Mikroelektromekaniska system växer tack vare Electrum

Forskningen som görs kommer att ge bland annat framtidens vädersatelliter och livräddande sensorer inuti bilar.

– Electrums labb i Kista är helt unikt och en forskningsmiljö som skiljer sig från andra, det säger Joachim Oberhammer, professor i mikrovågs och terrahertzmikrosystem på KTH som under många år använt labbet i sin forskning.

Det som är unikt med Electrum labbet menar han är att det används samma processer som i industrin och som idag har en högre prestanda än den som normalt inte finns i forskningsmiljöer. Det möjliggör också att den forskning som tas fram har en större potential att nå en marknad och skapa nytta.

Stora fördelar

Joachim Oberhammer forskar kring högfrekventa signaler som ligger på mellan 70 och 750 GHz. Signaler som behövs i bilradar, telekommunikation och vädersatelliter. Forskning pågår också kring hur mikrovågsstrålning påverkar ekosystemet och insekter.

Rent praktiskt skapas i labbet tredimensionella strukturer och systemmed speciella funktioner för högfrekvenstillämpningar som etsas på kiselskivor. Sedan testas de i terrahertzlabbet som kan mäta upp till 750 GHz, och som har en antennmätkammare som är unik i Sverige då man kan testa antenner och radarsystem upp till 750 GHz.

– Det är viktigt att vi kan tillverka mikrosystem med en prestanda i världsklass och för det krävs ett professionellt labb med stabilitet i tillverkningsprocesserna som annars bara finns i industriell produktion. Det är otroligt värdefullt att vi som forskare har en tillgång till en så här speciell och unik miljö, säger han.

Just nu byggs ett djupkiseletsarsystem upp i Electrum labbet, en av de största maskinerna som installerats och som kommer vara otroligt viktig för Joachim och andras forskning, en investering på 21 miljoner kronor.

Efterfrågas av industrin

De höga frekvenser som Joachim forskar kring är också något som efterfrågas av industrin, speciellt inom telekommunikation som vill ha högre datahastighet och bättre bandbredd. Med signalsystemen kan man få det, antennsystemen blir mindre men nackdelen är att räckvidden inte blir så stor men eftersom antennerna är mindre så löser man det genom att de sitter på fler platser.  

– Just nu har vi till exempel ett projekt tillsammans med Veoneer , som är världsledande inom fordonssäkerhet, med bilradar inne i bilar som kan mäta var personerna inne i en bil befinner sig, hur olika kroppsdelar rör sig vid en krasch och vid en olycka kan mäta hur många som finns i bilen och livstecken på personerna, berättar han. En forskning som kan rädda liv.

Forskning kring väder

En annan forskning som pågår tillsammans med European Space Agency handlar om kalibreringssystem för framtidens vädersatelliter. Där vill man kunna skicka upp en mängd mindre satelliter i rymden som bygger ett nätverk och kommunicerar med varandra och kan skicka uppdateringar var 30 minut istället för som idag var åttonde timme.

– Satelliterna kommer ha mindre vikt och bättre prestanda. Med de klimatförändringar som pågår är det här otroligt viktig forskning.

Joachim tar ett exempel, sommaren 2022 var det enorma översvämningar i Tyskland som både ledde till att människor omkom och som orsakade stora skador på infrastruktur. Med ett nytt system av vädersatelliter skulle man snabbare kunna se om det till exempel skapas ett stort regnoväder och på så sätt kunna agera i tid.

 – Den forskning vi gör på Electrum labbet och i renrummet handlar om att skapa nytta i samhället, säger Joachim Oberhammer

Emelie Smedslund

Relaterade nyheter

Mikroelektromekaniska system växer tack vare Electrum

Electrums labb i Kista gör att forskningen inom mikroelektromekaniska system, så kallade MEMS, kan växa.

Läs artikeln

”Utan Electrumlaboratoriet hade vi aldrig kunnat starta”

Elektrifieringen av samhället är något som efterfrågas av många. Det handlar inte bara om att säkra elleveranser utan också om att minimera förluster och kunna ladda till exempel elbilar snabbare.

Läs artikeln