KTH Logo

Quarnevalen – qul på KTH

Quarnevalen går genom Stockholm på lördag den 16 maj med start från KTH klockan 14:08.

Det är ett studentdrivet evenemang som äger rum vart tredje år och som engagerar mängder med studenter som arrangörer och deltagare. Dessutom är det lite av en folkfest både för allmänheten och för studenterna på KTH och våra grannlärosäten. Så ta gärna chansen att vara med och ta del av studenternas kreativitet, lekfullhet och alla ekipage längs kortegevägen som startar och slutar vid KTH Campus på Valhallavägen!

Studentlivet innebär hårda studier och en ständig strävan efter bra studieresultat, och så småningom examen. Men som student finns det också många möjligheter att engagera sig i en mängd andra aktiviteter; via studentkåren och dess sektioner, i spex, mottagningen för nya studenter och flera andra aktiviteter, till exempel Quarnevalen.

Allt runt omkring studierna bidrar till att tiden som student blir mer innehållsrik och utvecklande. Genom ett starkt engagemang i studentlivet så binds också studenterna samman, vilket bidrar till inkludering och trygghet på campus och bland studenterna i stort. Jag tror inte att vi alltid fullt ut förmår uttrycka vår uppskattning för de stora värden som studenterna skapar för varandra, för KTH och för framtiden.

Till alla som är på plats i Stockholm: Glöm nu inte att komma ut på stan och titta på Quarnevalen på lördag!

Tillskott till utbildning litet steg i rätt riktning

Vårändringsbudgeten som presenterades den 13 april innehöll ett välkommet tillskott till vårt utbildningsuppdrag om 14,4 miljoner kronor för 2026 och det dubbla för kommande två år. Argumentet är att det behövs fler civilingenjörer på svensk arbetsmarknad.

Det är extra medel på knappt en procent till vårt takbelopp och gör att vi får ett tillskott för att kunna genomföra vårt utbildningsuppdrag. Vi har annars kämpat med att minska antalet studenter för att anpassa oss till ett krympande utbildningsuppdrag.

Med detta blir minskningen något lindrigare, men det är fortfarande förstås en minskning av antalet studenter inom civilingenjörsutbildningarna jämfört med närmast föregående år.

Trots detta så är det ändå välkommet att regeringen gör denna prioritering. Det visar att man har en förståelse för behoven och de möjligheter som vårt höga söktryck innebär för att ge fler unga chansen till högre utbildning.

Vi har i vårt budgetunderlag hävdat att behovet är långt större än de 14,4 miljonerna (eller 28,8 som det blir nästa år) men det är ändå ett steg i rätt riktning. Det är min förhoppning att frågan nu är väckt och kan resultera i fler framsynta beslut längre fram.

Examensfrekvensen säger inte allt

Från tid till annan debatteras examensfrekvensen – den så kallade genomströmningen – inom civilingenjörsutbildningarna, och det sägs att alltför få av de som startar en utbildning når hela vägen till examen.

För skattebetalarna är det en förlust om många startar en utbildning och inte fullföljer den. Av de som påbörjar en civilingenjörsutbildning tar 55 procent examen efter nominell studietid plus tre år. Om vi däremot inkluderar de som har 90 procent av kursfordringarna klara så ökar siffran till 73 procent.

Nästan 60 procent av våra studenter har jobb innan de avslutar sin sista termin och däri ligger en förklaring till att det finns en stor grupp studenter som av olika skäl går ut på arbetsmarknaden med någon resttenta kvar eller med ett ofullbordat examensarbete, det vill säga innan utbildningen är helt och hållet slutförd. Om man lägger till de som påbörjar ett civilingenjörsprogram men i slutänden tar ut en annan examen, så tillkommer ytterligare 10 procent.

För att hantera den grupp studenter som slutför nästan hela utbildningen och fått jobb, men har någon rest kvar, pågår just nu en fokusutvärdering på KTH för att ta fram mer fakta. Eftersom vi ser att en del av de som inte tar ut sin examen har rester i matematik förstärker vi kapaciteten inom  mattekurser med så kallad ”samverkansinlärning”, där äldre studenter ger de yngre stöd. Vi arbetar också med riktade insatser inom vissa program och med pedagogisk utveckling för att stötta studenterna i sina studier.

Vissa företag kräver examen vid anställning, men de flesta gör faktiskt inte det. En större och tydligare värdering av examen innan anställning från näringslivet skulle förstås vara av stort värde för att öka examensfrekvensen.

Det är med andra ord en betydligt större andel än de 55 procenten som kommer ut på arbetsmarknaden. Vi arbetar samtidigt intensivt med att skapa förutsättningar för att de civilingenjörsstudenter som nästan är i mål också gör det sista som återstår för att ta ut en sin examen.

Engagemang som inspirerar och imponerar

Högt i tak och stort engagemang. Det kan något beskriva stämningen då kårfullmäktige, studentkårens högsta beslutade organ, samlades här om kvällen. Jag blev än en gång påmind om hur viktig Tekniska Högskolans Studentkår, THS, är för KTH:s framgångar.

Studierna på KTH är ofta krävande. Det fordras förkunskaper och hårt arbete för att lyckas med sin utbildning. Men vid sidan av studierna behövs också en inkluderande och utvecklande studiemiljö. Det innebär att studenterna är trygga och finner vägar till utveckling genom engagemang i kåren, sektionerna och kårföreningarna. Genom att organisera studenternas inflytande och att vara en samlande organisation för de 22 sektionerna inom THS/KTH så skapar THS stora värden som vi alla har nytta av.

Den fysiska miljön är en del. Där jobbar KTH hårt för att få bra miljöer för utbildningen i form av seminarierum, hörsalar och grupprum, men också genom att se till att det finns studieplatser tillgängliga. Det var trångt på campus i höstas, men i takt med att det blir lite färre studenter och hinner ikapp med en del lokalanpassningar kommer campusmiljön stärkas.

Den sociala miljön är en annan del. Genom den fantastiska mottagningen som inledde höstterminen engagerades många studenter i arbetet med att ta emot nya studenter. Snart är det dags igen för planering av höstens mottagning med ett hundratal studenter som under två dagar kommer att introduceras i mottagningens organisation, syfte och genomförande. Den första kontakten med campus, KTH och THS ska vara en positiv och välkomnande upplevelse för våra nykomlingar.

Vår satsning på Dare to Care är också en del av studiemiljön numera. Dare to Care syftar till att skapa en beredskap och förmåga att reagera när någon utsätts för icke önskvärda beteenden av olika slag, inte minst trakasserier och sexuella övergrepp.

Ett gott kamratskap studenter emellan är givetvis också viktigt. Det innebär att det finns en villighet och beredskap att hjälpa, att vara mentor, att bygga långsiktiga relationer och att skapa trygghet för varandra genom att lära känna och lita på varandra. Jag tror inte man kan överskatta den betydelse som THS och dess sektioner har för att uppnå detta.

KTH redo för framtidens ingenjörer

Sverige behöver fler ingenjörer! KTH kan utbilda dem. Regeringen har i sin STEM-strategi angett att antalet studenter inom naturvetenskap och teknik ska öka från dagens 83 000 till 90 000.Det tycks som en enkel matematik att få ihop detta eftersom både arbetsmarknadens behov, regeringens mål och KTH:s förmåga pekar i samma riktning. Men så enkelt är det inte.

Varje år fastställer regeringen ett takbelopp för varje lärosäte. Takbeloppet som uttrycks i kronor är det maximala belopp som lärosätet kan få som ersättning för genomförd utbildning under ett visst år. Varje student representerar en viss avräkning mot takbeloppet enligt en särskild lista över ersättningsbelopp per student som regeringen beslutar om varje år. En ingenjörsstudent som studerar heltid under ett år och klarar alla kurser ger universitetet en intäkt om 120 000.

Takbeloppet är med andra ord ett mått på hur stort utbildningsuppdrag som varje lärosäte ges. Trots den till synes tydliga överensstämmelsen mellan vad arbetsmarknaden behöver, vad regeringen vill och vad KTH kan så har vårt takbelopp minskats under senare år vilket i sin tur innebär att vi minskar antalet nybörjare för varje år.

Om detta skrev jag och rektor för Chalmers en debattartikel i DN  i början av året. Den har också följts upp av kommentarer i en rad olika tidningar. Vårt budskap är gemensamt och vi ser fram emot en fortsatt dialog kring dessa frågor med vår uppdragsgivare för att förbättra den långsiktiga kompetensförsörjningen för behov inom industri och förvaltning.

Vi arbetar också vidare med att utveckla vårt utbildningsutbud, att skärpa och förbättra vår pedagogik och på vår agenda finns också aktiva åtgärder för att stärka kvaliteten i vår utbildningsmiljö och förbättra tillgången till experimentella miljöer för studenterna. Vi bygger för framtiden och vi är som sagt redo att emot fler studenter till KTH.