Experimental and Computational Development of Barcode Sequencing
Tid: Fr 2026-12-11 kl 13.00
Plats: Inghesalen, Widerströmska huset, Tomtebodavägen 18, Solna
Språk: Engelska
Ämnesområde: Bioteknologi
Respondent: Humam Siga , Science for Life Laboratory, SciLifeLab, Genteknologi
Opponent: Professor Vicente Pelechano Garcia, Karolinska Institutet
Handledare: Professor Afshin Ahmadian, Genteknologi, Science for Life Laboratory, SciLifeLab; Professor Cecilia Williams, Science for Life Laboratory, SciLifeLab, Biomedicinsk proteomik
QC 20261119
Abstract
Modern biologi är i allt högre grad beroende av metoder som bevarar biologisk kontext, däribland genomiska förändringars alleliska organisation, uttryckssignalers cellulära ursprung och längdvariationen hos RNA-härledda molekyler från extracellulära vesiklar (EV). Denna avhandling behandlar dessa informationsluckor genom experimentell och beräkningsbaserad utveckling av sekvenseringsmetoder med DNA-streckkoder, med cancer som huvudsakligt tillämpningsområde. Syftet var att bevara relevanta molekylära samband under provberedning och sekvensering och omsätta dem till biologiskt tolkningsbara mätdata.
Den första delen behandlar sekvensering med länkade läsningar och haplotypupplöst genomanalys. Barcode Linked Reads (BLR) utvecklades som en analyskedja med öppen källkod för data från droplet barcode sequencing (DBS) och närbesläktade tekniker. BLR integrerar bearbetning av streckkoder, variantidentifiering, haplotypfasning, detektion av strukturella varianter och kvalitetsrapportering. Utvärdering mot referensdata visade hög noggrannhet vid haplotypbestämning i flera datamängder och svåranalyserade genomregioner. DBS-data från parade kolorektala tumörprover och normalvävnadsprover analyserades med BLR och kompletterande verktyg. Analysen fasade de flesta heterozygota varianterna och placerade kopietalsförändringar, strukturella varianter och somatiska mutationer i deras alleliska sammanhang. I en tumör tilldelades två nonsensmutationer i en tumörsuppressorgen var sin haplotyp, vilket innebar att båda genkopiorna var påverkade. Resultaten visar att analys som utnyttjar streckkodsinformation tillför allelisk kontext utöver en konventionell variantlista.
Den andra delen behandlar transkriptprofilering med bibehållen koppling till enskilda celler. Single barcode sequencing (sbseq) utvecklades som en droppbaserad tvåstegsmetod för framställning av cellkopplade transkriptbibliotek kompatibla med långläsningssekvensering. Celler och funktionaliserade partiklar innesluts först tillsammans i droppar för RNA-infångning, varefter cDNA-bärande partiklar innesluts på nytt tillsammans med streckkodsmallar. Upplägget möjliggör vidare utveckling mot skalbar och kostnadseffektiv biblioteksberedning med bibehållen kompatibilitet med långläsix ningssekvensering. En analyskedja med öppen källkod utvecklades för databearbetningen. I ett genomförbarhetsförsök med blandade cancercellinjer återvann sbseq cellkopplade transkriptionssignaler och särskilde de två cellpopulationerna genom markörbaserad genuttrycksanalys. Samtidigt identifierades begränsningar i återvinning, transkriptinfångning och sekvenseringsdjup.
Den tredje delen utvidgar EV-transkriptomik bortom mätning av genuttrycksnivåer. Size spectrum transcriptomics (SSTx) utvecklades för att kartlägga längdfördelningar hos RNA-härledda molekyler från EV-preparationer. SSTx tillämpades på EV från cancercellinjer, parade kolorektala tumör- och normalvävnadsprover samt melanomvävnad. Analys av transkript med förhöjt uttryck i tumörer förbättrade åtskillnaden mellan tumör- och normalprover. Differentiell längdspektrumanalys identifierade dessutom gener vars RNA-härledda molekyler hade förändrade längdfördelningar trots att den totala abundansen inte skilde sig signifikant. Resultaten visar att RNA-längdegenskaper tillför information utöver konventionell genuttrycksanalys och antyder möjligheter till minimalinvasiv cancerdetektion och uppföljning. Resultaten är dock metodologiska och explorativa.
Sammantaget visar studierna att informativ sekvensering kräver att de samband som behövs för att besvara biologiska frågor bevaras. Framtida arbete omfattar vidareutveckling av analys med länkade läsningar, förbättrad känslighet och högre genomströmning för sbseq samt validering av EV-associerade RNA-längdegenskaper i blodbaserade prover. Genom att lösa delar av ett större pussel bidrar avhandlingen med metoder som kan bana väg för en bättre förståelse av cancerbiologi och utveckling av nya diagnostiska verktyg.