Teknisk forskning för ökad patientsäkerhet vid ECMO och hemodialys
Mot säkrare livsuppehållande behandlingar
Vid svår hjärt-, lung- eller njursvikt används livsuppehållande behandlingar där blodet förs ut ur kroppen för att syresättas eller renas, exempelvis via ECMO (extrakorporal membranoxygenering) eller hemodialys. Dessa behandlingar räddar liv – men är inte utan risker.
Blodet utsätts i dessa kretsar för ovanligt höga mekaniska påfrestningar, vilket kan påverka blodkroppar, proteiner och kärlaktiva ämnen på sätt som ännu inte är fullt förstådda. Komplikationer som blodproppar och blödningar är vanliga och kan vara livshotande.
Professor Lisa Prahl Wittberg och hennes forskningsteam vid KTH bedriver ett tvärvetenskapligt forskningsprogram med syftet att minska dessa risker genom att förstå flödesmekanismerna bakom komplikationerna.
Projektet kombinerar avancerad strömningsmodellering, analys av insamlade blodproppar från ECMO-komponenter samt klinisk data. Genom att identifiera kritiska riskzoner i behandlingskretsarna och förstå hur flödet påverkar biologisk respons, kan vi skapa grundläggande kunskap för säkrare och mer effektiv vård.
Komplikationer vid livsuppehållande behandlingar
Vid akut svikt i hjärta, lungor eller njurar används ofta mekaniska livsuppehållande system som ECMO eller hemodialys. Dessa teknologier innebär att blodet förs genom en extern krets för att tillfälligt ersätta det sjuka organets funktion. Men systemen innebär också betydande risker. Flödesmekaniken i kretsarna kan påverka blodets struktur och utlösa allvarliga komplikationer.
Förstå och minimera riskerna
Trots ECMO:s och hemodialysens kliniska betydelse vet vi fortfarande inte exakt var i kretsen komplikationer uppstår – eller varför. Mekanisk stress kan aktivera koagulationssystemet, men det saknas en teknisk-vetenskaplig förståelse för sambandet mellan flödesförhållanden och biologisk respons.
Idag tvingas kliniker ofta fatta beslut baserat på erfarenhet snarare än evidens. För att kunna erbjuda säkrare behandlingar krävs ny kunskap om hur teknik, flöde och biologi samverkar.
Tvärvetenskaplig forskning i samverkan
Forskningsteamet på KTH utvecklar en ny metodik där insamlade blodproppar från ECMO-komponenter analyseras kemiskt och biologiskt, och kopplas till strömningssimuleringar samt patientdata. Syftet är att:
- Identifiera flödesinducerade mekanismer bakom proppbildning och blödning
- Lokalisera riskzoner i de extracorporala kretsarna
- Utveckla riktlinjer för säkrare behandlingsparametrar
Förbättrad patientsäkerhet och vårdkvalitet
Genom att skapa en teknisk-vetenskaplig grund för kliniska beslut syftar projektet till att:
- Minska risken för allvarliga komplikationer som blödningar och blodproppar
- Öka behandlingssäkerheten och förbättra återhämtningsförloppet
- Minska behovet av intensivvård efter behandling
- Bidra till effektivare användning av vårdresurser
För patienten innebär detta en tryggare behandling med färre komplikationer, kortare vårdtid och förbättrad livskvalitet.
Forskningsprogrammet löper över fem år och genomförs i nära samverkan med kliniska aktörer.
