Det är väl ingen som har missat att det pågår en AI-revolution i detta nu. Det är ett teknikskifte som kommer innebära stora förändringar även om vi just nu kan ha svårt att förstå intensiteten och magnituden av det som håller på att hända.
Så brukar det vara vid stora teknikskiften. När ångmaskinen, elektriciteten eller telefonen dök upp så var det också svårt att förutse vilken typ av samhällsförändring som var möjlig.
AI är å andra sidan inte nytt. Forskningen har pågått i decennier, men först under de senaste åren har tillämpningarna fått ett brett genomslag. Idag vet vi att också forskningens metoder kommer att förändras i grunden. Med hjälp av AI kan alltmer komplexa forskningsproblem formuleras och lösas allt snabbare. Stora mängder data kan hanteras snabbt och med tillgång till avancerad beräkningskapacitet kan vetenskapliga genombrott som annars skulle tagit åratal nu göras betydligt snabbare.
AI förändrar redan forskningens metoder och förutsättningarna för näringsliv och offentlig verksamhet. Komplexa problem kan analyseras snabbare, stora datamängder hanteras effektivare och nya produkter och tjänster växer fram i snabb takt.
Universiteten har en särskild roll i utvecklingen. Dels skapas den nya kunskapen som AI bygger på genom framgångsrik forskning, dels förändras både utbildning och forskning till sitt innehåll av AI. Vi måste vara i framkant av kunskapsutvecklingen och samtidigt hinna med att också studera och hantera de etiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna som teknikskiftet för med sig.
Helt plötsligt står universiteten mitt i en teknikkapprustning i en geopolitiskt orolig värld där vetenskap, diplomati och internationella konflikter blandas samman på ett sätt som varken politik, akademi eller näringsliv är vana vid att hantera. Därför krävs det en stringent men samtidigt agil och föränderlig analys och tydliga prioriteringar för att vi i Sverige och Europa ska kunna ta ansvar och skapa ett oberoende och en minska sårbarhet för vårt land.
Om jag hade skrivit om detta tema för ett år sedan, eller om ett år framåt i tiden, så skulle texten vara helt annorlunda än idag av den enkla anledningen att utvecklingen går så snabbt. Det är en slående skillnad mot ett annat tema som jag brukar skriva om; akademiska hus och universitetens lokalförsörjning. När det gäller den frågan så går det utvecklingen så långsamt att varje text på det temat tycks vara lika aktuell år efter år. Tänk om det kunde vara tvärtom 🙂
Utvecklingen tar knappast sommarledigt, men det hoppas jag att många av er får möjlighet att göra. Trevlig sommar från Almedalen!
