Vårändringsbudgeten som presenterades den 13 april innehöll ett välkommet tillskott till vårt utbildningsuppdrag om 14,4 miljoner kronor för 2026 och det dubbla för kommande två år. Argumentet är att det behövs fler civilingenjörer på svensk arbetsmarknad.

Det är extra medel på knappt en procent till vårt takbelopp och gör att vi får ett tillskott för att kunna genomföra vårt utbildningsuppdrag. Vi har annars kämpat med att minska antalet studenter för att anpassa oss till ett krympande utbildningsuppdrag.

Med detta blir minskningen något lindrigare, men det är fortfarande förstås en minskning av antalet studenter inom civilingenjörsutbildningarna jämfört med närmast föregående år.

Trots detta så är det ändå välkommet att regeringen gör denna prioritering. Det visar att man har en förståelse för behoven och de möjligheter som vårt höga söktryck innebär för att ge fler unga chansen till högre utbildning.

Vi har i vårt budgetunderlag hävdat att behovet är långt större än de 14,4 miljonerna (eller 28,8 som det blir nästa år) men det är ändå ett steg i rätt riktning. Det är min förhoppning att frågan nu är väckt och kan resultera i fler framsynta beslut längre fram.

Högt i tak och stort engagemang. Det kan något beskriva stämningen då kårfullmäktige, studentkårens högsta beslutade organ, samlades här om kvällen. Jag blev än en gång påmind om hur viktig Tekniska Högskolans Studentkår, THS, är för KTH:s framgångar.

Studierna på KTH är ofta krävande. Det fordras förkunskaper och hårt arbete för att lyckas med sin utbildning. Men vid sidan av studierna behövs också en inkluderande och utvecklande studiemiljö. Det innebär att studenterna är trygga och finner vägar till utveckling genom engagemang i kåren, sektionerna och kårföreningarna. Genom att organisera studenternas inflytande och att vara en samlande organisation för de 22 sektionerna inom THS/KTH så skapar THS stora värden som vi alla har nytta av.

Den fysiska miljön är en del. Där jobbar KTH hårt för att få bra miljöer för utbildningen i form av seminarierum, hörsalar och grupprum, men också genom att se till att det finns studieplatser tillgängliga. Det var trångt på campus i höstas, men i takt med att det blir lite färre studenter och hinner ikapp med en del lokalanpassningar kommer campusmiljön stärkas.

Den sociala miljön är en annan del. Genom den fantastiska mottagningen som inledde höstterminen engagerades många studenter i arbetet med att ta emot nya studenter. Snart är det dags igen för planering av höstens mottagning med ett hundratal studenter som under två dagar kommer att introduceras i mottagningens organisation, syfte och genomförande. Den första kontakten med campus, KTH och THS ska vara en positiv och välkomnande upplevelse för våra nykomlingar.

Vår satsning på Dare to Care är också en del av studiemiljön numera. Dare to Care syftar till att skapa en beredskap och förmåga att reagera när någon utsätts för icke önskvärda beteenden av olika slag, inte minst trakasserier och sexuella övergrepp.

Ett gott kamratskap studenter emellan är givetvis också viktigt. Det innebär att det finns en villighet och beredskap att hjälpa, att vara mentor, att bygga långsiktiga relationer och att skapa trygghet för varandra genom att lära känna och lita på varandra. Jag tror inte man kan överskatta den betydelse som THS och dess sektioner har för att uppnå detta.

Sverige behöver fler ingenjörer! KTH kan utbilda dem. Regeringen har i sin STEM-strategi angett att antalet studenter inom naturvetenskap och teknik ska öka från dagens 83 000 till 90 000.Det tycks som en enkel matematik att få ihop detta eftersom både arbetsmarknadens behov, regeringens mål och KTH:s förmåga pekar i samma riktning. Men så enkelt är det inte.

Varje år fastställer regeringen ett takbelopp för varje lärosäte. Takbeloppet som uttrycks i kronor är det maximala belopp som lärosätet kan få som ersättning för genomförd utbildning under ett visst år. Varje student representerar en viss avräkning mot takbeloppet enligt en särskild lista över ersättningsbelopp per student som regeringen beslutar om varje år. En ingenjörsstudent som studerar heltid under ett år och klarar alla kurser ger universitetet en intäkt om 120 000.

Takbeloppet är med andra ord ett mått på hur stort utbildningsuppdrag som varje lärosäte ges. Trots den till synes tydliga överensstämmelsen mellan vad arbetsmarknaden behöver, vad regeringen vill och vad KTH kan så har vårt takbelopp minskats under senare år vilket i sin tur innebär att vi minskar antalet nybörjare för varje år.

Om detta skrev jag och rektor för Chalmers en debattartikel i DN  i början av året. Den har också följts upp av kommentarer i en rad olika tidningar. Vårt budskap är gemensamt och vi ser fram emot en fortsatt dialog kring dessa frågor med vår uppdragsgivare för att förbättra den långsiktiga kompetensförsörjningen för behov inom industri och förvaltning.

Vi arbetar också vidare med att utveckla vårt utbildningsutbud, att skärpa och förbättra vår pedagogik och på vår agenda finns också aktiva åtgärder för att stärka kvaliteten i vår utbildningsmiljö och förbättra tillgången till experimentella miljöer för studenterna. Vi bygger för framtiden och vi är som sagt redo att emot fler studenter till KTH.

Av alla förstahandssökande till civilingenjörsutbildningar i Sverige så söker 28,8 procent till KTH. En imponerande marknadsandel.

Men vi står inför en utmaning – regeringens beslut att minska takbeloppet för många lärosäten, bland annat KTH, de kommande åren påverkar möjligheterna för många studenter att börja sin akademiska resa.  Samtidigt har den svenska arbetsmarknaden ett stort behov av ingenjörer. Inom områden som hållbarhet, digitalisering, AI-utveckling och infrastruktur är teknisk kompetens viktig. Att KTH:s ingenjörsutbildningar har många sökande är därför naturligt, då utbildningen ger förutsättningar för framtida arbetsmöjligheter.

Nu behöver vi dock avgöra hur de minskade antagningstalen ska fördelas över olika utbildningar. Det påverkar inte bara de som idag hoppas på en ingenjörsutbildning, utan kan även få konsekvenser för samhället i stort. En mindre tillgång på utbildade ingenjörer kan med självklarhet på sikt påverka teknikintensiva branscher och deras utveckling.

Många argumenterar för att Sverige bör investera mer i ingenjörsutbildningar, särskilt inom områden där teknisk innovation är central. Istället för att minska utbildningsplatserna bör vi diskutera hur vi kan stärka kompetensförsörjningen och stödja svensk industri.

Oavsett vilka politiska beslut som tas framöver är intresset för att studera vid KTH fortsatt högt, och vi ser fram emot att välkomna de nya studenterna i augusti.