Catharina Gabrielsson

Min forskning tar avstamp i tesen att det inte räcker med att förstå hur verkligheten är konstituerad, vi måste också kunna förändra den. Den förändring vi står inför idag måste med nödvändighet utgå från en kritisk granskning och en omprövning av alla de strukturer och antaganden som ligger till grund för det moderna samhället. I en allt mer komplex, mångfacetterad och sammansatt verklighet har emellertid även detta attförstå blivit allt svårare, vilket ställer krav på nya forskningsområden, problemformuleringar och metoder. Min forskning är inriktad på att undersöka villkoren för arkitektur och stad – vad vi lägger i begreppen, hur de formar föreställningar om andra och oss själva, och hur de tillintetgör respektive utgör resurser för framtiden – för att frilägga nya möjligheter för praktiken. Med grundval i nutida konst och filosofi undersöker jag rumsliga fenomen och -produktionsprocesser i olika skalor – dels för att utröna de bakomliggande sammanhang som manifesterar sig i en materiell rumslighet, men också för att förstå de krafter och effekter som genereras ur en sådan rumslighet. Min forskning är utpräglat interdisciplinär och omfattar såväl kritisk historieskrivning, arkitektur- och urbanteori samt konstnärlig forskning. Jag arbetar ofta med fallstudier som kombinerar fältarbete med litteratur- och arkivstudier för att aktivera dynamiken som uppstår då begrepp och teori konfronteras med ett konkret material. Min verksamhet är inriktad mot tre olika teman eller intresseområden:

• Det offentliga rummet i relation till frågor om makt, det politiska och demokratisk utveckling, med särskilt fokus på konstnärliga och arkitektoniska interventioner, plats- och rumsbegreppet. Ämnet låg till grund för min doktorsavhandling (Att göra skillnad: det offentliga rummet som medium för konst, arkitektur och föreställningar om det politiska, 2007) och har sedermera inriktats mot de ”uttunnade” rummen som uppstår till följd av urbanisering och globalisering, dvs landsbygdens problematik. I det konstnärliga forskningsprojektetPositioner i den offentliga konstens politiska ekonomi (Formas 2020–2024) som jag bedriver tillsammans med Eva Arnqvist m. fl. undersöker vi den offentliga konstens villkor i kommuner med vitt skilda förutsättningar och kartlägger formerna för konstens nyttogörande. Konstnärliga produktionsprocesser antas här som optik för att urskilja ”den faktiskt existerande demokratin” i ett land präglat av skillnader och ojämlik resurstilldelning. Resultatet ska sammanställas i en film samt en bilagd rapport med planerad utgivning 2025.

• Begrepps-, idé- och metodutveckling inom arkitektur utifrån ett filosofiskt ekologiskt tänkande där hållbarhet ytterst ska förstås som en fråga om värde(n) över tid. Jag undersöker olika materiella rumsliga fenomen (från byggnader och anläggningar till landskap) för att avtäcka de ontologiska förskjutningar (t. ex i termer av identitet, ägandeskap, mening och upplevelse) som uppstår över tid till följd av strukturella och sociala förändringar. I linje med den feministiska konst- och arkitekturteori som slog igenom i början av 1990-talet så söker jag frilägga de problematiska grundantaganden som begränsar förståelsen av ämnet liksom praktikens möjligheter och relevans. Med stöd i tidsfilosofier samt tänkandet kring risk, osäkerhet, obestämbarhet och icke-linjära samband eller effekter söker jag också andra metoder för att framställa, tolka och sprida kunskap. Projekt inom detta spår ärBeginnings (VR, post-doc, 2008-2010), “Transversal Writing” med Hélène Frichot (VR konstnärlig forskning, 2014-2017) samt en planerad essäsamling med arbetsnamnetHousework: Maintaining Architecture (Glänta förlag).

• Kritisk historieskrivning inriktad på arkitekturens och stadsbyggandets delaktighet i samhällsförändringar med särskilt fokus på postmodernismen och det nyliberala skiftet. Forskningen utgår från ett breddat arkitekturbegrepp som införlivar såväl produktionsprocessens olika aktörer och dokument som utsagor, ritningar, utställningar och debattinlägg samt (inte minst) byggnadens affektiva, samlande och distribuerande verkan. Genom att söka överbrygga gränserna mellan estetiska, politiska och ekonomiska faktorer syftar forskningen till att konkretisera och nyansera den samhällsvetenskapliga förståelsen av nyliberalismens ideologi och praktik i förhållande till kulturindustrin och andra marknader, subjektsformationer, livsstilsideal osv. ProjektetAvregleringarnas arkitektur: politik och postmodernism i svensk byggande 1975–1995 (VR 2021-2016) i samarbete med Helena Mattsson har tidigare genererat flera internationella publikationer. Slutredovisningen sker på svenska i form av en samförfattad monografi (Kriterium / Makadam förlag, planerad utgivning 2025).

Tillsammans med kollegor har jag varit medredaktör för flera forskningsantologier, såsomArchitecture and Feminisms: Ecologies, Economies, Technologies (Routledge 2017),Deleuze and the City (Edinburgh University Press 2016),Neoliberalism on the Ground: Architecture and Transformation from the 1960s to the Present(University of Pittsburgh Press, 2020) samtInstituting Worlds: Architecture and Islands (Routledge, 2025). Jag har varit gästforskare på Cities Programme, LSE (2008-10), African Center for Cities, Cape Town University (2013) och ATCH, Queensland University in Brisbane (2016). Jag är medlem i redaktionskommittén förArkitekturochArchitecture and Culture,är medlem i Svenska Forskningsinstitutet i Istanbuls (SRII) forskarkollegium, samt är ledamot i Konstakademien, där jag bl.a. bidragit till att utveckla ett stipendium för konstnärlig forskning.