Ibland blir det fel när skribenter tänker! Nu senast i Aftonbladet där Saga Cavallin i sin kulturartikel ”Här är väljargruppen som ingen pratar om” den 13 september, med tomheten som argument, tillskriver ingenjörer allt möjligt ont.

Cavallin skriver att ”Den svenska folksjälens ingenjörsmentalitet har gett oss kullager, bluetooth och dynamit. Men har också fått skulden för rasbiologi, tvångssteriliseringar och den globala exporten av själlös arena-EDM. Måhända är den också delvis ansvarig för fyra år av den mest sadistiska, inhumana och demokratifientliga politik som skådats på den här sidan 30-talet.”

Argumentet vilar på två ovanligt lösa argumentationslinjer. Det ena är en studie av ett hundratal personer verksamma i mediefientliga nätmiljöer där hälften konstaterades ha ingenjörsbakgrund. Det andra huvudargumentet är boken Engineers of Jihad där det konstateras att ingenjörer är överrepresenterade bland våldsbejakande islamistiska grupper. I studien kunde cirka 200 personer knytas till en viss utbildningsbakgrund varav knappt 45 procent hade läst ingenjörsämnen.

Det går förstås att diskutera relevansen av slutsatserna på metodologiska grunder, till exempel handplockade eller självselekterande urval, slump och avsaknad av kontroll av populationen i sin helhet, uteslutande av vissa grupper med mera. Författarna ger också vissa reservationer för sina egna slutsatser om att det finns en viss ingenjörsmentalitet som skapar konservativ mediekritik eller våldsbejakande terrorister. Men sådant bryr man sig kanske inte om på kultursidorna.

Allvarligare är sammanblandningen mellan överrepresentation och majoritetsegenskaper. Att 50 personer i en studie av mediefientlighet är en överrepresentation i förhållande till samma grupps andel av arbetsmarknaden kan mycket väl vara korrekt men att utifrån det dra slutsatsen att majoriteten av alla verksamma ingenjörer har denna egenskap är direkt missvisande och felaktigt.

Ungefär som när det har konstaterats att invandrade män är överrepresenterade bland våldtäktsmän så blir detta en egenskap som utsträcks till alla invandrade män. Eller när det sägs att personer med vissa psykiska funktionshinder är överrepresenterade bland människor som är dömda för våldsbrott så antas att alla eller en stor del av personer med dessa funktionshinder är potentiella mördare.

På samma sätt blir det en aning märkligt att hävda att en IT-konsult i Mörbylånga troligen har ett mediefientligt ingenjörsmässigt sinnelag baserat på en studie av islamistiska våldbejakande grupper i en annan del av världen. Argumentationen känns igen från en ledare i DN den 31 maj 2024, där Gina Gustavsson använde samma studie som Cavallin nu gör för att påstå att det finns ett samband mellan ingenjörer å ena sidan och vit makt och nynazism å andra sidan.

Att utifrån ett hundratal handplockade intervjuer och en bok om terrorism dra slutsatsen att en hel yrkeskår bär på ett demokratiskt sinnelagsfel – det är precis den sortens resonemang som brukar kallas populism när det görs om exempelvis invandrare eller ungdomar. Selektivt urval och en förenklad förklaringsmodell och en känga mot en grupp som sällan får svara för sig på kultursidorna. Att kalla mediekritiska högerrörelser för populistiska samtidigt som man själv bygger ett resonemang på exakt samma metod är, minst sagt, både poänglöst och tendentiöst.

Att ingenjörsutbildningen formar ett sätt att tänka är inte orimligt – all utbildning gör det. Men att gå från den observationen till att peka ut en hel yrkesgrupp som nationens fiender kräver betydligt starkare belägg än vad som presenterats. Tills dess är det bara ett fördomsspäckat plockepinn, iklätt en ovärdig vetenskaplig dräkt.

Mottagningen av nya studenter är i full gång på campus. Äldre studenter hälsar årets nybörjare välkomna – till campus, till det program de har valt och till studentgemenskapen. Det är ett påtagligt tecken på att en ny termin alldeles strax tar sin början.

Mottagningen på KTH är en viktig del av de goda traditioner som präglar studentlivet hos oss. Det är förstås en utmaning att påbörja högre studier. För de som kommer från andra länder för att studera på masternivå handlar det dessutom om ett nytt land och en ny kultur. Genom en bra mottagning läggs grunden för studieframgångar och för ett rikt socialt nätverk som bär upp studierna.

Studietiden är en definierande period i livet där personlighet och kunskap växer hand i hand. Det är därför viktigt att studierna inte bara handlar om att behärska ett ämnesområde, utan också präglas av en inkluderande, jämställd och demokratisk värdegrund. Det är min övertygelse att vår mottagning också förmedlar sådana viktiga mervärden.

I år har antalet behöriga sökande till KTH ökat med 4,4 procent jämfört med föregående år, att jämföra med rikets ökning på 1,3 procent. Samtidigt antar vi något färre studenter i år, vilket gör att konkurrensen om en plats på KTH har ökat. De meritpoäng som krävs för antagning har också ökat för de flesta av våra utbildningsprogram. Det är positivt att vi är attraktiva och ett populärt val för många studenter, både från Sverige och andra länder.

Jag önskar alla er som kommit in hos oss varmt välkomna,  och tackar för att ni har valt KTH! Och avslutningsvis, ett stort tack till alla studenter och medarbetare som på olika sätt är involverade i mottagningen.