Till innehåll på sidan

Nationella infrastrukturer

KTH är huvudman och partner för flera nationella forskningsinfrastrukturer med finansiering från Vetenskapsrådet.

De kriterier som måste uppfyllas av en nationell infrastruktur är att den ska:

  • Möjliggöra forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och bidra till samhällets utveckling.
  • Vara öppet tillgänglig för forskare, industri och andra relevanta aktörer i Sverige, med prioritering på basis av vetenskaplig kvalitet vid begränsad tillgång.
  • Vara av brett nationellt intresse, vilket innebär att forskningsinfrastrukturen utnyttjas av forskargrupper och forskare från organisationer som har en långsiktig planering för den vetenskapliga verksamheten.
  • Ha en långsiktig planering för ledning, styrning, finansiering, kompetensuppbyggnad och utveckling.

Nationella infrastrukturer

KTH är huvudman för nedanstående infrastrukturer.

Advanced Gamma Tracking Array (AGATA)

 AGATA är ett europeiskt forskningsprojekt med syfte att utveckla och bygga en 4pi gammaspektrometer[A1] som kan användas i experiment med både stabila och radioaktiva jonstrålar och ger möjlighet att undersöka atomkärnors struktur och funktioner.

AGATA:s webbsida

Kontakt:

A Toroidal LHC Apparatus (ATLAS)

Atlas är ett av experimenten i partikelacceleratorn Large Hadron Collider (LHC) vid CERN, den europeiska organisationen för kärnforskning. Huvuduppgiften är att undersöka högenergikollisioner mellan elementarpartiklar och genom dessa kollisioner försöka förbättra standardmodellen och upptäcka nya fysikaliska fenomen.

Atlas webbsida

Kontakt:

A Large Ion Collider Experiment (ALICE)

ALICE är ett stort jonkollisionsexperiment som i likhet med Atlas utförs i Large Hadron Collider (LHC) vid partikelfysiklaboratoriet CERN. Huvuduppgiften är att undersöka högenergikollisioner mellan joner. I ALICE-experimentet samarbetar mer än 1 800 fysiker, ingenjörer och tekniker från 41 olika länder.

ALICE:s webbsida

Kontakt:

Center for X-rays in Swedish Material Science (CeXS)

Centrumbildningen CeXS på KTH är värd för den svenska materialforskningens strålrör i synkotronanläggningen PETRA III i Hamburg. CeXS ser till att svenska forskare har priviligierad tillgång till infrastrukturen och lägger fram den svenska materialforskningens behov och önskemål.

CeXS:s webbsida

Kontakt:

National Genome Infrastructure (NGI)

Forskningsinfrastrukturen, som finns på SciLifeLab, tillhandahåller teknik och beräkningskapacitet för massiva, parallella DNA-sekvenseringar, genotypning och relaterat stöd för bioinformatik.

NGI:s webbsida

Kontakt:

National Microscopy Infrastructure (NMI)

Forskningsinfrastrukturen erbjuder stöd för användning av avancerad mikroskopi för forskargrupper inom livsvetenskaperna. NMI koordinerar också nationellt och internationellt kunskapsutbyte om mikroskopi och bildanalys.

NMI:s webbsida

Kontakt:

Partner i nationella infrastrukturer

KTH är partner i följande infrastrukturer:

National Bioinformatics Infrastructure Sweden (NBIS)

Forskningsinfrastrukturen erbjuder en rad olika tjänster och verktyg samt riktlinjer för forskarsamhället inom bioinformatik.

NBIS:s webbsida

Kontakt:

Myfab

Forskningsinfrastrukturen erbjuder tjänster inom mikro- och nanofabrikation genom olika partnernoder av vilka KTH och RISE förestår Electrumlaboratoriet i Kista. Andra partnernoder utgörs av Chalmers och Uppsala universitet.

Myfabs webbsida

Kontakt:

Acceleratorbaserat Jonteknologiskt Centrum

Forskningsinfrastrukturen erbjuder och vidareutvecklar kompetens inom jonstråle-baserad materialanalys och materialmodifiering. Parterna i konsortiet som bildats för infrastrukturen är Uppsala universitet, KTH och Linköpings universitet.

Kontakt:

Biodiversitey Atlas Sweden och Swedish LifeWatch (SBDI)

Efter sammanslagningen av tidigare BAS och SLW utgör SBDI en gemensam plattform där data om biologisk mångfald görs tillgängliga genom kraftfulla analys- och visualiseringsverktyg. Partner är Naturhistoriska riksmuseet, SLU, KI, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, KTH, SU, SMHI, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet.

SBDI:s webbsida

Svensk Nationell Datatjänst (SND)

Svensk nationell datatjänst (SND) stödjer tillgänglighet, bevarande och återanvändning av forskningsdata och relaterat material. I ett nätverk av 40 lärosäten och andra forskande organisationer skapas en nationell infrastruktur för öppen tillgång till forskningsdata.

SND:s webbsida

Kontakt:

Nationella språkbanken och Swe-Clarin

Nationella språkbanken arbetar för att bygga upp en svensk e-infrastruktur för forskning inom språkteknologi, språkvetenskap och andra ämnesområden som bedriver forskning baserad på språkliga data. De tre avdelningarna – Språkbanken Text, Språkbanken Tal och Språkbanken Sam – täcker tillsammans in huvudområdena för språkliga uttryck. KTH är ansvarig för avdelningen Språkbanken Tal.

Nätverket Swe-Clarin, den svenska delen av den europeiska forskningsstrukturen CLARIN ERIC, är knutet till infrastrukturen.

Nationella språkbankens webbsida

Kontakt:

Swedish National Infrastructure for Computin (SNIC)

Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) är en nationell forskningsinfrastruktur som erbjuder svenska forskare storskaliga resurser för beräkning och lagring, samt användarstöd. SNIC är ett konsortium bestående av Sveriges 10 största forskningslärosäten, med finansiering från dessa och Vetenskapsrådet.

SNIC:s webbsida

Kontakt:

Innehållsansvarig:Louise Gustafsson
Tillhör: Forskning
Senast ändrad: 2022-05-11