Av alla förstahandssökande till civilingenjörsutbildningar i Sverige så söker 28,8 procent till KTH. En imponerande marknadsandel.

Men vi står inför en utmaning – regeringens beslut att minska takbeloppet för många lärosäten, bland annat KTH, de kommande åren påverkar möjligheterna för många studenter att börja sin akademiska resa.  Samtidigt har den svenska arbetsmarknaden ett stort behov av ingenjörer. Inom områden som hållbarhet, digitalisering, AI-utveckling och infrastruktur är teknisk kompetens viktig. Att KTH:s ingenjörsutbildningar har många sökande är därför naturligt, då utbildningen ger förutsättningar för framtida arbetsmöjligheter.

Nu behöver vi dock avgöra hur de minskade antagningstalen ska fördelas över olika utbildningar. Det påverkar inte bara de som idag hoppas på en ingenjörsutbildning, utan kan även få konsekvenser för samhället i stort. En mindre tillgång på utbildade ingenjörer kan med självklarhet på sikt påverka teknikintensiva branscher och deras utveckling.

Många argumenterar för att Sverige bör investera mer i ingenjörsutbildningar, särskilt inom områden där teknisk innovation är central. Istället för att minska utbildningsplatserna bör vi diskutera hur vi kan stärka kompetensförsörjningen och stödja svensk industri.

Oavsett vilka politiska beslut som tas framöver är intresset för att studera vid KTH fortsatt högt, och vi ser fram emot att välkomna de nya studenterna i augusti.

Dock är det kanske viktigare än någonsin att såväl över disciplins-, lärosätes-, lands-, som kompetensgränser samarbeta för att hitta lösningar på de komplexa utmaningar samhället har.

Samverkan kan till exempel se ut som inom universitetsalliansen Stockholm trio där vi tillsammans med Karolinska Institutet och Stockholms universitet arbetarinom utbildning och forskning och där våra olikheter kan sägas utgöra en av våra styrkor. Vi är olika till både storlek och inriktning, men kompletterar varandra och finns alla i vetenskaps- och innovationshubben Stockholm.

I höst startar vårt nya gemensamma och internationella masterprogram i biostatistik och datavetenskap som kommer generera en stor bredd i kompetensen hos våra studenter. Glädjande nog har söktrycket varit stort och liksom den tidigare gemensamma masterutbildning som vi har inom livsvetenskaper ger den här typen av satsningar definitivt mersmak. Kanske blir just denna mix av kompetens karaktäristiskt för framtidens studenter från Stockholm när de efterfrågas på den globala arbetsmarknaden.

Stockholm trio är sammantaget ett av världens främsta universitet med tillsammans 62 000 studenter och 17 500 anställda. Tillsammans svarar vi för nästan en tredjedel av Sveriges lärosätens forskning och forskarutbildning och knappt 20 procentav alla studenter i landet. Dessutom är vi grannar i Stockholm och har mer eller mindre sammanhängande campusområden.

Ett annat spännande samarbete är det vi har med fyra andra ledande tekniska lärosäten i Norden sedan snart 20 år tillbaka.  Nordic5Tech, eller N5T, är en strategisk allians mellan KTH, NTNU i Trondheim, Aalto i Helsingfors, DTU i Köpenhamn och Chalmers. Det är lärosäten som liknar varandra vetenskapligt och som vi delar många utmaningar med. Vi både kompletterar, stärker och inspirerar varandra inom forskning, utbildning och innovation. Inom N5T erbjuds bland annat gemensamma masterprogram, studentutbyten och gemensam portal för kurser inom forskarutbildning.

KTH och Aalto är också tillsammans med ytterligare sju universitet med i Unite! som är en del av EU:s satsning ”European University Initiative” (EUI). Inom Unite finns många möljigheter till studentutbyten och deltagande i program över hela Europa och internationella forskningssamarbeten.

Tillsammans med mer än 50 andra universitet som har teknisk-naturvetenskaplig inriktning i Europa är vi medlemmar i CESAER. Det är i första hand ett nätverk för opinionsbildning, politisk bevakning och debatt på den europeiska nivån. Utöver alla de ganska täta samarbete som vi har i Sverige, Norden och Europa så har vi också strategiska samverkansavtal med ett begränsat antal universitet runt om i världen.

Universitetssamarbeten är, som sagt, viktiga för KTH och jag hoppas vi kan fortsätta att utveckla dessa på ett strategiskt sätt med tydliga syften och effekter!

Men vad och hur forskningen blir kvalitativt starkare genom att ha utbildning och studenter nära sig är en annan fråga som oftast lämnas därhän. Är det lika självklart att forskningen ska vara utbildningsanknuten som att utbildningen ska vara forskningsanknuten? Att ha unga och ifrågasättande människor i sin närhet är aldrig en nackdel, men hur gagnar det forskningen och hur kan växelspelet mellan utbildning och forskning utvecklas så att lärare, forskare och studenter behöver varandra.

Dessa frågor var föremål för debatt på Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) förra veckan där jag deltog. Den tog sin utgångspunkt i en rapport som KVA nyligen presenterat. Rapporten handlar om hur utbildning och forskning kan gå hand i hand i högskolelandskapet i Sverige i dag- eller snarare om hur forskning och utbildning inte gör det.

Ett förslag i rapporten är att större forskningssatsningar också ska åtföljas av satsningar på att utveckla utbildningsmiljön. Det är ett intressant och nydanande förslag som skulle innebära att forskningssatsningar bör göras så att också utbildningen gynnas genom att till exempel knyta utvecklingen av masterprogram till forskningsfinansiering.

För ett forskningsintensivt universitet som KTH vore detta en positiv utveckling. Det skulle innebära att vi skulle få större möjligheter att arbeta med att skapa kompletta akademiska miljöer och också på ett bättre sätt kunna dra nytta av de fördelar som följer av utbyggnaden av framgångsrika forskningsmiljöer. Ett centralt argument för att koppla utbildning till forskningsfinansiering är att det är via utbildning som vi allra snabbast kan få genomslag för den allra senaste och mest avancerade forskningen.

Jag ser fram emot att få fortsätta denna diskussion i andra sammanhang och att få fler tillfällen att betona betydelsen av närheten mellan forskning och utbildning. Det är självfallet viktigt att i sammanhanget återigen ta upp frågan om ett samlat anslag för forskning och utbildning (så som fallet är i många andra länder, inte minst i Norden) för att också i styrsystemet betona att forskning och utbildning hänger ihop. Det är trots allt det som gör oss till ett universitet.

I vårt alumnnätverk ingår 32 000 personer i något av våra 19 chapters runt om i världen.

Omkring 23 procent av KTH:s alumner har etablerat sig utomlands. Enligt en karriärenkät från 2021 som gjorts på KTH har ungefär var femte nyutexaminerad student valt att bosätta sig utomlands de senaste tio åren. Enligt samma enkät är det också en dröm för väldigt många fler. Världen har krympt samtidigt som samhällsutmaningarna blir allt mer komplexa – det vill säga våra före detta studenter gör stora insatser runt om i världen och kanske att hemmet i allt högre grad än för bara 20 år sedan är där jag väljer att arbeta och göra karriär – oavsett land och världsdel.

Det visar inte bara att våra studenter är väl gångbara på den globala arbetsmarknaden utan det speglar även KTH:s internationella status som universitet.

I början av maj var vi på delegationsresa i USA och fick möjlighet att träffa alumner i innovationernas Mecka Silicon Valley i San Fransisco. Det ena av våra två chapters i USA, det andra är i New York.

Det gjorde mig både stolt och rörd att träffa så engagerade och inspirerande människor som brinner för sitt Alma mater. Många av de som vi träffade arbetar för de stora techbolagen eller globala svenska företag med verksamhet i USA.

KTH har satsat på närmare 200 fristående kurser som man kan söka till för att att få det senaste inom ett visst område och uppdatera sina kunskaper för att stå sig väl i konkurrensen eller lära sig mer och inspireras där nyfikenheten får styra. Variationen är stor mellan kurserna- en del har lockat många fler än det finns platser och med andra är det tvärtom. Den mest populära kursen är programmering i Python, BB1000, där 931 personer sökt till de till hundra platserna.

Siffrorna inför hösten visar bland annat också att KTH:s civilingenjörsutbildningar fortfarande är mest eftertraktade även om det minskat något från i fjol. I år har 4995 personer sökt till dem och arkitektur mot 5105 förra hösten.

Fördelningen mellan könen bland de sökande ser ut i stort sett som tidigare där andelen kvinnliga förstahandssökande ligger strax över 30 procent av de sökande. Intresset för att läsa datateknik och elektroteknik ligger lägre medan till bioteknik och kemiteknik är andelen kvinnliga förstahandssökande något fler.

Livslångt lärande innebär att man vidareutbildar sig under ett aktivt yrkesliv. Det kan vara i form av kortare kurser eller längre program. Syftet kan vara att uppgradera sina kunskaper utifrån aktuellt kunskapsläge inom det område där man är verksam eller så kan det handla om att helt eller delvis byta område, få ett lyft i karriären och göra sig mer attraktiv på arbetsmarknaden. KTH kommer att kontinuerligt utveckla ett utbud som syftar till att nå just den här målgruppen av studerande som väljer att (åter)komma till högre studier när man är lite äldre.

Genom det nya omställningsstudiestödet så har möjligheterna att studera senare i livet förbättrats avsevärt. Omställningsstudiestödet är översökt men kommer samtidigt att byggas ut över de kommande åren så att det förhoppningsvis blir en bättre balans. Även för vår del innebär det att utbudet inom livslångt lärande troligen kommer att bli än viktigare framöver.

Det blir viktigt att också balansera mellan det som brukar kallas up-skilling och re-skilling i utbudet. Det vill säga ska vi i första hand arbeta för att personer med en tidigare examen inom till exempel ingenjörsområdet får en bättre möjlighet att utvecklas i sitt yrke eller ska vi se till att de som saknar ingenjörsvetenskaplig utbildning får möjlighet att tillgodogöra sig sådana kunskaper på vad som kanske är mer av instegsnivå? Det finns förstås många möjligheter att KTH ska vara en viktig aktör i denna diskussion framöver.