KTH Logo

AI rusar fram medan lokalförsörjningen går i stå

Det är väl ingen som har missat att det pågår en AI-revolution i detta nu. Det är ett teknikskifte som kommer innebära stora förändringar även om vi just nu kan ha svårt att förstå intensiteten och magnituden av det som håller på att hända.

Så brukar det vara vid stora teknikskiften. När ångmaskinen, elektriciteten eller telefonen dök upp så var det också svårt att förutse vilken typ av samhällsförändring som var möjlig.

AI är å andra sidan inte nytt. Forskningen har pågått i decennier, men först under de senaste åren har tillämpningarna fått ett brett genomslag. Idag vet vi att också forskningens metoder kommer att förändras i grunden. Med hjälp av AI kan alltmer komplexa forskningsproblem formuleras och lösas allt snabbare. Stora mängder data kan hanteras snabbt och med tillgång till avancerad beräkningskapacitet kan vetenskapliga genombrott som annars skulle tagit åratal nu göras betydligt snabbare.

AI förändrar redan forskningens metoder och förutsättningarna för näringsliv och offentlig verksamhet. Komplexa problem kan analyseras snabbare, stora datamängder hanteras effektivare och nya produkter och tjänster växer fram i snabb takt.

Universiteten har en särskild roll i utvecklingen. Dels skapas den nya kunskapen som AI bygger på genom framgångsrik forskning, dels förändras både utbildning och forskning till sitt innehåll av AI. Vi måste vara i framkant av kunskapsutvecklingen och samtidigt hinna med att också studera och hantera de etiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna som teknikskiftet för med sig.

Helt plötsligt står universiteten mitt i en teknikkapprustning i en geopolitiskt orolig värld där vetenskap, diplomati och internationella konflikter blandas samman på ett sätt som varken politik, akademi eller näringsliv är vana vid att hantera. Därför krävs det en stringent men samtidigt agil och föränderlig analys och tydliga prioriteringar för att vi i Sverige och Europa ska kunna ta ansvar och skapa ett oberoende och en minska sårbarhet för vårt land.

Om jag hade skrivit om detta tema för ett år sedan, eller om ett år framåt i tiden, så skulle texten vara helt annorlunda än idag av den enkla anledningen att utvecklingen går så snabbt. Det är en slående skillnad mot ett annat tema som jag brukar skriva om; akademiska hus och universitetens lokalförsörjning. När det gäller den frågan så går det utvecklingen så långsamt att varje text på det temat tycks vara lika aktuell år efter år. Tänk om det kunde vara tvärtom 🙂

Utvecklingen tar knappast sommarledigt, men det hoppas jag att många av er får möjlighet att göra. Trevlig sommar från Almedalen!

KTH redo för Almedalsveckan

Snart är det dags för årets Almedalsvecka. Den 22-26 juni erbjuds närmare 3 000 programpunkter inom alla tänkbara policy- och politikområden. Eftersom det är valår i år så torde det vara ett litet extra fokus på utspel och positionering från partierna inför valrörelsen.

KTH är förstås på plats. Forskare från KTH deltar i många olika seminarier, panel- och rundabordssamtal, kopplat till KTH Center för totalförsvar, Cybercampus Sverige och i många andra sammanhang. Själv är jag med i ett antal programpunkter, tillsammans med Chalmers och Lunds universitet, med Karolinska Institutet och Stockholms universitet genom universitetsalliansen Stockholm trio och stiftelsen Stockholm Science City, plus en hel del annat arrangerat av andra organisationer.

Som vanligt är det en vecka fylld av samhällsdebatt, diskussioner och möten mellan alla de tusentals personer och organisationer som är på plats. I år kan vi som sagt räkna med att partierna försöker positionera sig inför valet. Frågor om kompetensförsörjning inom STEM, hur Sverige tar plats inom banbrytande teknologier, AI-revolutionen och Sveriges konkurrenskraft, innovationsförmåga och resiliens i en ny omvärld och inom ramen för Europeiska unionens politik är förhoppningsvis några av de frågor som lyfts upp – och som alla är av stort intresse för KTH.

Läs mer om KTH:s deltagande i Almedalen och se alla aktiviteter i Almedalens officiella program.

Höga hyror hotar Stockholms lärosäten

Glädjande nog så har regeringen fattat beslut om att föreslå ett resurstillskott till Kungl. Konsthögskolan om tre miljoner kronor i vårändringsbudgeten.

Detta görs för att minska konsekvensen av höga lokalkostnader. Det är bra. Men inte tillräckligt.

KTH har haft kostnadsökningar för hyrda lokaler på nästan 20 procent under åren 2021-2024 och vår snitthyra är nu runt 1 300 kr/m² högre än snittet i landet. I runda tal motsvarar det en lokalkostnad som är 280 miljoner kronor högre än riksgenomsnittet. Varje år!

Det är inte möjligt att bortse från det faktum att kostnaden för att driva ett universitet i huvudstaden är väsentligen högre än på andra platser i landet. KTH är dessutom på många sätt ett elituniversitet med högt söktryck och stor andel internationellt ledande forskning. Det är dags att slå en ring runt Stockholm och skydda huvudstadens lärosäten från den utarmning som nuvarande modell för lokalförsörjning innebär.

Det finns många sätt. Men att ge ett direkt ekonomiskt tillskott, så som man gjort för Kungl. Konsthögskolan, vore definitivt ett verksamt och träffsäkert sätt.

Quarnevalen – qul på KTH

Quarnevalen går genom Stockholm på lördag den 16 maj med start från KTH klockan 14:08.

Det är ett studentdrivet evenemang som äger rum vart tredje år och som engagerar mängder med studenter som arrangörer och deltagare. Dessutom är det lite av en folkfest både för allmänheten och för studenterna på KTH och våra grannlärosäten. Så ta gärna chansen att vara med och ta del av studenternas kreativitet, lekfullhet och alla ekipage längs kortegevägen som startar och slutar vid KTH Campus på Valhallavägen!

Studentlivet innebär hårda studier och en ständig strävan efter bra studieresultat, och så småningom examen. Men som student finns det också många möjligheter att engagera sig i en mängd andra aktiviteter; via studentkåren och dess sektioner, i spex, mottagningen för nya studenter och flera andra aktiviteter, till exempel Quarnevalen.

Allt runt omkring studierna bidrar till att tiden som student blir mer innehållsrik och utvecklande. Genom ett starkt engagemang i studentlivet så binds också studenterna samman, vilket bidrar till inkludering och trygghet på campus och bland studenterna i stort. Jag tror inte att vi alltid fullt ut förmår uttrycka vår uppskattning för de stora värden som studenterna skapar för varandra, för KTH och för framtiden.

Till alla som är på plats i Stockholm: Glöm nu inte att komma ut på stan och titta på Quarnevalen på lördag!

Viktiga steg för grön omställning

Jag hade igår det stora nöjet att uppvakta konungen på 80-årsdagen med en gåva i form av en nyinrättad gästprofessur vid KTH i grön omställning. Det har möjliggjorts med hjälp av generösa filantropiska donationer till KTH.

Grön omställning innebär att samhället ställer om till mer hållbara sätt att producera, resa, konsumera och använda energi genom att ersätta fossilbaserade råvaror för energiförsörjning med mer hållbara alternativ, att driva på elektrifieringen av samhället, minska avfall och öka de cirkulära flödena och att ta fram nya material och att utveckla moderna AI-verktyg för ökad hållbarhet.

Det långsiktiga målet är dels att minska utsläpp och minska resursförbrukning, dels att skapa ett samhälle där välstånd och utveckling kan fortsätta utan att skapa miljöskador eller överutnyttja naturresurser.

Modellen med en gästprofessur innebär att vi kan nå ut till flera olika forskningsområden på KTH och knyta framstående internationellt erkända forskare till våra framgångsrika forskningsmiljöer. Över tid kan vi stärka den samlade och gemensamma strävan som KTH har för att ta ledningen för en hållbar samhällsutveckling.

Climate Action Centre är KTH:s nav för forskning som har bäring på grön omställning och klimatåtgärder. Professuren kommer att knytas till det nätverk av forskning inom KTH som centret representerar. Climate Action Centre har också nyligen, tillsammans med Stockholms universitet och Karolinska Institutet, erhållit ett så kallat strategiskt forskningsområde, SFO, under rubriken Stockholm Centre for Climate Transition (ClimTrio).

Jubileumsprofessuren har möjliggjorts tack vare generösa donatorer, närmare bestämt Familjen Kamprads stiftelse, Erling-Persson Foundation, Arwidssonstiftelsen, IKEA Foundation, Beijerstiftelsen och Birgitta och Claes Dinkelspiel. Vi är otroligt glada och tacksamma över det!

Nästa år, 2027, fyller KTH 200 år och avsikten är att den första innehavaren av gästprofessuren ska vara på plats i tid till KTH:s akademiska högtid i april 2027. Jag ser fram emot att få välkomna den personen till vår gemenskap och, framförallt, att vi nu tar ytterligare ett viktigt steg för den gröna omställningen.