KTH Logo

Kunskap och forskning för ett starkare totalförsvar

Att bygga upp totalförsvaret är, som bekant, en uppgift som alla samhällssektorer engageras i. På senare år har arbetet intensifierats och också tillförts betydande resurser. Även universiteten behöver orientera sig i förhållande till de nya samhällsutmaningar som följer av ökade behov av motståndskraft och utvecklingen av civila och militära förmågor för att hantera en oroligare omvärld.

KTH Center för totalförsvar etablerades för en tid sedan i akt och mening för att öka vår synlighet och kapacitet i totalförsvarsfrågor och för att både samla och sprida kunskap kring forskning och utbildning av relevans för totalförsvaret. Sedan tidigare finns också Cybercampus Sverige, som är ett nationellt uppdrag som KTH har för att forskning, utbildning och innovation inom cybersäkerhetsområdet.

I veckan invigdes centrumbildningen Svenskt Krut på KTH, tillsammans med FMV (Försvarets materielverk), FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och svensk industri. Ambitionen är att säkra de nationella försörjningskedjorna av insatsvaror för ammunitionstillverkning baserat på nitrocellulosa. Den grundforskning som behövs, och som förstås har fler applikationsområden, passar väl för en universitetsmiljö med den expertis och forskningsexcellens om KTH byggt upp under många år.

Det finns fler exempel och fler områden där universiteten idag måste orientera sig mer aktivt i förhållande till totalförsvarets behov och också definiera var gränserna går för vad som är möjligt och lämpligt att arbeta med på universiteten och vad som inte är det. Det är även viktigt för utbildningsområdet där nya behov av kompetensutveckling och kompetensförsörjning blir allt tydligare som en konsekvens av omvärldsläget och geopolitiska spänningar.

Svensk forskning har en långsiktig funktion i att stärka svenskt totalförsvar och försörjningsförmåga. Svenskt Krut är ytterligare en pusselbit i detta, där vi som universitet fogar samman de samhällsutmaningar vi möter med de framgångsrika forsknings- och utbildningsmiljöer som finns vid KTH.

Varmt välkomna till KTH!

Mottagningen av nya studenter är i full gång på campus. Äldre studenter hälsar årets nybörjare välkomna – till campus, till det program de har valt och till studentgemenskapen. Det är ett påtagligt tecken på att en ny termin alldeles strax tar sin början.

Mottagningen på KTH är en viktig del av de goda traditioner som präglar studentlivet hos oss. Det är förstås en utmaning att påbörja högre studier. För de som kommer från andra länder för att studera på masternivå handlar det dessutom om ett nytt land och en ny kultur. Genom en bra mottagning läggs grunden för studieframgångar och för ett rikt socialt nätverk som bär upp studierna.

Studietiden är en definierande period i livet där personlighet och kunskap växer hand i hand. Det är därför viktigt att studierna inte bara handlar om att behärska ett ämnesområde, utan också präglas av en inkluderande, jämställd och demokratisk värdegrund. Det är min övertygelse att vår mottagning också förmedlar sådana viktiga mervärden.

I år har antalet behöriga sökande till KTH ökat med 4,4 procent jämfört med föregående år, att jämföra med rikets ökning på 1,3 procent. Samtidigt antar vi något färre studenter i år, vilket gör att konkurrensen om en plats på KTH har ökat. De meritpoäng som krävs för antagning har också ökat för de flesta av våra utbildningsprogram. Det är positivt att vi är attraktiva och ett populärt val för många studenter, både från Sverige och andra länder.

Jag önskar alla er som kommit in hos oss varmt välkomna,  och tackar för att ni har valt KTH! Och avslutningsvis, ett stort tack till alla studenter och medarbetare som på olika sätt är involverade i mottagningen.

AI rusar fram medan lokalförsörjningen går i stå

Det är väl ingen som har missat att det pågår en AI-revolution i detta nu. Det är ett teknikskifte som kommer innebära stora förändringar även om vi just nu kan ha svårt att förstå intensiteten och magnituden av det som håller på att hända.

Så brukar det vara vid stora teknikskiften. När ångmaskinen, elektriciteten eller telefonen dök upp så var det också svårt att förutse vilken typ av samhällsförändring som var möjlig.

AI är å andra sidan inte nytt. Forskningen har pågått i decennier, men först under de senaste åren har tillämpningarna fått ett brett genomslag. Idag vet vi att också forskningens metoder kommer att förändras i grunden. Med hjälp av AI kan alltmer komplexa forskningsproblem formuleras och lösas allt snabbare. Stora mängder data kan hanteras snabbt och med tillgång till avancerad beräkningskapacitet kan vetenskapliga genombrott som annars skulle tagit åratal nu göras betydligt snabbare.

AI förändrar redan forskningens metoder och förutsättningarna för näringsliv och offentlig verksamhet. Komplexa problem kan analyseras snabbare, stora datamängder hanteras effektivare och nya produkter och tjänster växer fram i snabb takt.

Universiteten har en särskild roll i utvecklingen. Dels skapas den nya kunskapen som AI bygger på genom framgångsrik forskning, dels förändras både utbildning och forskning till sitt innehåll av AI. Vi måste vara i framkant av kunskapsutvecklingen och samtidigt hinna med att också studera och hantera de etiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna som teknikskiftet för med sig.

Helt plötsligt står universiteten mitt i en teknikkapprustning i en geopolitiskt orolig värld där vetenskap, diplomati och internationella konflikter blandas samman på ett sätt som varken politik, akademi eller näringsliv är vana vid att hantera. Därför krävs det en stringent men samtidigt agil och föränderlig analys och tydliga prioriteringar för att vi i Sverige och Europa ska kunna ta ansvar och skapa ett oberoende och en minska sårbarhet för vårt land.

Om jag hade skrivit om detta tema för ett år sedan, eller om ett år framåt i tiden, så skulle texten vara helt annorlunda än idag av den enkla anledningen att utvecklingen går så snabbt. Det är en slående skillnad mot ett annat tema som jag brukar skriva om; akademiska hus och universitetens lokalförsörjning. När det gäller den frågan så går det utvecklingen så långsamt att varje text på det temat tycks vara lika aktuell år efter år. Tänk om det kunde vara tvärtom 🙂

Utvecklingen tar knappast sommarledigt, men det hoppas jag att många av er får möjlighet att göra. Trevlig sommar från Almedalen!

Quarnevalen – qul på KTH

Quarnevalen går genom Stockholm på lördag den 16 maj med start från KTH klockan 14:08.

Det är ett studentdrivet evenemang som äger rum vart tredje år och som engagerar mängder med studenter som arrangörer och deltagare. Dessutom är det lite av en folkfest både för allmänheten och för studenterna på KTH och våra grannlärosäten. Så ta gärna chansen att vara med och ta del av studenternas kreativitet, lekfullhet och alla ekipage längs kortegevägen som startar och slutar vid KTH Campus på Valhallavägen!

Studentlivet innebär hårda studier och en ständig strävan efter bra studieresultat, och så småningom examen. Men som student finns det också många möjligheter att engagera sig i en mängd andra aktiviteter; via studentkåren och dess sektioner, i spex, mottagningen för nya studenter och flera andra aktiviteter, till exempel Quarnevalen.

Allt runt omkring studierna bidrar till att tiden som student blir mer innehållsrik och utvecklande. Genom ett starkt engagemang i studentlivet så binds också studenterna samman, vilket bidrar till inkludering och trygghet på campus och bland studenterna i stort. Jag tror inte att vi alltid fullt ut förmår uttrycka vår uppskattning för de stora värden som studenterna skapar för varandra, för KTH och för framtiden.

Till alla som är på plats i Stockholm: Glöm nu inte att komma ut på stan och titta på Quarnevalen på lördag!

Tillskott till utbildning litet steg i rätt riktning

Vårändringsbudgeten som presenterades den 13 april innehöll ett välkommet tillskott till vårt utbildningsuppdrag om 14,4 miljoner kronor för 2026 och det dubbla för kommande två år. Argumentet är att det behövs fler civilingenjörer på svensk arbetsmarknad.

Det är extra medel på knappt en procent till vårt takbelopp och gör att vi får ett tillskott för att kunna genomföra vårt utbildningsuppdrag. Vi har annars kämpat med att minska antalet studenter för att anpassa oss till ett krympande utbildningsuppdrag.

Med detta blir minskningen något lindrigare, men det är fortfarande förstås en minskning av antalet studenter inom civilingenjörsutbildningarna jämfört med närmast föregående år.

Trots detta så är det ändå välkommet att regeringen gör denna prioritering. Det visar att man har en förståelse för behoven och de möjligheter som vårt höga söktryck innebär för att ge fler unga chansen till högre utbildning.

Vi har i vårt budgetunderlag hävdat att behovet är långt större än de 14,4 miljonerna (eller 28,8 som det blir nästa år) men det är ändå ett steg i rätt riktning. Det är min förhoppning att frågan nu är väckt och kan resultera i fler framsynta beslut längre fram.