Utnämningen Wallenberg Academy Fellow tilldelas av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse till de främsta unga forskarna inom medicin, naturvetenskap, teknik, humaniora och samhällsvetenskap. På denna sida kan du läsa om de forskare vid KTH som fått utnämningen.
Wallenberg Academy Fellows 2019
Foto: Markus Marcetic / Wallenbergstiftelserna
Emil Björnson, professor vid avdelningen för kommunikationssystem
Foto: Markus Marcetic / Wallenbergstiftelserna
5G-tekniken gör det möjligt att överföra mer data än förr – men skapar också utmaningar. Den kräver många små antenner som behöver vara billiga och energisnåla, vilket förvränger signalerna. Det vill Emil Björnson ta höjd för med bättre algoritmer.
I det som kallas sakernas internet väntas gigantiska mängder objekt kopplas ihop och kommunicera med varandra. Utvecklingen av snabb och intelligent trådlös nätverksteknik är central för att komma dit. Marina Petrovas forskning siktar bortom 5G, mot perceptiva nätverkssystem i höga radiofrekvenser, i millimetervågbandet.
Datorsimuleringar har blivit ett allt viktigare verktyg för forskare och ingenjörer. Men när det handlar om förlopp som involverar många objekt med föränderlig form går dagens simuleringsverktyg bet. Med sitt anslag som Wallenberg Academy Fellow ska Sara Zahedi utveckla nya, kraftfulla beräkningsmodeller som ändrar på det.
När vi använder sociala medier, åker tunnelbana eller betalar en räkning i mobilbanken finns ständigt avancerade matematiska modeller i bakgrunden. Och ibland är det flera hundra år gamla matematikproblem som inspirerar forskarna till att hitta kreativa lösningar på vår tids utmaningar.
Emma Lundberg, professor i cellbiologi och proteomik
Foto: Magnus Bergström / Wallenbergstiftelserna
Om vi förstår proteinernas funktion i våra celler bättre blir det lättare att förstå vad som går snett när vi drabbas av sjukdomar som cancer. Emma Lundberg vill öka kunskapen om vad som sker när celler delas, och hon tar gärna hjälp av dataspelsvärlden för att tolka mikroskopbilderna.
Växter och djur har ofta en inbyggd energieffektivitet. Till exempel har fjärilsvingar och hajskinn mikroskopiska ytstrukturer som låter luft och vatten strömma med litet motstånd. Shervin Bagheri hämtar idéer från naturen för att kunna skapa datormodeller av energisnåla ytor till framtidens fordon.
