KTH Logo

Nej, ingenjörerna är inte nationens fiender

Ibland blir det fel när skribenter tänker! Nu senast i Aftonbladet där Saga Cavallin i sin kulturartikel ”Här är väljargruppen som ingen pratar om” den 13 september, med tomheten som argument, tillskriver ingenjörer allt möjligt ont.

Cavallin skriver att ”Den svenska folksjälens ingenjörsmentalitet har gett oss kullager, bluetooth och dynamit. Men har också fått skulden för rasbiologi, tvångssteriliseringar och den globala exporten av själlös arena-EDM. Måhända är den också delvis ansvarig för fyra år av den mest sadistiska, inhumana och demokratifientliga politik som skådats på den här sidan 30-talet.”

Argumentet vilar på två ovanligt lösa argumentationslinjer. Det ena är en studie av ett hundratal personer verksamma i mediefientliga nätmiljöer där hälften konstaterades ha ingenjörsbakgrund. Det andra huvudargumentet är boken Engineers of Jihad där det konstateras att ingenjörer är överrepresenterade bland våldsbejakande islamistiska grupper. I studien kunde cirka 200 personer knytas till en viss utbildningsbakgrund varav knappt 45 procent hade läst ingenjörsämnen.

Det går förstås att diskutera relevansen av slutsatserna på metodologiska grunder, till exempel handplockade eller självselekterande urval, slump och avsaknad av kontroll av populationen i sin helhet, uteslutande av vissa grupper med mera. Författarna ger också vissa reservationer för sina egna slutsatser om att det finns en viss ingenjörsmentalitet som skapar konservativ mediekritik eller våldsbejakande terrorister. Men sådant bryr man sig kanske inte om på kultursidorna.

Allvarligare är sammanblandningen mellan överrepresentation och majoritetsegenskaper. Att 50 personer i en studie av mediefientlighet är en överrepresentation i förhållande till samma grupps andel av arbetsmarknaden kan mycket väl vara korrekt men att utifrån det dra slutsatsen att majoriteten av alla verksamma ingenjörer har denna egenskap är direkt missvisande och felaktigt.

Ungefär som när det har konstaterats att invandrade män är överrepresenterade bland våldtäktsmän så blir detta en egenskap som utsträcks till alla invandrade män. Eller när det sägs att personer med vissa psykiska funktionshinder är överrepresenterade bland människor som är dömda för våldsbrott så antas att alla eller en stor del av personer med dessa funktionshinder är potentiella mördare.

På samma sätt blir det en aning märkligt att hävda att en IT-konsult i Mörbylånga troligen har ett mediefientligt ingenjörsmässigt sinnelag baserat på en studie av islamistiska våldbejakande grupper i en annan del av världen. Argumentationen känns igen från en ledare i DN den 31 maj 2024, där Gina Gustavsson använde samma studie som Cavallin nu gör för att påstå att det finns ett samband mellan ingenjörer å ena sidan och vit makt och nynazism å andra sidan.

Att utifrån ett hundratal handplockade intervjuer och en bok om terrorism dra slutsatsen att en hel yrkeskår bär på ett demokratiskt sinnelagsfel – det är precis den sortens resonemang som brukar kallas populism när det görs om exempelvis invandrare eller ungdomar. Selektivt urval och en förenklad förklaringsmodell och en känga mot en grupp som sällan får svara för sig på kultursidorna. Att kalla mediekritiska högerrörelser för populistiska samtidigt som man själv bygger ett resonemang på exakt samma metod är, minst sagt, både poänglöst och tendentiöst.

Att ingenjörsutbildningen formar ett sätt att tänka är inte orimligt – all utbildning gör det. Men att gå från den observationen till att peka ut en hel yrkesgrupp som nationens fiender kräver betydligt starkare belägg än vad som presenterats. Tills dess är det bara ett fördomsspäckat plockepinn, iklätt en ovärdig vetenskaplig dräkt.

Kunskap och forskning för ett starkare totalförsvar

Att bygga upp totalförsvaret är, som bekant, en uppgift som alla samhällssektorer engageras i. På senare år har arbetet intensifierats och också tillförts betydande resurser. Även universiteten behöver orientera sig i förhållande till de nya samhällsutmaningar som följer av ökade behov av motståndskraft och utvecklingen av civila och militära förmågor för att hantera en oroligare omvärld.

KTH Center för totalförsvar etablerades för en tid sedan i akt och mening för att öka vår synlighet och kapacitet i totalförsvarsfrågor och för att både samla och sprida kunskap kring forskning och utbildning av relevans för totalförsvaret. Sedan tidigare finns också Cybercampus Sverige, som är ett nationellt uppdrag som KTH har för att forskning, utbildning och innovation inom cybersäkerhetsområdet.

I veckan invigdes centrumbildningen Svenskt Krut på KTH, tillsammans med FMV (Försvarets materielverk), FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och svensk industri. Ambitionen är att säkra de nationella försörjningskedjorna av insatsvaror för ammunitionstillverkning baserat på nitrocellulosa. Den grundforskning som behövs, och som förstås har fler applikationsområden, passar väl för en universitetsmiljö med den expertis och forskningsexcellens om KTH byggt upp under många år.

Det finns fler exempel och fler områden där universiteten idag måste orientera sig mer aktivt i förhållande till totalförsvarets behov och också definiera var gränserna går för vad som är möjligt och lämpligt att arbeta med på universiteten och vad som inte är det. Det är även viktigt för utbildningsområdet där nya behov av kompetensutveckling och kompetensförsörjning blir allt tydligare som en konsekvens av omvärldsläget och geopolitiska spänningar.

Svensk forskning har en långsiktig funktion i att stärka svenskt totalförsvar och försörjningsförmåga. Svenskt Krut är ytterligare en pusselbit i detta, där vi som universitet fogar samman de samhällsutmaningar vi möter med de framgångsrika forsknings- och utbildningsmiljöer som finns vid KTH.

Varmt välkomna till KTH!

Mottagningen av nya studenter är i full gång på campus. Äldre studenter hälsar årets nybörjare välkomna – till campus, till det program de har valt och till studentgemenskapen. Det är ett påtagligt tecken på att en ny termin alldeles strax tar sin början.

Mottagningen på KTH är en viktig del av de goda traditioner som präglar studentlivet hos oss. Det är förstås en utmaning att påbörja högre studier. För de som kommer från andra länder för att studera på masternivå handlar det dessutom om ett nytt land och en ny kultur. Genom en bra mottagning läggs grunden för studieframgångar och för ett rikt socialt nätverk som bär upp studierna.

Studietiden är en definierande period i livet där personlighet och kunskap växer hand i hand. Det är därför viktigt att studierna inte bara handlar om att behärska ett ämnesområde, utan också präglas av en inkluderande, jämställd och demokratisk värdegrund. Det är min övertygelse att vår mottagning också förmedlar sådana viktiga mervärden.

I år har antalet behöriga sökande till KTH ökat med 4,4 procent jämfört med föregående år, att jämföra med rikets ökning på 1,3 procent. Samtidigt antar vi något färre studenter i år, vilket gör att konkurrensen om en plats på KTH har ökat. De meritpoäng som krävs för antagning har också ökat för de flesta av våra utbildningsprogram. Det är positivt att vi är attraktiva och ett populärt val för många studenter, både från Sverige och andra länder.

Jag önskar alla er som kommit in hos oss varmt välkomna,  och tackar för att ni har valt KTH! Och avslutningsvis, ett stort tack till alla studenter och medarbetare som på olika sätt är involverade i mottagningen.

AI rusar fram medan lokalförsörjningen går i stå

Det är väl ingen som har missat att det pågår en AI-revolution i detta nu. Det är ett teknikskifte som kommer innebära stora förändringar även om vi just nu kan ha svårt att förstå intensiteten och magnituden av det som håller på att hända.

Så brukar det vara vid stora teknikskiften. När ångmaskinen, elektriciteten eller telefonen dök upp så var det också svårt att förutse vilken typ av samhällsförändring som var möjlig.

AI är å andra sidan inte nytt. Forskningen har pågått i decennier, men först under de senaste åren har tillämpningarna fått ett brett genomslag. Idag vet vi att också forskningens metoder kommer att förändras i grunden. Med hjälp av AI kan alltmer komplexa forskningsproblem formuleras och lösas allt snabbare. Stora mängder data kan hanteras snabbt och med tillgång till avancerad beräkningskapacitet kan vetenskapliga genombrott som annars skulle tagit åratal nu göras betydligt snabbare.

AI förändrar redan forskningens metoder och förutsättningarna för näringsliv och offentlig verksamhet. Komplexa problem kan analyseras snabbare, stora datamängder hanteras effektivare och nya produkter och tjänster växer fram i snabb takt.

Universiteten har en särskild roll i utvecklingen. Dels skapas den nya kunskapen som AI bygger på genom framgångsrik forskning, dels förändras både utbildning och forskning till sitt innehåll av AI. Vi måste vara i framkant av kunskapsutvecklingen och samtidigt hinna med att också studera och hantera de etiska, miljömässiga och sociala konsekvenserna som teknikskiftet för med sig.

Helt plötsligt står universiteten mitt i en teknikkapprustning i en geopolitiskt orolig värld där vetenskap, diplomati och internationella konflikter blandas samman på ett sätt som varken politik, akademi eller näringsliv är vana vid att hantera. Därför krävs det en stringent men samtidigt agil och föränderlig analys och tydliga prioriteringar för att vi i Sverige och Europa ska kunna ta ansvar och skapa ett oberoende och en minska sårbarhet för vårt land.

Om jag hade skrivit om detta tema för ett år sedan, eller om ett år framåt i tiden, så skulle texten vara helt annorlunda än idag av den enkla anledningen att utvecklingen går så snabbt. Det är en slående skillnad mot ett annat tema som jag brukar skriva om; akademiska hus och universitetens lokalförsörjning. När det gäller den frågan så går det utvecklingen så långsamt att varje text på det temat tycks vara lika aktuell år efter år. Tänk om det kunde vara tvärtom 🙂

Utvecklingen tar knappast sommarledigt, men det hoppas jag att många av er får möjlighet att göra. Trevlig sommar från Almedalen!

Quarnevalen – qul på KTH

Quarnevalen går genom Stockholm på lördag den 16 maj med start från KTH klockan 14:08.

Det är ett studentdrivet evenemang som äger rum vart tredje år och som engagerar mängder med studenter som arrangörer och deltagare. Dessutom är det lite av en folkfest både för allmänheten och för studenterna på KTH och våra grannlärosäten. Så ta gärna chansen att vara med och ta del av studenternas kreativitet, lekfullhet och alla ekipage längs kortegevägen som startar och slutar vid KTH Campus på Valhallavägen!

Studentlivet innebär hårda studier och en ständig strävan efter bra studieresultat, och så småningom examen. Men som student finns det också många möjligheter att engagera sig i en mängd andra aktiviteter; via studentkåren och dess sektioner, i spex, mottagningen för nya studenter och flera andra aktiviteter, till exempel Quarnevalen.

Allt runt omkring studierna bidrar till att tiden som student blir mer innehållsrik och utvecklande. Genom ett starkt engagemang i studentlivet så binds också studenterna samman, vilket bidrar till inkludering och trygghet på campus och bland studenterna i stort. Jag tror inte att vi alltid fullt ut förmår uttrycka vår uppskattning för de stora värden som studenterna skapar för varandra, för KTH och för framtiden.

Till alla som är på plats i Stockholm: Glöm nu inte att komma ut på stan och titta på Quarnevalen på lördag!