskningslabbet ITRL som genomför studien.
– Det krävdes omedelbara lösningar. Många företag utvidgade sitt nätverk av leverantörer, försökte på olika kreativa sätt möta behovet av både efterfrågade och mindre efterfrågade varor och tvingades acceptera att leveranserna tog längre tid än vanligt, säger hon.
Redan tidigt i pandemin syntes effekter i den globala handeln och förändringar inom transportsystemen: brist på lastcontainrar för sjötransporter, stor ökning av e-handel, kraftig efterfrågan men lågt utbud av medicinsk utrustning och ökat intresse för järnvägstransporter.
Digitala arbetsmetoder
Samtidigt visade många transportföretag upp en förmåga att hitta nya vägar genom krisen – inte minst genom digitala verktyg och arbetsmetoder, enligt Liselotte Mulder. Exempelvis ökade behovet att övervaka teknisk utrustning på distans, och plattformar som vanligen används för persontransporter utvidgades till att också hantera varuleveranser.
– Digitaliseringen har varit oumbärlig inom många områden under pandemin, även för transportsektorn har den varit avgörande, säger hon.
Studien är inriktad mot vägtransporter, men omfattar hela leveranskedjan så även transporter till sjöss och på järnväg involveras. Forskarna ska undersöka hur tre typer av leveranser påverkats: livsnödvändiga varor som mat och medicin, e-handel och så kallade just in time-transporter inom fordonsindustrin.
Den sistnämnda innebär avancerade transportsystem och handlar om att producera och leverera varor i precis rätt mängd och vid rätt tid så att industrin slipper hålla lager.
Motståndskraftigt system
– Vi vill få en helhetsbild och tror att dessa tre områden påverkats på olika sätt och i skiftande grad av störningar orsakade av pandemin.
Undersökningen ska genom workshops och intervjuer kartlägga hur transportindustrin hanterade utmaningarna. Fokus är på nydanande lösningar som andra kan lära av och ta efter. På längre sikt är tanken att utforma ett mer motståndskraftigt och hållbart transportsystem inför framtida kriser.
– Vi vill samla olika aktörer och främja ett samarbete – det är nyckeln för att nå framgång, säger Liselotte Mulder.
Studien är en del av ett forskningsprojekt på fyra och ett halvt år som finansieras av Vinnovas FFI-program (Strategic Vehicle Research and Innovation) och görs i samarbete med branschorganisationen CLOSER.
Text: Christer Gummeson