Till innehåll på sidan

Magnus - doktorand på KTH i Kista

Magnus kom från Norge till Kista som en av de första studenterna på Mikroelektronik när programmet startade 2002. Efter en kort vända hem till Norge är han fortfarande kvar i Kista och arbetar i dag som doktorand.

Magnus Berntsen
Magnus i labbet med experimentutrustningen BALTAZAR

Varför sökte du till Mikroelektronik?

Det var min pappa som tipsade mig om KTH i Kista och programmet. Jag tyckte att det var spännande med ett program som finns mitt i ett stort teknik- och industrikluster. Sedan hade programmet också många intressanta kurser och framför allt många kurser i fysik. Det var enligt min mening också ”rätt” sorts fysikkurser med kurser som fokuserar på materialfysik, optik och kvantfysik, vilket fascinerar mig väldigt mycket.

Vad var det bästa med utbildningen?

Jag tyckte att kurserna var väldigt bra. Det var också trevligt att få vara med från programmets start. Vi var 35 studenter som började samtidigt och vi fick en mycket bra stämning i klassen. Vi blev ett bra gäng som höll ihop.

En annan mycket positiv sak var kontakten med våra lärare. Lärarna hade mycket kontakt med oss studenter och de var intresserade av att veta vad vi tyckte om kurserna. Jag kände att de lyssnade och att vi studenter fick vara med och påverka vår utbildning.

I dag är du kvar här i Kista; hur fick du jobbet som doktorand?

Efter examen åkte jag till Norge och jobbade i ett år, men mitt forskarintresse växte hela tiden. Jag kontaktade några gamla lärare för att ta reda på om det fanns någon möjlighet att bli doktorand. Efter några samtal fick jag kontakt med professor Oscar Tjernberg som sökte en doktorand och jag flyttade tillbaka till Kista.

Egentligen visste jag inte riktigt vad jag hade tackat ja till, för det var inte helt specificerat vad jag skulle göra. Det jag visste var att det på något sätt hade med materialfysik att göra, men i övrigt var det väldigt öppet för mig att själv hitta en inriktning.

Vilken inriktning har det blivit för din forskning?

Min forskargrupp jobbar inom området materialfysik. Vi studerar bland annat materials elektriska och magnetiska egenskaper och hur dessa egenskaper kan förklaras utifrån hur elektronerna i materialen samverkar. Ett specifikt område som vi forskar mycket på är högtemperatursupraledning. Materialen som hör till denna grupp karakteriseras av att de kan leda ström utan elektrisk motstånd. Kunskap om elektroners samverkan och fördelning i materialen är nyckeln till att förstå denna konstiga materialegenskap. Genom vår experimentella verksamhet som omfattar experiment med elektronspektroskopi kan vi få direkt information om just elektronfördelningar och strukturer.

Hur ser en vanlig dag ut för dig?

Just nu jobbar jag mycket med BALTAZAR som är namnet på vår nya experimentutrustning. Med hjälp av BALTAZAR kan vi mäta elektronstrukturer i material på ett mer avancerat sätt än vad man har kunnat tidigare, men BALTAZAR har lite inkörningsproblem. Vi gör en hel del kalibreringsexperiment och tester för att få den att fungera optimalt. Med andra ord, det blir mycket labbarbete för min del just nu, men det är otroligt lärorikt och spännande.

Vad är det roligaste med ditt arbete?

Det är blandningen av praktik och teori. Jag gör en hel del praktiskt mätningsarbete med Baltazar och andra labb i Europa, och för att förstå fysiken bakom måste jag läsa böcker, artiklar och gå kurser. Jag får helt enkelt möjligheten att fördjupa mig inom ett ämne.

Som doktorand går jag även kurser och så undervisar jag. Studenter på Mikroelektronik kommer att träffa mig i bland annat kurserna Statistisk fysik och Vågrörelse och termodynamik. Undervisningen är en del i mitt arbeta som jag verkligen gillar – det är kul att möta studenterna.

Har du några tips till den som funderar på att läsa Mikroelektronik?

• Programmet passar utmärkt för om du är intresserade av fysik och matte.

• Första tiden på utbildningen upplevde jag att tempot var snabbare än på gymnasiet. Det är viktigt att hänga med från början och kämpa sig upp för den första backen. När man väl har tagit sig upp för branten så lär man sig att hantera studiemängden, så efter ett halvår känns studierna mycket lättare.

• Försök att knyta kontakter med både studenter och lärare under studietiden. När du sedan är i arbetslivet kan du ha stor nytta av dina gamla klasskamrater.