Havsnivåhöjningen leder till erosion och översvämning. På skånska sydkusten har havet slukat i sig bit efter bit av stranden vid Löderup. (Foto:Johan Nilsson/TT)

Så kan vi möta hotet från havet

Publicerad 2020-04-22

Vad händer om haven stiger mer än väntat i spåren av klimatförändringarna? Samhället är inte förberett för att skydda oss om beräkningarna slår fel, enligt en studie från KTH.

Per Wikman Svahn.

Rapporten som FN:s klimatpanel IPCC presenterade i höstas visar att världshaven stiger snabbare än man tidigare trott. Globalt kan havsnivån öka med upp till drygt en meter fram till år 2100.

Men siffrorna är högst osäkra – det kan bli värre, påpekar Per Wikman Svahn , som forskar om beslutsstöd för klimatanpassningar. FN-panelens scenarier, som även SMHI lutar sig emot, duger inte som underlag för att klimatanpassa exempelvis kustnära svenska städer på ett säkert sätt, menar han.

– Eftersom vi inte kan få något vetenskapligt säkert besked om havsnivåhöjningen bör frågan ses som en form av riskbedömning. I vissa fall gör det inte så mycket om man har fel, i andra fall kan det få katastrofala följder.

Så hur ska våra städer skyddas och framtida byggen planeras med tanke på osäkerheten? I ett forskningsprojekt som leds av Per Wikman Svahn prövas beständigare metoder, så kallade robusta beslut, för att hantera klimatrisker.

– Det går ut på att kunna hantera en mängd olika utfall och passar bra när man inte vet vad som ska hända. Med robusta beslut blir utfallet i sämsta fall ”ganska bra” utifrån förutsättningarna. Man undviker det kostsamma, de katastrofala konsekvenserna.

Metoden används internationellt, däremot sällan i Sverige, men har nu testats av forskarna i tre svenska kommuner med kustnära bebyggelse. Tjänstemän, politiker, forskare och myndigheter har gett sin syn på hur beredskapen ser ut för en klimatanpassad samhällsplanering på stabil grund.

Studien pekar på brister och hinder inom flera områden. Det som sticker ut är lagstiftning som försvårar och kommuners resursbrist. Synen hos politiker och tjänstemän går också isär om riskerna med klimatförändringar för den egna kommunen. Undersökningen blottar även en stor ovana hos kommuner att planera för en osäker framtid, vilket ställer krav på att vara flexibel.

– Det handlar både om ett nytt tankesätt och att kunna tolka plan- och bygglagen på ett annat vis än i dag. Ansvariga vittnar om en stor osäkerhet om vad man bör göra och det finns en tendens att man vill lämna över frågan till någon annan aktör – ingen vill äga problemet.

Så hur kan man gå vidare?
– Kommunerna behöver engagera sig mer, bygga upp en starkare kompetens. Även staten måste vara med i diskussionerna och kanske ändra lagar för att öka handlingsutrymmet.

Hur allvarligt är det här?
– Vi kan vänta oss både mer av översvämningar och jorderosion, att havet knaprar in på land, i framtiden. Det som står på spel är både samhällsviktig infrastruktur, vägar, järnvägar eller hus och bostadsområden.

– Jag säger inte att vi ska bygga och planera inom alla områden med stöd av robusta beslut. Men för långsiktiga investeringar i havsnära områden kan det vara värt att tänka efter lite extra.

Finns det inte risk för alarmism – att man skrämmer upp folk i onödan?
– Jag tycker inte det. Har man ansvar för att det ska byggas på säkert sätt så måste man ta i beräkning de risker som kan finnas, och våga ta de beslut som måste fattas.

Text: Christer Gummeson

Fakta: Principer för robusta beslut

  • Omfamna osäkerheten – anpassa processer och metoder till de osäkerheter vi verkligen står inför. Ta mer hänsyn till riskerna för extrema utfall.
  • Börja med beslutssituationen – undersök konsekvenser av olika alternativ. Samla in information för de osäkra faktorerna.
  • Leta robusta lösningar – hitta lösningar som fungerar bra över en mängd osäkra utfall. Var öppen för nya typer av lösningar.

Forskningsprojektet Robusta beslut för att hantera klimatrisker i Sverige  finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Forskningen leds av Per Wikman Svahn, forskare i filosofi vid KTH. Förutom KTH deltar även Lunds tekniska högskola, Länsstyrelsen i Gävleborgs län och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2020-04-22