För knappt två år sedan beslutade universitetsstyrelsen att KTH:s campus skulle bli tre i stället för fem. Nu är omlokaliseringen av verksamheten slutförd och på våra campus i Flemingsberg och vid Valhallavägen är det mer liv och rörelse än någonsin.

Det är en bit över 2 000 fler studenter på KTH Campus och drygt 200 fler medarbetare. Miljöerna blir tätare, lite mer intensiva och jag tror att många märker att fler människor rör sig i området. På många sätt är detta positivt och våra campus blir än mer levande. Sedan har det förstås också varit en utmaning att skapa plats till all verksamhet, inte minst utbildningssalar, samtidigt som vi har en toppnotering för antal studenter denna höst. Kommande terminer kommer antalet studenter minska som en följd av regeringens allmänna neddragningar av lärosätenas utrymme för utbildning.

Vi behöver se över antalet studieplatser för våra studenter och se hur vi på bästa sätt nyttjar både öppna ytor och seminarierum, och hur vi kan skapa och underlätta för så kallade maker-miljöer. Samtidigt sker investeringar på våra campus för att bygga attraktiva miljöer för studenter och medarbetare. En förhoppning framöver är att det går att hitta bättre sätt för lokaldelning med universiteten som finns i vår närhet. Samarbete med både lärosätena och den helt dominerande fastighetsägaren Akademiska Hus är liksom tidigare mycket viktigt.

Samverkan med våra strategiska partner i både Södertälje och Kista utvecklas och är förstås fortsatt centralt för såväl forskningen som kompetensförsörjningen runt om i hela vår region. KTH har också initierat en satsning på lokala lärcentra i Norrtälje, Nynäshamn och Södertälje. Det ser ut att bli en riktigt bra verksamhet med stor efterfrågan på behörighetsgivande utbildning från studenterna.

Även för de utbildningsprogram som flyttats har söktrycket utvecklats positivt eller till och med mycket positivt. Flytten har också varit underlag för en mer strategisk diskussion om KTH:s samlade utbildningsportfölj vilket gjort att en del program förnyats och förändrats som en konsekvens av omlokaliseringen.

Det har varit en pressad tidtabell och många anpassningar och diskussioner längs vägen innan flyttlådorna har packats och den faktiska flytten har kunnat genomföras. Detta hade inte varit möjligt utan alla de goda krafterna som har samverkat. Jag vill därför passa på att tacka alla medarbetare vid institutioner, avdelningar och verksamhetsstöd som har bidragit till att vi snart kan säga att flyttprojektet i sin helhet är genomfört.

KTH tar nu nästa steg för framtidens utbildning, forskning och samverkan.

Om 12 dagar, den 22 september, presenteras regeringens budgetproposition i riksdagen och som brukligt är kommer det en rad nyheter veckorna innan propositionen görs offentlig. En sådan nyhet presenterades idag om satsningar inom AI och data för både välfärd och konkurrenskraft.

En satsning med bäring på relationen mellan universitet och omgivande samhälle är den AI-fabrik som ska byggas upp i Linköping med finansiering från Vetenskapsrådet och Vinnova. Satsningen på en AI-verkstad för offentlig sektor och på en så kallad AI-sandlåda, där företag och kommuner ska kunna testa sina AI-lösningar i en säker miljö innan de börjar användas, är båda områden där det vore i högsta grad naturligt att samverka med universiteten.

Den sedan tidigare presenterade forsknings- och innovationspolitiska propositionen innebär också flera större satsningar inom AI-området både via så kallade strategiska forskningsområden och via satsningar på excellenskluster. Det är väl också troligt att AI kommer att vara en viktig del av det kommande tionde ramprogrammet inom EU.

Det tycks som att en del av de förslag som AI-kommissionen la fram i delar realiseras via de olika initiativen som regeringen har tagit eller planerar att presentera. Det är bra. Från min horisont är det dock viktigt att inte glömma behoven av att kompetensförsörja det breda fältet av yrken där AI kommer att vara en grundläggande kompetens. Liksom att möjliggöra långsiktiga satsningar för kunskapsuppbyggnad och forskning inom AI.

Det behöver väl knappast sägas att AI är en del av ingenjörsvetenskapen både i termer av nya produkter och nya tekniska lösningar, men också en del av nya sätt att bedriva den mest avancerade vetenskapen framåt. Att AI är överallt är förstås en utmaning när regeringen ska göra riktade satsningar men, som sagt, universiteten måste vara med! Det gagnar alla.