News feed

FRÅGA

Hur skall man svara på tentafrågan

'likheter eller olikheter eller samband' för 'bruttovinst - täckningsbidrag?'

(Frågan kommer inte att ställas så på tentan igen pga de är  för nära varandra i definitionen, men ändå har olikheter, vilket riskerar otydlighet i fråga och svar. Ställs frågan på något sätt så är det att definiera begreppen.)

SVAR 

Bruttovinst är

försäljningspris efter avdrag för varukostnader,

(dvs vinsten brutto före avdrag för rörelsens kostnader)

Täckningsbidrag är

särintäkter (normalt menas försäljningspris direkt hänförligt till en produkt eller tjänst) efter avdrag för särkostnader (normalt menas rörliga kostnader och eventuellt fasta särkostnader direkt hänförliga till en produkt eller tjänst),

dvs 'bidraget' som är kvar för att täcka gemensamma fasta kostnader - samkostnader

kommentar

Om varukostnaden inkluderar alla särkostnader direkt hänförliga till en produkt eller tjänst blir BV och TB samma sak. Det är vanligt, men inte alltid så, därför behöver man också hålla isär dem. Utgå från grunddefinitionerna och se när de kan sammanfalla.

Fasta särkostnader som inte inkluderats i varukostnaden kan skilja dem åt.

mvh

Hej, bra ork gå igenom allt igår!

Fråga om sid 313 formeln högst upp

Läs formeln som att man söker ett årligt nettoöverskott

a är inbetalningsöverskottet (I-U),  som en följd av investeringen

från a dras av ett årligt belopp (annuiteten) för investeringen, dvs man vill för kalkylen se investeringsbeloppet spritt över visst bestämt antal år

det årliga beloppet, annuiteten, räknas ut genom att

från beloppet för grundinvesteringen, G, dra av nuvärdet av restvärdet (R*tabB)

vilket ger ett nuvärde netto för investeringsbeloppet 

det beloppet multipliceras med en annuitetsfaktor, vilket ger ett årligt lika stort belopp för investeringen - för ett bestämt antal år med en bestämd kalkylränta

Hade det inte funnits ett R, så hade det med lika stora årliga inbetalningsöverskott (a=I-U) stått

a - (G*TabD) = netto årligt överskott

Vilket möjliggör att bedöma och jämföra investeringar - se 'Beslutsregler'

mvh / Peter

Välskrivet och intressant och sättet att tänka är viktigt både för män och kvinnor i t.ex en löneförhandling. Man bör ha en egen klar uppfattning på förhand och stå för och argumentera för den, annars får man normalt den lägre nivå chefen har tänkt sig ... men de flesta chefer är villiga att lyssna till genomtänkta argument. Man får ofta mer respekt med sig på sikt om man lägger fram sina argument och på något sätt diskuterar det motparten föreslår. 

http://www.openforum.com/articles/5-things-women-should-never-say-when-negotiating?extlink=em-openf-SBdaily

Hej och några frågor jag fick på mail 

Kap 3 :Hur exakt menar du att man ska skriva? Hur mycket ska vara rent ekonomiskt eller kan man beskriva en ekonomisk händelse mer överskådligt Om jag skulle vilja skriva om något historiskt som tex Hansan kan jag göra det?

 SVAR

valfritt relaterat till utvecklingen av svenskt företagande  med internationell koppling – historiskt eller i nutid, dvs t.ex Hansans relation till svensk ekonomisk utveckling går bra.

Kap 7: Vad definieras som huvudbegrepp? Vart finner man svaret på vilken roll mål, handlings plan och uppföljning ger? Jag hittar det inte nämligen.

SVAR

Huvudbegrepp är ord i fetstil och i rubriker

Relationen mål-handlingsplan-uppföljning beskrivs dels förenklat i bilderna 7.1 och 7.3 och dels mer omfattande under rubriken 'Strategiska grundfrågor'  sid 81.

Kapitlet (som är komplicerat) handlar om arbetet med olika delarna av  'strategiprocessen'

De tre avslutande underrubrikerna

'Formulera mål och strategier' 

Upprätta handlingsplan' 

'Genomför och följ upp' 

har som syfte att 'knyta ihop' det som tagits upp i kapitlet.

Vi ägnade en lektion för fyra veckor sen åt att prata om vad i kapitlet som är viktigt och vi kan gärna gå tillbaka till det en gång till. Det är ett viktigt kapitel och begreppen som finns i det är 'vardagsspråk' i många företag.

Kap 10: Vad menar du i 1A? Ska man bara kunna kort om varje underrubrik för dom fyra P:na eller är det något jag missat? 

I 1B nämner du Key account manager men det gör inte boken. Vad gjorde KAM?

SVAR

Det som står på pp-bilden gäller.

1A Att kort redogöra för vad de fyra Pn står för - är en bra grund i ett svar. Svaret behöver utvecklas hur ett företag kan skapa köp och återköp genom arbetet med dem.

1B KAM - key account manager = nyckelkundsansvarig, dvs ansvarig för en eller fler av företagets viktigaste kundrelationer. Kundrelationer är beskrivet under 'Relationsmarknadsföring'. Figur 10.13 ger en förenklad bild av relationen till en nyckelkund. Begreppen kundvärde-samverkan-lojalitet-lönsamhet per kund är centrala.

mvh / Peter

FRÅGA

He, Undrar lite på vad som är viktigt från kapitel 6? Lite rörigt på pp-presentationen tycker jag :) Tack!

SVAR:

Kunna förklara varför begreppen är viktiga för ett företag

affärsidé 

mission

vision

värdering

företagets livscykel

affärsmodell

trevlig helg / mvh Peter

Hej, 

idag 29/2 gick vi igenom tal #2 i 'typtentamen HE1201'

Måndag 5/3 kl 13 fortsätter vi med genomgång av frågorna i den tentan.

Hinner vi klart med den 'typtentamen' fortsätter vi med 'korr tentamen HE1031 4 februari' som också ligger på Bilda i undermappen 'examination'.

Från 'korr tentamen....' har vi tidigare gått igenom fråga #9 - uträkningen ligger på Bilda i mapp 'HE1201 kursinfo...' undermapp 'Lektioner'.

mvh / Peter

Några fler

FRÅGA

Kap 11: Vad menas med "med eller utan vite"?

sid 145 'KKV får ålägga ett företag att med eller utan vita upphöra med överträdelser. = Beslutet tillämpas med eller utan böter, dvs företaget döms att följa det och får därtill/får ej böter (pga skade som skett).

Kap 12: Behövs bara hierarki modellen och pyramid modellen beskrivas eller söker du ett annat svar?

Jag menar kunna förklara två av t.ex hierarki, pyramid struktur, formell, , funktionsorganisation, divisionsorganisation, matrisorganisation, linje-stabsorganisation, processorg,  teamorganisation, informell organisation och nätverk  

Kap 13: Samma problem i kap 7, jag förstår inte riktigt vad du vill att man ska svar då ett helt korrekt svar finns inte.

Tillämpa delar av det som står i kapitlet i ett resonemang, i punktform eller hur du vill presentera det.

Det är inte en faktafråga, utan  att kunna visa på kunskap hur bra organisering kan ge förutsättningar för  hög kundnöjdhet, effektivitet och en god arbetsmiljö. 

(Som jag nämnde förra veckan är kapitel 13 ett jag själv skulle välja för en av kvarvarande lektioner, men vill att ni medverkar vad vi ägnar återstående lektioner åt.)

Jag hade också en fråga på kapitel 14 men jag antar att fetstil och rubriker är nyckelbegrepp

Ja 

mvh / Peter

Hej och hoppas att helgen varit bra

Här ett tips nyhetsuppdateringar som rör medicinsk teknik - företagsnyheter, finansinering, teknologisk utveckling, myndighetsbeslut, patent, rekrytering mm

http://www.smartbrief.com/news/advamed

mvh / Peter

Hej,

 Den 6/3 kl 13-14 prel kommer Martin Tisell från http://www.accentequity.se/ och berättar om hur de arbetar med företagsutveckling.

Trevlig helg

mvh / Peter

'Vad kunna på tenta' - revideringar från dagens lektion HE1201 vad kunna på tenta.docx

mvh / Peter

Fråga
Var på Bilda finns sammanfattade slides för några kapitel som visades idag

Svar

Bilda  i mappen examination – längst ner ligger en pdf-fil som heter

'HE1201 Vad kunna på … '

Lycka till med läsningen alla!

Kom ihåg att

lämna förslag tillägg formelsamlingen till Johan och Anna

lämna förslag vad ska repeteras till Victor Felicia

 Med vänlig hälsning

/ Peter

Kapitel 23 uppgifterna på Bilda - på de frågor som har inringade delfrågor gör enbart de inringade. Ursäkta om det var oklart.

mvh / Peter

Uppdaterad Kursplanering vecka 5-11

Fråga om det som är oklart

med vänlig hälsning

/ Peter

Hej igen,

Jag lägger ut ett uppdaterat veckoschema för kommande avslutande veckor senare idag.

Som tar hänsyn till att det blivit förändringar i veckoinnehåll

Bakgrunden till förändringarna är

- efter julledigheten ville jag inte 'rivstarta' med nya delar

- mht upphandlingsuppgiften har jag skjutit fram delar som riskerade bli 'för mkt' 

-  jag har tagit bort inlämning av dubbla kapitel några veckor som var överambitiöst

Plan vecka 7 - tre föreläsningar och ett seminarium +seminariet på måndag med upphandlingsredovisningen.

Föresläsningar

Genomgång kapitel 10, 11, 23 (24 och 26 övergripande i mån av tid)

Lärandemålen för veckan är

Gemensamt seminarie upphandlingsuppgiften

Seminarie

Inlämning/rättning/ genomgång uppgifter kapitel 22 = sista inlämningen 

Affärsplan -redovisa budget för resultaträkning och finansieringsbehov

med vänlig hälsning

Hej och ursäkta, det vara bara ena gruppen igår som fick information om vilka uppgifterna är till nästa vecka för kapitel 22 (inte kapitel 23)

Instuderingsfrågor och en diskussionsfråga som vanligt

Tillämpningsuppgifter 22: 1, 2, 8, 11, 12, 15 - jag lägger upp dem strax på Bilda

Lycka till!

med vänlig hälsning

Peter

FRÅGA

Vad som ska vara med i den ekonomiska sammanställningen i affärsplanen

 Jag tänkte även fråga om du kan ge exempel på hur vårt budget i affärsplanen ska se ut? Kanske kan du lägga upp det på social?

Även vilka andra beräkningar som ska med, svårt och fatta utifrån malen som är så detaljerat. 

 SVAR

OBS - vi har inte kommit till sammanhållen budget ännu – se kap 26 för vägledning.

Affärsplanen ska inkludera

någon form av produktkalkyl (kap 15-19)

en resultaträkning (kap 22, 26)

en balansräkning (kap 22, 26)

en bedömning och sammanställning av nödvändiga investeringar (kap 20)

Frivilligt (ej nödvändigt för bra betyg) att  lägga till nyckeltal (kap 23)

(en överkursuppgift som någon kanske ändå vill ge sig på som träning är att göra en kassaflödessammanställning, kap 24 - kommer som känna till/kunna förklara, men ej beräkning på tentan)

med vänlig hälsning

/ Peter

Läs något ur en ny tidning regelbundet - så får du nya perspektiv och idéer

Medtek-nyheter

http://www.medtechmagazine.se/     nyheter inom medicinsk teknik

http://www.swedishmedtech.se/        svensk branschorganisation för medicinsk teknik

http://www.ctmh.se/vision.htm                  centrum för teknik i medicin och hälsa

Affärs- och ekonomitidningar

http://www.affarsvarlden.se/            affärsnyheter

http://asia.wsj.com/public/page/opinionasia.html håller dig informerad om Asien

http://www.bloomberg.com/

http://www.businessweek.com/        USA ledande magasin för affärsnyheter

http://cfoworld.idg.se/

www.di.se                                        Sveriges ledande dagstidning för ekonomi

http://www.driva-eget.se/

http://www.e24.se/entreprenor/

http://www.economist.com/              inflytelserik engelsk tidning med ekonomiprofil

http://www.entrepreneur.com/

http://www.entreprenor.se/

http://europe.wsj.com/home-page     USAs ledande dagstidning för ekonomi

http://www.fastcompany.com/          inflytelserik amerikansk affärstidning

http://www.forbes.com/                    inflytelserik amerikansk affärstidning

www.ft.com                                     en av världens ledande affärstidningar

http://hbr.org/

http://www.inc.com/

http://www.lexisnexis.com/news/

http://money.cnn.com/magazines/fortune/ inflytelserik amerikansk affärstidning

http://www.msnbc.msn.com/id/3032072/ns/business/

www.nyt.com                                   en ledande dagstidningar med bra ekonomidel 

http://passionforbusiness.se/

http://www.technologyreview.com/

http://www.va.se/                              bra affärsnyheter

http://www.wired.com/

Filmklipp som visar hur Dell arbetar

•http://www.youtube.com/watch?v=cdg9rpg6Dt8 • •http://www.youtube.com/user/leanenterprises

För att ge lite siffror på Dell-exemplet vi pratade om

Ett företag investerar dels pengar i anläggningstillgångar, långvariga tillgångar

och dels i omsättningstillgångar, eller rörelsekapital.

Behov av rörelsekapital är främst kundfordringar (lån till kunderna=det antal dagar kunder har på sig att betala) och varulager (det antal dagar en produkt ligger på inköpslager + under-arbete-lager + färdigvarulager i genomsnitt)

Finansieringen av rörelsekapitalet kommer främst från leverantörsskulder = lån från leverantörerna det antal dagar man har på sig att betala sin leverantör

Normalt är att antalet dagar kunderna har på sig att betala (30-45) + antalet dagar produkter befinner sig på inköpslager + under produktion + färdigvarulager (10-30) överstiger antalet dagar man har på sig att betala sin leverantör (30). Dvs det finns ett positivt rörelsekapital som behöver finansieras av ägare eller genom extra lån.

MEN

Låt oss anta att Dell i genomsnitt

* får betalt av sina kunder 15 dagar efter leverans (många privatpersoner betalar före eller kontant i samband med leverans, men företag får vanlig kundkredittid ett antal veckor eller en månad). Genomsnittet blir lägre än 30 dagar.

* behöver 5 dagar för att producera en vara (från inleverans av delar till utleverans av fördig dator)

* men har 30 dagar på sig att betala sina leverantörer

Då betyder det att Dell har (15+5-30) motsvarande 10 dagars inköp som negativt rörelsekapital. Dvs Dells leverantörer lämnar finansiering för 30 dagar, men Dell ser till att effektivt producera-leverera och ta betalt för varan på en kortare tid. Överskottet kan Dell sätta in på banken och tjäna ränta på.

Den som vill läsa mer kan söka på 'Dell cash conversion cycle'

ordlista

Working capital är rörelsekapital

Accounts receivables / Days sales outstanding (DSO) är kundfordringar

Accounts payable / Days payables outstanding (DPO)  är leverantörsskulder

inventory / Days inventory outstanding (DIO) är varulager

Hej och för att ge mer bakgrund till frågan som uppkom idag

I uppgiften var inköpsfrekvens given. Lageromsättningshastighet är inte nämnd.

De är skilda begrepp och innebörd, men båda råkar vara fyra i uppgiften.

Det är korrekt att om det hade stått att omsättningshastigheten är fyra så hade det gått att räkna ut genomsnittslager enklare, genom formeln för det. Men det står inköpsfrekvens - och då behöver vi gå den längre vägen genom att räkna ut max- och minlager.

Omsättning 4 800 000 (1/3 bruttovinst)

Omsättning till inköpspris (2/3*4 800 000) = 3 200 000

Inköpsfrekvens 4 ger inköpskvantitet = 3 200 000 / 4 = 800 000

Minlager (buffertlager 1,5 månaders förbrukning) = (3 200 000 / 12) * 1,5 = 400 000 

inköpskvantitet = 3 200 000 / 4 = 800 000

Maxlager = minlager + inköpskvantitet = 400 000 + 800 000 = 1 200 000

Genomsnittslager = (minlager + maxlager) / 2 = (400 000 + 1 200 000) / 2 = 800 000

Lageromsättningshastighet = omsättning till inköpspris / genomsnittslager = 3 200 000 / 800 000 = 4   (vilket råkar bli samma som inköpsfrekvensen)

Om buffertlagret istället var t.ex 3 månader men inköpsfrekvensen fortsatt vara 4 ggr/år, så blir

minimilagret = (3 200 000 / 12) * 3 = 800 000

inköpsmängd = samma 3 200 000 / 4 = samma 800 000 (med samma inköpsfrekvens) 

maxlager = 800 000 + 800 000 = 1 600 000

Genomsnittslager = (800 000 + 1 600 000) / 2 = 1 200 000

Med samma omsättning (till inköpspris) så förändras då omsättningshastigheten som en följd av ett högre genomsnittslager (genom högre buffertlager)

Omsättningshastighet = (omsättning till inköpspris / genomsnittslager)

Omsättningshastighet = 3 200 000 / 1 200 000 = 2,67

MEN inköpsfrekvensen kan ändå fortsatt vara 4.

Inköpsfrekvensen säger vilken mängd, inköpskvantitet, som köps av årsomsättningen givet ett visst antal inköpstillfällen. 3 200 000 som köps in fördelat på 4 tillfällen ger en viss inköpskvantitet. Fördelat på fler tillfällen en lägre inköpskvantitet och tvärtom.

Ingen ackumulering sker av lagernivån, eftersom mindre mängd köps in varje gång om frekvensen t.ex ökar. Det är årsomsättningen som fördelas på fler inköpstillfällen.

Däremot påverkas både genomsnittligt lager och lageromsättningshastighet av ändrad inköpsfrekvens

En ökad inköpsfrevkens till t.ex 5 i exemplet ger 

lägre inköpsmängd = 3 200 000 / 5 = 640 000

minlager = (3 200 000 / 12) * 1,5 = samma 400 000

lägre maxlager = samma 400 000 minlager + lägre inköpsmängd 640 000 = 1 040 000

lägre genomsnittslager = (400 000 + 1 040 000)/ 2 = 720 000

högre lageromsättningshastighet = 3 200 000 / 720 000 = 4,44

Som en följd av högre inköpsfrekvens (lägre genomsnittslager)

Fortsätt gärna med liknande bra frågor. Jag skriver gärna ner en förklaring efter när min förklaring inte räckt till under lektionen.

Trevlig helg

med vänlig hälsning

Peter

För upphandlingsuppgiften

BETYGSPÅVERKAN

Eftersom uppgiften inte finns med i kurspm, så kan det du presterar enbart ha betygshöjande påverkan. Det du gör på uppgiften kan

- kompensera för brister i en investeringsberäkning på tentamen

- höja slutbetyget på kursen vid avvägning mellan två betygsnivåer

INFORMATIONSUNDERLAG FÖR KALKYL

1. I kontakt med företag - ange gärna mitt och/eller Mamos namn om den ni är i kontakt med vill ha en referens på skolan.

2. Försök få fram ett prisintervall från företaget. De kommer sannolikt inte att vilja binda sig för ett pris (pga de är oroliga det priset sprider sig som en faktauppgift exakt vad en utrustning kostar) men att ge ett intervall, en uppfattning om ungefär vad en utrustning kostar.

För er beräkning har det ingen betydelse om det börjar vid 8 eller 12 - ni behöver en startpunkt. Samma gäller för antaganden om andra delposter i beräkningen.

3. Mitt tips är - ställ upp vad som bör ingå - och sätt in siffror ni antar, till dess ni har en bättre grund från en extern kontakt eller från internet.

Svårigheten är inte tänkt att ligga i att få fram en riktig exakt siffra, utan att tänka sig in i en situation och göra en realistisk uppställning av vilka ingående delar och faktorer som är väsentliga i en kalkyl.

Med vänlig hälsning

Peter

Vad kunna på tenta - utkast 

Läs igenom och ställ frågor på kommande lektioner

mvh / Peter

Bildspelet idag om hur världens städer växer

http://www.ft.com/intl/cms/s/0/8ce03e2e-1529-11e1-855a-00144feabdc0.html#axzz1lDDSh6OP

Ett aktuellt tips är bilden på 0:45 av den uppkopplad världen

mvh

Hej peter! Jag har en fråga om hur mycket vi ska kunna om ABC- självkostnadskalkylering? Ska vi kunna göra en sådan eller ska vi veta vad det är för något?

Mvh victor

Svar

Hej Victor och andra som läser - kunna förklara vad det är. Ej krav kunna göra en beräkning.

Fråga på om sådant ni är oklara över vilken nivå ni ska kunna det.

trevlig kväll / Peter

Dagens fråga om andel kvinnliga ledare i företag i olika länder

http://www.globewomen.org/CWDI/CWDI%202008%20Report%20-%20Top%20and%20Bottom%20Performers.htm

http://www.globewomen.org/cwdi/cwdi_2011_Women%20CEOs%20Press%20Release.html

http://www.globewomen.org/cwdi/2010%20Global/Key.Findings.html

http://www.globewomen.org/cwdi/CWDI-TEST-MORE.htm

http://www.womencorporatedirectors.com/

Och ett textavsnitt från en längre rapport

Similarly, in the corporate sphere, female representation falls with seniority. In Europe, despite a labor force that is 45% female, women only average 11.9% membership when it comes to companies’ boards of directors. The percentage is 9.9% in the Americas, drops to 6.5% in the Asia-Pacific region, and down to 3.2% in the Middle East and North Africa.

från källan

http://www.hks.harvard.edu/fs/rpande/papers/Gender%20Quotas%20-%20April%202011.pdf

Intressant för ökad förståelse hur varuflöde och förädlingsvärde hänger samma + insikt i hur internationell en tillverkningsprocess kan vara - bara ca 5 min

http://www.nytimes.com/interactive/2012/01/20/business/the-iphone-economy.html

mvh 

Hej, här är uppgiften 'Upphandling CT-PET' och lycka till i arbetet med den!

mvh / Peter

CT-PET Upphandling

Tips sidoläsning om digitala patientjournaler i USA / Electronic medical records EMR

http://www.nytimes.com/2012/01/15/business/epic-systems-digitizing-health-records-before-it-was-cool.html?_r=3&pagewanted=all

mvh / Peter

Om produktions- och flödestänkande i sjukvården

http://www.stgoran.se/om-oss/korta-fakta/processorientering/

http://www.skane.se/sus/lean

Filmklipp om lean från konferens

http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-universitetssjukhus/Om-Skanes-universitetssjukhus/Lean-healthcare/Lastips-och-lankar/Lean-filmer/Leankonferens-2010-300722/

OBS Schemaplanering - ändringar för att seminariegrupper skall ligga med färre håltimmar

Vecka 4 - 26/1

8-10 grupp A

10-12 Föreläsning

13-15 Grupp B

Vecka 5 - 2 februari

10-12 Grupp B

13-15 Föreläsning

15-17 Grupp A

Vecka 6 - 7/2

8-10 Grupp A

10-12 Föreläsning

13-15 Grupp B

Vecka 7 - 17/2

8-10 Grupp B

10-12 Föreläsning

13-15 Grupp A

Vecka 8 - 20 feb

8-10 Grupp A

10-12 Föreläsning

13-15 Grupp B

Vecka 9 - ingen ändring

Vecka 10

6/3 Grupp B

8/3 Grupp A