Om 12 dagar, den 22 september, presenteras regeringens budgetproposition i riksdagen och som brukligt är kommer det en rad nyheter veckorna innan propositionen görs offentlig. En sådan nyhet presenterades idag om satsningar inom AI och data för både välfärd och konkurrenskraft.
En satsning med bäring på relationen mellan universitet och omgivande samhälle är den AI-fabrik som ska byggas upp i Linköping med finansiering från Vetenskapsrådet och Vinnova. Satsningen på en AI-verkstad för offentlig sektor och på en så kallad AI-sandlåda, där företag och kommuner ska kunna testa sina AI-lösningar i en säker miljö innan de börjar användas, är båda områden där det vore i högsta grad naturligt att samverka med universiteten.
Den sedan tidigare presenterade forsknings- och innovationspolitiska propositionen innebär också flera större satsningar inom AI-området både via så kallade strategiska forskningsområden och via satsningar på excellenskluster. Det är väl också troligt att AI kommer att vara en viktig del av det kommande tionde ramprogrammet inom EU.
Det tycks som att en del av de förslag som AI-kommissionen la fram i delar realiseras via de olika initiativen som regeringen har tagit eller planerar att presentera. Det är bra. Från min horisont är det dock viktigt att inte glömma behoven av att kompetensförsörja det breda fältet av yrken där AI kommer att vara en grundläggande kompetens. Liksom att möjliggöra långsiktiga satsningar för kunskapsuppbyggnad och forskning inom AI.
Det behöver väl knappast sägas att AI är en del av ingenjörsvetenskapen både i termer av nya produkter och nya tekniska lösningar, men också en del av nya sätt att bedriva den mest avancerade vetenskapen framåt. Att AI är överallt är förstås en utmaning när regeringen ska göra riktade satsningar men, som sagt, universiteten måste vara med! Det gagnar alla.
