GRIT: Gräsrotsinitiativ för energiomställning – effekter, hinder och framgångsfaktorer
Det här projektet undersöker klimatinitiativ som kommer från medborgarna. Projektet tittar närmare på potentiellt framgångsrika gräsrotsinitiativ i städerna Göteborg och Berlin, två städer med både ambitiösa klimatmål och starka sociala rörelser, och fokuserar på områdena energiförsörjning, trafik, mat och varukonsumtion. Syftet med projektet är att bidra med ökad kunskap om faktorer som gör att gräsrotsinitiativ får genomslag och därigenom kan bidra till en bred klimatomställning.
Runt om i världen växer gräsrotsinitiativ för att ställa om till sätt att leva där var och en inte lämnar större klimatfotavtryck än klotet kan bära. Initiativen kan vara leverantörer av tjänster, exempelvis vindkraftsel eller matåtervinning, eller syftar till förändrade vardagspraktiker, som att cykla eller reparera. Det görs i syfte att tjäna egna och andra medborgares ekonomiska eller sociala intressen, samtidigt som miljön förbättras.
I arbetet med hållbar utveckling finns en lång tradition av forskningsfokus på tekniska lösningar, offentliga styrmedel och ekonomiska modeller, medan det har forskats betydligt mindre om civilsamhällets påverkanskraft. Projektets syfte är att genom en omfattande empirisk studie och med beaktande av tidigare forskning ta ett helhetsgrepp på frågorna om och hur gräsrotsinitiativ kan bli framgångsrika i att bidra till energiomställningen.
Projektet undersöker gräsrotsprojekt i städerna Göteborg och Berlin som når ut till många människor och bidrar till uppskalningar/generaliseringar utöver det egna projektet. Projekten vi undersöker ska sträva efter policyförändringar i den formella klimatpolitiken.
Projektet ställer följande frågor: Vilka faktorer underlättar och försvårar för gräsrotsinitiativ att genomföra och sprida sina idéer och handlingssätt samt till uppskalning och generalisering utöver det egna projektet? Hur kan initiativen bidra till att minska klimatfotavtrycken för dem som engagerar sig i dem och undvika rekyleffekter? Under vilka omständigheter leder deltagande i initiativen till att de börjar ställa krav på policyförändringar inom energi- och klimatpolitiken, och vad krävs för att de ska lyckas i det uppsåtet? Vad kan svenska aktörer (främst gräsrotsinitiativ, kommuner och myndigheter) lära av erfarenheterna i Berlin och Göteborg för att ytterligare påskynda energi- och klimatomställningen i Sverige?
Projektperiod: 2020-2022
Deltagande universitet: Göteborgs universitet, Uppsala universitet, Linnéuniversitetet
Finansiering: Energimyndigheten, Formas