Till innehåll på sidan

Så har pandemin påverkat arbetet i svenska företag

Bilden föreställer kontorsmiljö där en del av skrivborden är tomma.
Tjänstemannasektorn kommit långt med ett flexibelt arbete, visar studien. Foto: Unsplash
Publicerad 2021-06-07

Forskare vid KTH har studerat hur covid-19 påverkat anställda i företagen Castellum och Scania. En av slutsatserna så här långt är att flexibelt arbete kommer att bli det nya, normala.

Under snart ett och ett halvt års tid har många tusentals svenskar flyttat hem för att jobba. Det väcker frågan hur arbetsplatser kan ta lärdom av det omställningsarbete som skett i samband med covid-19. Ett exempel är att utveckla förmågan att hantera en ökad flexibilitet för de anställda.

Porträtt på Andrea Eriksson.
Andrea Eriksson, ergonomiforskare på KTH.

Andrea Eriksson  och Anna Williamsson , båda två forskare i ergonomi på KTH, påbörjade forskningsarbetet med att intervjua nyckelpersoner i de båda företagen, som chefer och arbetsmiljöansvariga.

– En sak som verkligen är uppenbart är att pandemin har påverkat arbetslivet. Och kommer påverka det framöver. I intervjuerna vi har gjort så framkommer det att flexibelt arbete kommer att bli det nya, normala, säger Andrea Eriksson.

Arbetsuppgifterna styr närvaron

Hon berättar att hemarbete fram till pandemins utbrott inte var särskilt vanligt förekommande i de båda företagen. Det var begränsat både ur ett policyperspektiv och arbetskulturellt.

– Nu har cheferna insett att mycket av arbetet går lika bra att utföra hemifrån. Den generella uppfattningen är att allt fungerat mycket bättre än förväntat. De intervjuade ser flexibelt arbete där arbetsuppgift styr graden av bundenhet till kontoret som en självklarhet när vi går in i detta nya normala.

I ett av företagen har de intervjuade berättat att de i högre utsträckning än tidigare ska kunna arbeta när, hur och var som helst. I det andra bolaget vet man att man vill ha ett mer flexibelt arbete än tidigare, men vill hitta de rätta formerna för det. Den digitala kompetensen har ökat rejält, delvis genom ett trial and error-förfarande där tips och trix från kollegor gjort att man vågat testa nya digitala arbetssätt.

IT har fungerat över förväntan

Nästa steg i forskningsarbetet är att genomföra en enkätundersökning med alla anställda i Castellum och ett urval av avdelningar på Scania. Redan nu kan forskarna skönja vad som kan främja respektive hindra ett mer flexibelt arbete i framtiden ur ett tids- och rumsmässigt perspektiv.

– Cheferna upplever att medarbetare haft stor förståelse med den ovisshet som rått. Och stödfunktioner som it har fungerat, faktiskt över förväntan. Bland nackdelarna har det funnits en saknad bland cheferna för tydligare riktlinjer för att kunna leda flexibelt arbete.

Andrea Eriksson tillägger att tjänstemannasektorn kommit längre med ett flexibelt arbete än till exempel produktionssektorn. Nästa steg är att även produktionen behöver digitaliseras. Så att de som arbetar här kan komma med i den digitala gemenskapen som följt pandemin. Vissa yrkesgrupper kan känna sig glömda, och det har lyfts i företagen att det är viktigt med ett rättvisetänk.

Om vi zoomar ut; är era forskningsresultat så här långt giltiga ur ett större, nationellt perspektiv?

– Relativt väl, tänker jag. Om man utgår från traditionellt arbete i liknande industriföretag, eller där arbetskulturen är att befinna sig fysiskt på arbetsplatsen och jobba. Och det är ganska vanligt att många företag har det synsättet.

För mer information, kontakta Andrea Eriksson, 08-790 98 04 eller andrea4@kth.se

Peter Ardell

Fakta

  • Projektet genomförs i samarbete mellan KTH, RISE IVF AB, Göteborgs universitet och två privata företag. Dessa två är fastighetsbolaget Castellum och lastbilstillverkaren Scania.
  • Forskarna har fått 4,6 miljoner kronor i anslag från AFA försäkring för studien om följderna av hemarbete under pandemin.
  • Projektet startades i januari 2021 och kommer sträcka sig över tre år.
Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2021-06-07