Om studierna och studieteknik

Studieteknik är viktigt och en av nycklarna för att klara sig bra på KTH och IT-programmet. När jag satte mig för att skriva den här texten var inte avsikten att den skulle bli så lång som den blev och jag känner ändå att jag kommer att behöva uppdatera den kontinuerligt. Studieteknik är helt enkelt ett komplext ämne.

Jag hoppas att du som student på IT-programmet hela tiden jobbar aktivt med att utveckla din studieteknik, att du letar upp olika källor som behandlar studieteknik och att du kanske orkar läsa igenom mina funderingar. Inte minst eftersom du under studietiden förväntas utvecklas till en ingenjör med både breda och djupa kunskaper, en ingenjör som utvecklat förmågan att själv lära sig genom hela livet och kunna reflektera över de val man gör i sitt yrke. Det är en utveckling som kräver att du kan utveckla din studieteknik genom hela din studietid. Att man kan utveckla sin studieteknik och sitt sätt att se på kunskap är en av våra tidigare studenter Ulrika ett bra exempel på. Videoföreläsningen där hon berättar om sina erfarenheter rekommenderas varmt! http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=A0D8TlTP9uc

Det du hittar på den här sidan är tips på sådant som fungerat för mig när jag studerade på KTH och sådant som jag snappat upp i mina möten med studenter. Om du är orolig för din studieteknik eller upptäcker att den inte fungerar tillräckligt bra bör du kontakta våra studievägledare som är proffs på studieteknik.

Robert Rönngren, PA CINTE, hösten 2013

Varför skrev jag det här?

Som programansvarig träffar jag många studenter som alla är individer med olika mål och förhoppningar om framtiden. När jag möter nybörjarna på höstterminen så vet jag att de allra flesta (alla) har både förmågan och kapaciteten att klara utbildningen.  Samtidigt vet jag att rent statistiskt så kommer många av nybörjarna inte att fullfölja utbildningen och därmed inte nå examen. Det finns många skäl till det. Några upptäcker att de hamnat på fel utbildning och andra får jobb innan examen. Men för de flesta av de som inte lyckas nå examen handlar det om att man inte hittar rätt studieteknik. Något som för mig känns helt onödigt eftersom man själv kan kontrollera och utveckla sin egen studieteknik!

Min erfarenhet från samtal med studenter som inte klarat sina studier så bra som man kunde önskat är att de förvånansvärt ofta har varit bland de bästa i sin klass på gymnasiet och inte behövt anstränga sig så hårt för att klara sig med bra betyg. När man sedan börjat på KTH har man inte tillräckligt snabbt kunnat, eller i en del fall velat, anpassa sin studieteknik och sitt liv till det som krävs för att klara sina akademiska studier. Misslyckandena handlar alltså oftast inte om vare sig kapacitet eller förmåga utan att om sådant man själv kan påverka. Det man ofta inte uppfattat eller uppfattat för sent är att på KTH måste man ta ett stort ansvar för sina studier själv. Målen för ditt lärande är att nå en djup förståelse för de ämnen du läser som gör att du som ingenjör kan klara att lösa nya problem och reflektera över och förstå konsekvenserna av vad du gör. Det här är viktigt att inse tidigt och att tidigt hitta en studieteknik som stödjer lärande för förståelse eftersom kurserna i utbildningen bygger vidare på varandra.

Som programansvarig så önskar jag att alla som tycker de hamnat rätt i sitt val av utbildning när de kommer till IT-programmet och som vill göra något av sin utbildning också skall klara av sina studier på ett bra sätt. Men ansvaret är ditt! Vi kan inte lära dig något - det kan du bara själv göra! Men vi som jobbar med IT-programmet gör alla vårt bästa för att hjälpa dig att lyckas.

Mina tankar om studieteknik

• Ge dig själv - din kropp och din hjärna - de bästa förutsättningarna för att lära

• Skaffa en kalender och använd den!

• Lärande är personligt
• Studier på KTH är heltidsstudier
• Inget är omöjligt - men det kan vara utmanande
• Studera tillsammans med andra
• Första terminen är viktig
• Självförtroende. Att misslyckas ibland är inte farligt
• Satsa på förståelse

• Vad kan man lära sig av lärarrollen? Arbeta med det du skall lära dig på många olika sätt!

• Vad ska man sikta på för betyg i en kurs?
• Före, under och efter
• Använd kursernas lärandemål - gör en IPL
• Skaffa kurslitteraturen
• Läs i förväg
• Gå på föreläsningar och övningar
• Planera
• Bra delmål för studier är att man ska förstå något
• Våga fråga
• Att förbereda sig inför examination - tentaplugg
• Learn to write - write to learn
• Hitta rätt sammanhang att studera i
• Din värsta fiende är du själv - Prokrastinering
• Tillåt dig vara stolt över det du lärt dig

Ge dig själv - din kropp och din hjärna - de bästa förutsättningarna för att lära

Att lära sig saker är att be kroppen och hjärnan att utföra en prestation liknande vilken annan krävande aktivitet som helst. Du kan faktiskt på många sätt jämföra det med en idrottares prestationer.

Om du skall lyckas utföra en krävande aktivitet måste du ge dig själv förutsättningar att lyckas. Kroppen och hjärnan behöver vara utvilad inför prestationen. Du behöver ha fyllt på energidepåerna genom att äta bra (men inte för mycket). Miljön du studerar ska stödja din inlärning - det får inte finnas distraherande moment. Hjärnan behöver kunna fokusera på inlärningen - inte en massa andra ovidkommande aktiviteter. Du behöver förbereda dig mentalt på vad det är du skall utföra genom att sätta upp mål för vad du skall kunna efter lärandepasset. Se till att inte vara stressad- varken av att du hamnar i tidsnöd (plugga kontinuerligt) eller genom att du sätter upp orimliga mål. Arbeta med materialet på olika sätt, gör det till ditt eget! Och när du när dina mål låt hjärnans belöningssystem koppla in - när du nått ett mål så tillåt dig att vara nöjd!

Skaffa en kalender och använd den!

Planering är grundförutsättning för att klara studierna. Har du inte haft eller använt en kalender för att planera in vad du skall göra och när så är det första du skall göra att skaffa en kalender. Om den är elektronisk eller på papper spelar ingen roll. Fyll i när och var du skall studera, föreläsningar, övningar, labbar, tentor och egna studier. För dina egna studier så är det också viktigt att du sätter upp mål för vad du skall kunna göra eller förklara (för dig själv eller för andra) efter varje pass. 

Lärande är personligt

Allt lärande är personligt. Den enda som kan lära dig något är du själv. Eftersom vi är olika som personer och har olika erfarenheter så lär vi oss också på olika sätt. Det gör att det inte finns en lösning på hur man ska studera som fungerar för alla. Det är inte ens nödvändigtvis så att du som individ kan förvänta dig att du kan använda en och samma studieteknik i alla olika situationer. Studieteknik måste anpassas både till individen och situationen. Därför skall du heller inte se den här texten som en patentlösning för hur man studerar på KTH. Ett sätt att komma lite närmare hur man som person fungerar i lärandesituationer är att göra ett VARK-test (googla gärna)

Lite förenklat: De flesta lär sig...

10% av något de läser
20% av något de hör
30% av något de ser
50% av något de både ser och hör
70% av något man diskuterar med andra
80% av något man använder eller gör i "real life"
95% av något man förklarar för eller lär  (undervisar) någon annan

Slutsatsen är enkel - resultatet blir bättre om man studerar för förståelse. En metod för det är alltså att lära sig något med målet att själv kunna undervisa någon annan. Och det kan man använda som strategi för hur man själv organiserar sina studier. Egentligen handlar det om att aktivt arbeta med och bearbeta det material man har i en kurs och ha som mål att verkligen förstå kursens innehåll. Själv använde jag ofta en teknik där jag läste, sammanfattade, skrev anteckningar och sedan försökte förklara för mig själv. Ännu bättre är förstås om man kan förklara för varandra i  en studiegrupp (när jag pluggade på KTH var det inte så vanligt att man studerade i grupp).  

Studier på KTH är heltidsstudier

För alla oss som är normalbegåvade innebär heltidsstudier på KTH att man måste planera in att studera på heltid, dvs. c:a 40h per vecka, för att klara studierna på ett bra sätt. Kurserna, lärandemoment och deras omfång är planerade utgående från antagandet att man skall lägga ner 40h studier per 1.5 hp.

Inget är omöjligt - men det kan vara utmanande

Mycket av det du kommer att läsa kan kännas svårt första gången du möter det. Ibland kommer du också att få höra av äldre kurskamrater att en viss kurs är svår. Det är naturligt att något man inte mött tidigare, som är okänt, kan kännas svårt. Men se det som en utmaning och lyssna inte för mycket på andra utan skaffa dig en egen uppfatting om ämnet/kursen.

Att utbildningen är utmanade är naturligt eftersom vi måste garantera att den håller en hög och internationellt konkurrenskraftig nivå. Lägger du tillräckligt mycket energi och arbete på kurserna så kommer du att upptäcka att du klarar de utmaningar du ställs inför. Det gäller även det som kan kännas omöjligt vid första anblicken. 

En del av mina studier på KTH liknade hur det var när jag lärde mig cykla - att lära sig cykla kändes helt omöjligt i början - men andra kunde ju! - så jag slet på och en dag förstod jag inte alls varför det skulle vara svårt att cykla.

Studera tillsammans med andra

Att studera tillsammans med andra gör att man får en chans att diskutera ämnet med andra och att man får hjälpa varandra genom att förklara för andra i gruppen. Bådadera är aktiviteter som visat sig ha en mycket positiv effekt på lärandet. I en grupp kan man förhoppningsvis också stötta varandra genom att alla inte tycker att samma saker i en kurs eller samma kurser är svåra.

Men om en studiegrupp skall fungera bra måste man ha kommit överens om, eller på annat sätt ha, likartade mål för studierna. Det är också bra om alla i gruppen ligger på ungefär samma nivå kunskapsmässigt så att alla får en chans att förklara för de andra och så att man inte alltid själv är den som de andra förklarar för.

Första terminen är viktig

Om du bestämt dig för att klara av dina studier på KTH på ett bra sätt så måste studierna vara din första prioritet och ditt mål måste vara att hitta ett sätt att studera som gör att du klarar huvuddelen av dina studier på ett bra sätt (för de allra flesta kommer det också enstaka bakslag).

Mitt tips är att du ser till att fokusera på att klara den första terminen bra och använda den till att hitta en bra studieteknik och lära dig hur mycket tid du måste ägna åt studierna. Gör det innan du börjar planera in allt för många sidoaktiviteter. För om du kommer efter första terminen så kan det generera många problem. Du kommer inte att ha rätt förkunskaper för de kurser som kommer efteråt, du riskerar att få problem med studiemedlen (CSN) och du kommer att få kämpa för att komma ikapp. Livet blir betydligt enklare om man fokuserar på att klara det man bör klara först!

Det låter enkelt men för många av oss är det frestande att skjuta på det som kan vara jobbigt (som t.ex studierna). Vill man planera och klara sina stdier bra kan det betyda att man måste vara beredd att göra ganska stora förändringar i sitt sätt att leva. Frågan är vad som i det långa loppet är bäst? Men om målet är att bli ingenjör från IT-programmet så är bra studieteknik och planering en förutsättning.

Det här betyder inte att att du ska försaka ditt sociala liv utanför KTH eller att du inte ska delta i de aktiviteter du möter på KTH den första terminen. Tvärtom - ett socialt liv är viktigt för oss alla - det gäller bara att anpassa det till en ny livssituation.

Man skall heller inte gå till överdrift när det gäller respekten för den första terminen. Jag själv var inte helt säker på om KTH och ingenjörsyrket var rätt val för mig. Jag hade alltid trott att jag skulle bli barnläkare. Så när jag började den första terminen på KTH hade jag bestämt mig för att om jag inte klarade alla kurser och tentor den första terminen så skulle jag kliva av utbildningen. I efterhand så kan jag se att det var en helt vansinnig idé allra helst som det inte var så långt borta att jag hade kört en av tentorna.

Självförtroende. Att misslyckas ibland är inte farligt

När du börjar studierna på KTH kommer du in i en ny miljö. Helt plötsligt är man inte längre bland de bästa i klassen utan man sitter i en stor föreläsningssal tillsammans med många andra som också varit bäst i klassen. Nu gäller det att inte tappa självförtroendet utan inse att de flesta andra också sitter i samma båt och är lite osäkra.

Förr eller senare så kommer de flesta av oss också att misslyckas med en kurs. Det betyder inte att det är en katastrof. Tvärtom gäller det att lära sig något av det och fundera över vad man behöver göra annorlunda för att man skall klara det bra nästa gång.

Skulle du halka längre efter i dina studier och behöva en individuell studieplan så är mitt råd att inte planera in mer än vad du kommer att klara av. Var inte överoptimistisk utan arbeta dig i kapp i ett tempo du klarar av och bygg upp din kunskap och ditt självförtroende steg för steg. Att vara realistisk i det här avseendet är ofta svårt. Det är tyvärr ganska vanligt att man vill komma ikapp så snabbt som möjligt för att få studiemedel, för att få plugga med sin årskurs eller av andra skäl. Bygger man då på sin studieplan med så många kurser att allt faller som en rad med dominobrickor är man inte hjälpt av det alls. Var realistisk!

Satsa på förståelse

Att satsa på förståelse i sitt lärande är en av nycklarna till att klara sina studier på KTH på ett bra sätt.

Som ingenjör så förväntas du kunna lösa nya problem och utveckla ny teknik. Du skall också kunna förstå, värdera och reflektera över olika val du gör. Val som inte bara innefattar hur produkten eller tjänsten utformas utan också hur den kan användas, hur den påverkar användarna och den kontext (t.ex samhället) i vilken den används.  För att klara att nå de målen behöver du skaffa dig både en djup förståelse och bred kunskap inom ditt ämnesområde. Därför är både utbildningen och de enskilda kurserna utformade för att du skall nå både den djupa förståelsen och de breda kunskaperna.

Utbildningens och kursernas karaktär och utformning påverkar hur du skall lära dig för att bäst lyckas med studierna. All erfarenhet och den forskning som finns visar att den som satsar på förståelse, det som brukar kallas djupinlärning, klarar sina studier bättre än den som enbart satsar på ytinlärning.

Hur tänker du på det här med förståelse? Ta följande exempel: Förklara hur du tänker när du skall lösa följande multiplikation: 3273*12

Ett sätt är att förklara att man ställer upp talet som nedan:

 3273

*  12

-----

39276

Uträkningen blir mer eller mindre mekanisk och förklaringen är mer yt-inriktad än om man istället förklarar uträkningen så här:

Om man utgår från de grundläggande räknereglerna: a+b = b+a, a*b = b*a, a*(b+c) = a*b + a*c så kan man dela upp problemet i delproblem som man kan lösa enklare som t.ex: 3273*12 = 3273*10 + 3200*2 + 73*2 = 39276. Något man kan utveckla en mekanik för där man ställer upp uträkningarna som i exemplet ovan. 

Enkelt uttryckt går den mer djup/förståelseinriktade inlärningen ut på att förstå grundläggande principer och hur man kan tillämpa dem.

Har man en ytinriktad lärstil försöker man ofta memorera eller lära sig t.ex. hur man räknar typtal. Man försöker ofta hitta en mängd gamla exempel på examination som gamla tentor och lösa så många typtal man kan hitta (kallas ibland "tenta-lätt metoden"). Problemen med ett ytinriktat sätt att lära sig och se på kunskap dyker upp när man som ingenjör ställs inför ett problem som inte är ett direkt typtal eller när läraren i examinationen förändrar uppgiften lite så att det avviker från typtalet och man inte längre kan lösa problemet utan att förstå de grundläggande principerna. Problem brukar också uppstå när man kommer till en fortsättningskurs där man bygger vidare på kunskap och förståelse från tidigare kurser.

Om du använder ett mer förståelseinriktat sätt att studera kan du istället använda gamla tentor för att kontrollera om du förstått ämnet innan du går till examinationen.

Ska man aldrig memorera saker? Visst är det så att man kommer att behöva memorera saker och visst kan man klara en del kurser med yt-inlärning. Men i det långa loppet är det inte en strategi som håller. Slutsatsen är enkel - Satsa på förståelse när du pluggar!

Att studera för förståelse kräver ofta en större arbetsinsats till en början eftersom man måste arbeta mer aktivt med materialet man studerar. Men i det långa loppet leder det till snabbare, bättre och mer bestående resultat och kunskaper.

Att studera med fokus på förståelse är också enklare om man känner sig motiverad och tycker det man studerar är roligt. Samtidigt är det ofta roligare och mer motiverande att arbeta med det man förstår och behärskar. En slutsats av det är att man tjänar på att hänga med från början i sina studier.

Vad kan man lära sig av lärarrollen?  Arbeta med det du skall lära dig på många olika sätt!

Varför kan lärare ofta ett material både bra och djupt? Som lärare kan man oftast från början inte ett material bättre än de andra man studerat tillsammans med när man lärde sig det första gången. Däremot upptäcker man som lärare oftast ganska snabbt att man utvecklar och fördjupar sina kunskaper i en helt annan takt än när man läste materialet som student. Vad beror det på?

Som lärare tvingas man arbeta aktivt med materialet. Man förbereder lektioner, laborationer och man förklarar för studenter och svarar på på deras frågor. På det sättet tvingas man arbeta aktivt med materialet på många olika sätt. Genom att tvingas förklara för andra så upptäcker man snabbt sina kunskapsluckor och vad man inte riktigt förstår och kan fylla i dem. Lärarrollen tvingar en helt enkelt att arbeta med materialet på ett sådant sätt som forskningen visat på är effektivt för lärandet. De här teknikerna kan du naturligtvis utnyttja själv - till exempel genom att ibland studera i grupp. 

Vad ska man sikta på för betyg i en kurs?

Det här är en fråga som inte är så ovanlig att den dyker upp. På KTH använder vi en graderad betygsskala med godkända betyg från E till A där betyg E är precis godkänt.

Ett betyg i en kurs skall avspegla ungefär (det kan aldrig bli en exakt vetenskap) hur väl man förstått och behärskar ämnet. Med det som utgångspunkt kan det vara lämpligt att satsa på att nå betyg C/B i de flesta kurserna. Det ger dig både en marginal när du skall klara examinationen i kursen men också tillräckliga förkunskaper för att klara efterföljande kurser på ett bra sätt. Erfarenhetsmässigt så leder en strategi att bara klara kurserna med minsta möjliga marginal, dvs. betyg E, ofta till problem i längden då kunskapskedjan förr eller senare brister. Därmed inte sagt att ett eller några E bland betygen är en katastrof eller ens ett problem.

Ur ett arbetsgivarperspektiv är det ofta intressant att se att man har hyggliga betyg (C-A) i de ämnen som är viktiga för de arbetsuppgifter man kommer att ha samtidigt som man lyckats slutföra sin utbildning (sitt stora projekt) på rimlig tid.

Före, under och efter

Före, under och efter är tre nyckelord som man kan använda för att bygga en bra studieteknik på. Det handlar om att man måste ha strategier för hur man:

• förbereder sig före ett lärandetillfälle
• vad man gör under lärandetillfället
• hur man bearbetar lärandetillfället efteråt

Ett lärandetillfälle på KTH kan vara allt från en hel utbildning till en kurs, enstaka föreläsning eller laboration.

Använd kursernas lärandemål - gör en IPL

På KTH har alla kurser lärandemål som visar vad du som student förväntas kunna efter en kurs. Lärandemålen kan vara graderade så att de avspeglar vad man behöver kunna för att nå olika betyg. Lärandemålen hittar du om du letar upp kursplanen som du hittar i kurskatalogen på webben .

Bäst nytta av kursens lärandemål får du om du läser igenom kursplanen och lärandemålen innan eller tidigt i kursen. Då kan du använda lärandemålen för att planera dina studier. Ett sätt att strukturera detta är att för varje kurs skapa ett dokument där man listar kursens lärandemål, vad det finns för resurser man kan använda för sitt lärande och hur man skall kunna visa (vad man skall kunna göra) att man nått varje mål. Ett utkast till en sådan plan hittar du här: Individuell Plan för Lärande.docx (den här planen delar upp kursmålen i tre kategorier - det behöver inte vara så att den uppdelningen är tydlig i kursplanen för varje enskild kurs)

Skaffa kurslitteraturen

I de flesta kurserna använder man en eller flera böcker som kurslitteratur. Litteraturen listas i kursplanen. Som student kan det vara frestande att försöka optimera sin ekonomi genom att inte skaffa kurslitteraturen. I mina ögon är det dumt. Kurslitteraturen behöver inte vara dyr:

• du kan ofta låna den gratis på KTHB om du är ute i god tid
• engelskspråkig litteratur finns ofta att köpa som begagnad på sajter som t.ex amazon.co.uk
• studentsektionerna ordnar ofta bokbytardagar där du kan köpa/sälja kurslitteratur
• Kårbokhandeln har ofta rimliga priser på litteratur

Ett annat argument för att inte skaffa kurslitteraturen kan vara att man tror att man kan hitta motsvarande information på Internet. Det stämmer att man kan hitta mycket information på Internet men det kan vara svårt att värdera den information man hittar, det kan vara svårt att hitta informationen samlad och den information man hittar kanske inte är anpassad för undervisning. Kurslitteraturen å andra sidan är både kvalitetsgranskad och oftast anpassad för undervisning. Men det finns en hel del bra sajter på Internet, framför allt nätbaserade kurser och föreläsningar, som man kan använda som komplement i sina studier.

Det sista argumentet som man kan höra för att inte skaffa kurslitteraturen är att man kan klara kursen ändå. I vissa fall är det möjligt men man kan inte förutsätta att man ska kunna få all information förmedlad via föreläsningar och övningar. Inte heller att man kan få alla detaljer och det fulla djup i kunskapen som man kan få via kurslitteraturen.

Allt talar alltså för att du ska skaffa kurslitteraturen. Och om du gör det så kan du också förbereda dig bättre före föreläsningar och övningar.

Läs i förväg

En del i en bra studeteknik är att förbereda sig före ett lärandetillfälle. Det kan handla om att man läser igenom kursplanen innan man börjar på en kurs eller att man läser igenom avsnitten i kursboken innan en föreläsning. Målet är inte att du ska lära dig allt kursen eller föreläsningen kommer att handla om i förväg. Men om du bekantar dig med de begrepp, ord och områden som kommer att behandlas så underlättar du din inlärning. Vårt närminne klarar inte att hålla fler än 6-7 nya begrepp samtidigt. För att skapa plats för fler begrepp måste man antingen föra över dem till långtidsminnet och man inte gör det så kommer man bara att putta ut begrepp ur närminnet för att få in nya. Läser du i förväg så förbereder du dig mentalt på vad som kommer och du slipper sitta och fastna på att försöka uppfatta alla nya ord och begrepp som staplas upp under t.ex. en föreläsning.

Läser du före så kommer du att kunna studera effektivare och lära dig mer på kortare tid. Men man skall vara medveten om att det för många kan kännas svårt att klara att läsa i förväg för att man inte klarar att planera sin tid eller för att man prokrastinerar.

Gå på föreläsningar och övningar

Ett bra tips - specielt för dig som är relativt ny på utbildningen eller inom ett område - är att gå på föreläsningar och övningar även om de inte är obligatoriska. Det ger dig en struktur i dina studier och hjälper dig att planera vad du bör göra före, under och efter lärtillfällena. Föreläsningar och övningar presenterar ofta kunskapen på alternativa sätt och kan ge dig kompletterande eller alternativ information som inte finns i kurslitteraturen.

Vad du inte ska göra under en föreläsning eller övning är att sitta och försöka multi-taska med din dator eller smartphone. Forskningen visar att våra hjärnor inte klarar att multi-taska även om vi själva kanske tror det. Den tekniska utvecklingen inom ICT-området har helt enkelt gått mycket snabbare än evolutionen. Att multi-taska visar också på bristande respekt både för dina studiekamrater och för läraren.

Planera

Planering är A och O för att lyckas med studierna på KTH. En femårig utbildnig är ett stort projekt som kräver noggrann planering för att du skall lyckas med det. Genom programdesignen och de kurser du läser får du en struktur i din utbildning. Men din förmåga att själv planera hur du skall studera för att klara varje kurs, period och termin är ofta det som avgör hur du kommer att lyckas.

När du gör din planering för en kurs är det bra att utgår från lärandemålen i kursen och bryta ner dem till mindre delmål. Ett mål bör vara begränsat i tid och omfattning och man måste kunna mäta om man nått målet.

Bra delmål för studier är att man ska förstå något

Sämre eller direkt dåliga delmål kan vara att man ska plugga X timmar eller att man ska lösa Y st. typtal på en viss tid. Det spelar helt enkelt mindre roll hur mycket tid du investerar eller hur många tal du löser om du ändå inte förstår. Det går helt enkelt inte att ersätta kvalitet med kvantitet i studierna.

Se också till att göra en realistisk planering med reservtid i slutet. Sätt av tid för de aktiviter du behöver för att må bra - som att träffa vänner eller träning. Och belöna dig själv när du når dina mål för studierna!

Våga fråga

Vi lärare är till för att underlätta för dig att lära dig. Så våga fråga om det är något du inte förstår! Den enda som förlorar tid av sitt liv och förlorad förståelse om du inte vågar fråga är du själv. I många fall är man inte ensam om att inte ha förstått något - ofta är ni flera som har samma fråga. Om läraren inte får någon återkoppling i form av frågor eller synpunkter från studenterna är det omöjligt för honom/henne att förstå vad du som student uppfattar som svårt. Faktum är att det värsta som finns för en lärare är en klass som sitter tyst.

Att förbereda sig inför examination - tentaplugg

Det enkla rådet är att planera dina studier så att du kan det du behöver kunna i god tid innan examinationen så du kan komma utvilad och väl förberedd. Tentapluggande som går ut på att tokplugga in i det sista brukar inte leda till de bästa resultaten och gör ofta att kunskapen försvinner lika fort som man bankade in den. Och det leder ofta till problem längre fram. 

Learn to write - write to learn

Att lära sig skriva och uttrycka logiska resonemang på ett klart och begripligt sätt är viktigt för en ingenjörsstudent. Inte bara för att det behövs i yrkeslivet utan för att det också kan underlätta dina studier. Den forskning som finns kring lärande visar att bästa sättet att lära sig (dvs. då man lär sig som mest) är när man lär sig något för att själv kunna undervisa andra. Ett bra sätt att kontrollera om man förstått något är om man kan förklara det på ett enkelt (men inte förenklat) och tydligt sätt. Ett sätt att göra det är att skriva förklaringar eller sammanfattningar för sig själv.

Hitta rätt sammanhang att studera i

Var, när och i vilket sammanhang du studerar mest effektivt är individuellt. Det kan också bero på ämnet och uppgiften. Viktigt är att du själv förstår hur du studerar mest effektivt och att din omgivning förstår och respekterar att ditt fokus är att du studerar.

Många upplever också att det är bra att studera i grupp. För att det skall fungera bra krävs att man har en gemensam förståelse i gruppen för vad man vill uppnå med att studera tillsammans. Fördelarna med att studera i grupp är att man kan hjälpas åt att lösa problem och att man kan lära sig mycket på att förklara något för andra. En fara med att studera i grupp är om man själv hela tiden är den som de andra i gruppen får förklara för - då lär man sig inte lika mycket.

Din värsta fiende är du själv - Prokrastinering

Prokrastinering är en ganska vanlig företeelse, speciellt vid akademiska studier. Prokrastinering innebär helt enkelt att man skjuter upp något som man borde eller måste göra för att det känns obehagligt eller svårt och att man istället gör något helt annat. Att undika det obehagliga och svåra är en ganska naturlig mänsklig reaktion som man måste vara uppmärksam på.

Prokrastineringsbeteenden kan vara att man umgås med vännerna, surfar eller gör något annat istället för att studera fast man vet att man borde göra det istället. Ofta kan det handla om att man gör något som man inte skulle prioritera i andra sammanhang som att läsa reklamen, städa fast man inte behöver det eller stryka skjortorna.

För att minska risken att prokrastinera är det bra att:

• göra en plan för studierna och följa den
• lära sig känna igen sina prokrastineringesbeteenden så man kan undvika dem
• och/eller studera i grupp så att grupptrycket hindrar att man prokrastinerar

Tillåt dig vara stolt över det du lärt dig

Titta inte bara framåt i dina studier! Gör man det är det lätt att bara se alla utmaningar man står inför. Ta dig istället tid att blicka bakåt och fundera över vad du faktiskt lärt dig och hur du utvecklats under dina studier. Och belöna dig själv för vad du uppnått.