Sverige behöver fler ingenjörer! KTH kan utbilda dem. Regeringen har i sin STEM-strategi angett att antalet studenter inom naturvetenskap och teknik ska öka från dagens 83 000 till 90 000.Det tycks som en enkel matematik att få ihop detta eftersom både arbetsmarknadens behov, regeringens mål och KTH:s förmåga pekar i samma riktning. Men så enkelt är det inte.
Varje år fastställer regeringen ett takbelopp för varje lärosäte. Takbeloppet som uttrycks i kronor är det maximala belopp som lärosätet kan få som ersättning för genomförd utbildning under ett visst år. Varje student representerar en viss avräkning mot takbeloppet enligt en särskild lista över ersättningsbelopp per student som regeringen beslutar om varje år. En ingenjörsstudent som studerar heltid under ett år och klarar alla kurser ger universitetet en intäkt om 120 000.
Takbeloppet är med andra ord ett mått på hur stort utbildningsuppdrag som varje lärosäte ges. Trots den till synes tydliga överensstämmelsen mellan vad arbetsmarknaden behöver, vad regeringen vill och vad KTH kan så har vårt takbelopp minskats under senare år vilket i sin tur innebär att vi minskar antalet nybörjare för varje år.
Om detta skrev jag och rektor för Chalmers en debattartikel i DN i början av året. Den har också följts upp av kommentarer i en rad olika tidningar. Vårt budskap är gemensamt och vi ser fram emot en fortsatt dialog kring dessa frågor med vår uppdragsgivare för att förbättra den långsiktiga kompetensförsörjningen för behov inom industri och förvaltning.
Vi arbetar också vidare med att utveckla vårt utbildningsutbud, att skärpa och förbättra vår pedagogik och på vår agenda finns också aktiva åtgärder för att stärka kvaliteten i vår utbildningsmiljö och förbättra tillgången till experimentella miljöer för studenterna. Vi bygger för framtiden och vi är som sagt redo att emot fler studenter till KTH.
