Valu visar hur och varför folk röstar i EU-parlamentsvalet

Moderaternas valvaka i EU-valet 2014 när Valus prognos visas. Foto: Henrik Montgomery/TT
Publicerad 2019-05-23

Hur kommer EU-valet att sluta? Det är den stora frågan Sveriges Televisions vallokalundersökning, Valu, ger svar på i valvakan på söndag kväll. En av skaparna och primärforskarna bakom Valu är Per Näsman, forskare på KTH.

Vid varje svenskt val och folkomröstning sedan 1991 har det genomförts en vallokalundersökning, eller Valu som den kallas. Valu är ett samarbete mellan Sveriges Television (SVT) och statsvetarna Sören Holmberg och Henric Oscarsson på Göteborgs universitet och Per Näsman , forskare vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH.

– Det viktigaste syftet med Valu är att ge bakgrundsmaterial till hur folk har röstat. Det ger en fördjupning åt valvakan på ett sätt som inte var möjligt tidigare. Vi får analyser av hur kvinnor respektive män röstar, hur människor med hög respektive låg utbildning och ett antal andra valsociologiska frågor röstar, och så vidare, säger han och fortsätter:

– Den stora frågan med att göra prognos för EU-parlamentsvalet jämfört med riksdagsvalet är valdeltagandet. Förra gången var det 51 procent som röstade i EU-parlamentsvalet. Om det blir mer eller mindre nu det vet jag inte, säger Per Näsman.

Vad som i och för sig inte är det primära syftet med Valu men som ändå naturligtvis intresserar många, är att undersökningen ger prognoser för valresultatet. Vid några tillfällen har Valu fått utstå en del kritik för brister i träffsäkerheten i prognoserna. Exempelvis i EU-valet 2014 där Sverigedemokraterna underskattades och fick nära tre procent fler röster än i Valus prognos. Eller i senaste riksdagsvalet 2018 där de fick två procent fler röster än i Valu-prognosen. Men annars ligger Valus träffsäkerhet på en hög nivå med högst 1 procentenhets avvikelse från det rätta valresultatet.

– Vi är nöjda med träffsäkerheten. Vi ligger bättre till i våra prognoser än vad undersökningsinstituten gör. Samtidigt ska man komma ihåg att de mäter vad folk säger att de ska rösta på medan vi mäter utifrån hur de har röstat, säger Per Näsman.

En tydlig tendens på senare år som Valus prognoser tar hänsyn till är att allt fler människor väljer att förtidsrösta. Vid riksdagsvalet 2018 var det cirka tre miljoner som röstade i förtid. Men Per Näsman menar att de med statistik över hur folk har förtidsröstat i tidigare val kan ge träffssäkra prognoser.

– Vi har ju valresultat från de olika valdistrikten som vi jämför med.

Att det är en public service-kanal som SVT som ligger bakom Valu samt att de efter varje val delar med sig av all rådata till Nationella Databasen är en mycket viktig poäng, konstaterar Per Näsman.

– Så det här materialet går vidare till forskning. Det används ju också väldigt mycket av media och de politiska partierna i deras eftervalsanalyser. Och det var ett krav från vår sida för att vara med över huvud taget, att datan från undersökningen ska vara offentlig.

Håkan Soold

Fakta Valu:

Valus fältombud finns på plats och ber folk svara på deras enkät i 50 förtida röstningslokaler och i 100 vallokaler. Cirka 15 000 människor deltar i undersökningen och svarar på frågor om vilket parti de röstat på och vilka frågor som är viktiga för dem, vilket parti de röstade på i förra valet, med mera.

Enkäten genomförs utanför de förtida röstningslokalerna och vallokalerna för att säkerställa att undersökningen inte stör eller påverkar röstandet.