Elira Maksuti

Varför valde du just forskarutbildningsprogrammet i medicinsk teknologi?

– Jag har alltid varit intresserad av både medicin och teknik. Även min grundutbildning i Rom, i Italien, var inom medicinteknik. Stockholm, och specifikt KTH-KI programmet, blev ett självklart val för mig då jag såg möjligheten att forska inom något viktigt (hjärtmekanik och diagnostik av hjärt-och-kärlsjukdomar) i en miljö där jag hade närhet både till den kliniska världen (KS och KI) och det tekniska universitetet (KTH).

Hur var det att läsa på både KTH och KI?

– För mig var det väldigt inspirerande att få se både den kliniska och den tekniska vyn på olika utmaningar. Jag fick bra verktyg från KTH-sidan för att lösa problem och bra insikt om vilka problem som är värt att lösa från KI-sidan och kontakten med kliniken. Det viktigaste delen är att ha stöttande och kunniga handledare och kollegor, vilket jag verkligen hade!

– Forskarutbildningen kan se så olika ut för olika doktorander. Jag hade många spännande upplevelser: att vara med och följa en hjärtoperation, åka på forskarutbyte på EPFL i Lausanne i Schweiz, på Mayo Clinic i USA och olika konferenser. Att sätta sin egen forskning i ett sammanhang och träffa andra forskare som är intresserade av den är väldigt givande.

Vad gör du idag?

– Jag jobbar som forskningsingenjör på Getinge, ett svenskt företag inom MedTech och Life Science. Mitt fokus ligger på intensivvård av hjärt-och-lungsjuka patienter och jag driver tidig produktutveckling och samarbete med universitet och sjukhus. Att fortsätta ha kontakt med akademin och tillsammans driva utvecklingen inom medicinteknik är absolut den bästa delen av mitt jobb.

Hur har du haft nytta av programmet?

– Jag skulle inte kunna göra det jag gör idag utan att ha gått programmet. Jag har fortfarande kontakt och jobbar med andra forskare som jag träffade under forskarutbildning och använder metoder i mitt arbete som jag lärde mig under utbildningen. Jag har en stabil grund i fysiologi, som man inte får inom sin tekniska grundutbildning, som hjälper mig dagligen i mitt arbete.

Text: Jon Lindhe, KTH