KTH har en värdegrund baserad på demokrati, personers lika värde, mänskliga fri- och rättigheter samt en fri och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män samt avståndstagande från alla former av diskriminering är både en kvalitetsfråga och en självklar del av KTH:s värdegrund. Jämställdhet och mångfald bland anställda och studerande är också en viktig resurs för KTH.
Enkät bidrag till forskning om sexuella trakasserier
Sista veckan i april går en enkät om sexuella trakasserier ut till omkring var tredje student, doktorand och anställd på något av Sveriges 38 lärosäten.
– Syftet är att öka kunskapen om sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet i akademin för att se hur det ser ut och få ett stabilt forskningsunderlag med aktuella siffror, säger Katrin Mörck, projektledare på Equality Office, som ingår i arbetsgruppen för Forsknings- och samverkansprogrammet för genusbaserad utsatthet i akademin.
Katrin Mörck, projektledare på Equality Office.
Enkäten, som genomförs med hjälp av SCB är den enda i sitt slag och unik genom sin bredd och omfattning. Den går ut till totalt 125 000 personer med frågor som rör om den som svarar själv varit utsatt, sett någon annan bli det eller utsatt någon för sexuella trakasserier. Det ställs också frågor om genusbaserad utsatthet och hur det relaterar till hälsa och psykosocial arbetsmiljö.
De som väljer att svara på enkäten ska skicka in sina svar före midsommar.
– Vi hoppas förstås på en hög svarsfrekvens. För att bibehålla anonymiteten kommer data endast att redovisas i tillräckligt stora grupper för att ingen ska kunna identifieras. Ju högre svarsfrekvensen är desto mer data kan vi bryta ner och få ett gediget underlag för fortsatt forskning och analys.
I mars nästa år kommer en första forskningsrapport med resultat frånn studien från Forsknings- och samverkansprogrammet.
Om programmet
Forskning- och samverkansprogrammet mot sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet inom inom akademin var ett initiativ som togs av KTH, KI, Malmö universitet i mars 2019. I gruppen ingår också Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Syftet var att öka kunskapen om sexuella trakasserier inom akademin och därmed leda till förbättringar i arbets-och studiemiljön, byggda på forskning och erfarenhetsutbyte på området.
Text: Jill Klackenberg
Digital forskarnätverksträff om pågående forskningsprojekt om sexuella trakasserier 21 april 2021
Syftet med träffen är att presentera och diskutera pågående forskning i Sverige och internationellt, som ett led i utvecklingen av området. Träffen sker inom ramen för forsknings- och samverkansprogrammet som initierats av Karolinska Institutet, KTH, Malmö universitet och Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Målgruppen är forskare och övriga aktiva inom programmets områden.
PROGRAM:
#metoo-aktivism i Sverige: Utveckling, konsekvenser, strategier Projektet undersöker den svenska #metoo-rörelsen i sin helhet och gör också nedslag i en handfull upprop för att försöka förstå den kontext som möjliggör sexuella trakasserier i olika branscher. Hillevi Ganetz, Professor, Dept. of Ethnology, History of Religions and Gender Studies, Stockholm University
Beskrivningar av sexuella trakasserier i arbetslivet Vad kan >3 000 personliga berättelser från yrkesrelaterade #metoo-upprop visa oss? Maria Sandgren, fil dr, leg psykolog, forskar om politisk psykologi, arbets- och musikpsykologi
DATUM: 21 APRIL 2021 TID: 14.00-16.00 PLATS: ZOOM (en länk skickas till registrerad e-postadress ett par dagar innan webbinariet) ANMÄLAN:
formulär FRÅGOR: Katrin Mörck, KTH (kmorck@kth.se)
För mer information om forsknings- och samverkansprogrammet, besök
ki.se/genusprogrammet
Vicerektor Anna Wahl tilldelas Klara K's Uthållighetspris
Den 16 mars öppnar antagningen till höstens högskoleutbildningar. Det är ett gyllene tillfälle för universitet och högskolor att se över sitt arbete för att fler från underrepresenterade grupper ska ta del av högre utbildning, menar fackförbundet DIK:s studentgrupp som har tagit fram 10 krav för breddad rekrytering. Kravlistan har skickats till universitet och högskolor runt om i landet, liksom ett öppet brev till ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans.
Att aktivt arbeta för att bredda rekryteringen är ett krav enligt Högskolelagen. Trots det är elever från studieovana hem fortfarande underrepresenterade inom högre utbildning menar DIK Student, som genom kravlistan vill ge en skjuts till universitetens och högskolornas arbete med frågorna.
Alla högskolor ska:
1. Ha en plan med mätbara mål för hur de ska arbeta aktivt med breddad rekrytering
Planen ska tydliggöra vilket ansvar som ligger på universitetsledning, olika ämnesnämnder, institutioner, studie- och yrkesvägledare, lärare med mera.
2. Anta fler elever genom alternativt urval och validering Fler måste få chansen att studera genom exempelvis intervjuer eller arbetsprover, och genom att få tidigare erfarenhet, reell kompetens eller utbildning från ett annat land validerad och tillgodoräknad.
3. Genomföra kampanjer och informera för att nå underrepresenterade grupper För att väcka tanken på högre utbildning måste universiteten nå ut i hela landet och i de sammanhang där underrepresenterade grupper finns. Informationen ska vara lättillgänglig och på flera språk.
4. Öka kunskapen om breddad rekrytering bland studie- och yrkesvägledare och lärare Alla som möter elever måste ha kunskap om social snedrekrytering och könsstereotypa utbildningsval. Samarbetet mellan grund-, gymnasie- och högskola måste öka.
5. Skapa fler forum där framtida elever kommer i kontakt med högre utbildning Högskolor bör exempelvis erbjuda öppet hus och studiebesök på utbildningar inom fler ämnen, och samarbeta mer med gymnasieskolor, folkhögskolor och Komvux.
6. Ge potentiella studenter möjlighet att prova på utbildning inom humaniora Högre utbildning kan kännas som ett stort steg, och utbildningar inom humaniora kan verka mer osäkra än andra. Som ett förberedande steg bör det gå att läsa ett humanistiskt basår med valbara kurser inom humaniora.
7. Stärka tillgången till studenthälsa och akademiskt stöd under utbildningen Stödfunktioner och studenthälsa ska finnas på alla universitet och kursansvariga lärare bör ha ett ansvar att samarbeta med dem. För att de ska öka sin tillgänglighet och verksamhet behöver anslagen utökas. Dessutom behövs valbara kurser i studieteknik och fler mentorskap där erfarna studenter stöttar nya studenter.
8. Göra undervisningen inkluderande och aktivt motverka diskriminering Alla elever ska vara trygga under sin utbildning, komma till tals på lika villkor och deras prestationer ska bedömas likvärdigt. Kurslitteratur, undervisningsformer, lokaler och organisering av utbildningar får aldrig vara exkluderande. Det kräver handlingsplaner och att all personal utbildas i frågor om diskriminering, sexuella trakasserier och inkludering.
9. Säkerställa tillräcklig undervisningstid inom alla ämnen För att färre elever från studieovana hem ska avsluta sin utbildning i förtid eller få sämre resultat måste den lärarledda tiden öka, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap där den idag är avsevärt mindre än inom andra ämnen.
10. Förbättra övergången till arbetsmarknaden Fler utbildningar måste innehålla praktik, examensarbeten och andra kontakter med arbetslivet. Studie- och yrkesvägledare behöver också synas mer under utbildningarna och stötta studenter, exempelvis genom karriärrådgivning och kring hur man söker jobb.
Anna Wahls blogg
Vicerektor för jämställdhet och värdegrund och professor i genus, organisation och ledning.
I bloggen skriver jag om normer, makt och ledarskap och hur de förhåller sig till varandra. Men också om hur man kan arbeta i vardagen för en ökad jämställdhet och hur man kan ta temperaturen på en organisations kultur och arbetsmiljö.
En jämn fördelning av makt och inflytande: jämn representation i beslutande organ på KTH.
Ekonomisk jämställdhet: Lika lön för lika arbete, lika lön för likvärdigt arbete och jämn resursfördelning mellan könen på KTH.
Jämställd utbildning: alla ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling oavsett kön på KTH.
Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet: Alla oavsett kön på KTH ska kunna ta samma ansvar för hem och familj. Alla oavsett kön ska ta samma ansvar för omsorgsarbetet på arbetsplatsen på KTH.
Jämställd hälsa: Alla oavsett kön på KTH ska ha samma förutsättningar för en god hälsa, samt erbjudas vård och omsorg på lika vilkor.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra: Alla på KTH, oavsett kön, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Detta innebär att diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling inte förekommer på KTH. Om detta förekommer åtgärdas det skyndsamt.
