”Vi tillhandahåller verktyg och metoder för att göra en hållbar inverkan på samhället”

Forskarna vid institutionen använder material som kommer ur vetestrå, sockerarter från olika källor och träflis. Mestadels överblivet material från jordbruket.

– Man använder sockerarter och växtmaterial som resurs och om det görs rätt så finns det en inneboende hållbarhetskomponent i processen. Genom att använda växter, fixeras koldioxiden igen, det är fråga om en cykel på några år snarare än miljontals år när det gäller olja, säger Antonius Van Maris.

Industriell bioteknologi är CBH:s minsta institution och har 45 medarbetare, varav åtta är fakultetsmedlemmar. Forskningen äger rum på plan ett och två på Alba Nova och består av fyra huvudsakliga fokusområden, som dock inte är uppdelade i avdelningar på grund av institutionens ringa storlek. Varje område leds av två fakultetsmedlemmar, för att uppnå en kritisk massa.

Bränsleproduktion

Ett första forskningsområde är användningen av mikroorganismer för produktion av kemikalier och bränslen.

– Forskningsfältet är inte nytt, men det har fått uppmärksamhet först de senaste 20 åren, vilket är relativt nyligen i relation till fältets ålder. Mikroorganismer har använts i produktionen av i bränslen under lång tid, säger Antonius Van Maris.

Doktoranden Teun Kuil använder mikroorganismen Clostridium termocellum för att bryta ner material från växter till biobränslet etanol och forskar i hur man kan göra processen billigare. De har isolerat mikroorganismen ur komposthögar. Den bryter ner cellulosan vid höga temperaturer.

Ett annat exempel är universitetslektor Veronique Chotteaus forskning, där hon optimerar produktionen av farmaceutiska proteiner med däggdjursceller i forskningscentret AdBioPro. Det är ett konsortium av företag och är nästa generation när det gäller förbättringen av dessa processer.

– En tredje forskningslinje, som leds av forskaren Gunaratna Kuttuva Rajarao och universitetslektor Zeynep Cetecioglu Gurol, handlar om mikroorganismer som renar avloppsvatten, dricksvatten och förorenade vattenmiljöer. Vi försöker rena vattnet innan det kommer ut I skärgården. Vi studerar våtmarker på Utö och använder dem för att rena vattenmiljön i anläggningar med mikroorganismer, säger Antonius Van Maris.

Biokatalys

Det fjärde fokusområdet är biokatalys. Där används enzymer från mikroorganismer för att producera läkemedel och fina kemikalier på ett mer effektivt och hållbart sätt.

– Ett exempel är företaget Enginzyme, som startades av den tidigare doktoranden Karim Engelmark Cassimjee, utsedd till Årets alumn på KTH 2021.

På vilket sätt bidrar er forskning till samhället?

– Vi erbjuder alternativ för en hållbar produktion av bränslen. Industrin är där vi har störst påverkan. Vi tillhandahåller verktyg och metoder för att göra en hållbar inverkan på samhället. Slutkonsumenten kan inte se det i snabbköpet, vi kommer in ett steg innan.

En passion som delas av alla på institutionen är undervisning.

– Alla här tycker verkligen om att undervisa. Vi undervisar både på bioteknologiprogrammet, masterprogrammet Industrial and Environmental Biotechnology och på program på andra institutioner på CBH och KTH. Jag gillar verkligen att transformera kunskap, när man kan se hur det lyser till i studenternas ögon när de förstår något. Det är därför jag har valt att vara i akademin och inte i industrin. Jag gillar mixen av undervisning och forskning. Såsom jag tycker att det ska vara på ett universitet.

600 liter stor bioreaktor

Institutionens forskare genomför också en hel del uppdragsforskning i sin försöksanläggning. Där finns en 600 liter stor bioreaktor med utrustning som kan användas för att koncentrera och rena produkter, samt för att utveckla olika processer.

– Företag kan vilja att vi ska tillverka ett protein, eller att vi ska undersöka hur man kan göra ett protein bättre. Det kan också vara ett annat universitet som saknar en bioreaktor och som ber oss om hjälp, säger Antonius Van Maris.

Vad fick ni för omdöme i KTH:s forskningsutvärdering RAE?

– RAE-panelen stödde vårt strategiska fokus på de fyra ämnen som diskuterats ovan, inklusive nyrekryteringar för att stärka dessa ämnen. I linje med detta flyttade docent Zeynep Cetecioglu Gurol från kemiteknik till vår institution i början av detta år. Dessutom undersöker institutionen och skolan för närvarande möjligheten att stärka det däggdjurscellbaserade bioprocessteknikteamet med en ny fakultetsposition om produktionsmetoder för avancerade terapeutiska medicinska produkter. Panelen erkände att dessa fyra ämnen täcker ett brett, men relevant, expertområde, säger Antonius Van Maris och fortsätter:

– Huvudutmaningen för institutionen är att ytterligare höja kvaliteten på vår vetenskap och öka anskaffningen av extern finansiering. För att uppnå det kommer ökat samarbete internt, inom KTH, men även internationellt, att vara mycket viktigt.

Text: Sabina Fabrizi

Bild: Jon Lindhe